Idén om reservdelsmänniskor är ju inte ny. Och är aktuell. Det lär finnas en svart marknad (Indien, Afrika) där fattiga människor säljer organ. Ohyggligt oetiskt av köpare och läkare, men begripligt att en utfattig människa väljer den vägen ut ur sin fattigdom. Och kanske begripligt ur köparens synvinkel. Inte en värld jag vill ha - vård efter kapital. Har läst välskrivna böcker i ämnet. I filmen trivialiserar man frågan. Och det blir Hollywood-action och Hollywood-slut. Men ändå tänkvärt.
Tråkigt att sci-fi och fantasy-filmer ofta får så dåliga recensioner. Antagligen beroende på att det inte är "fin-kultur". Sagolikt trångsynt. Läs Lessings Shikasta och tänk om!!
Teaterrecension: Solaris på Dramaten – I sprickorna mellan verklighet och
skuld
-
Solaris på Dramatens lilla scen – Betyg 3 (5) I centrum står Rasmus
Luthander som Kris Kelvin, och det är svårt att komma ifrån att han i
praktiken bär för...

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar