Lördagens film Eve of Destruction var ett bottennapp. Kom ihåg denna låt från 1965(!) och hoppades på det bästa. Kom till och med ihåg att det var Barry McGuire
som sjöng. Fantastiskt hur hjärnan är beskaffad. Men texten är mer än
begåvad. Låtskrivaren (ej BG) var 19 år när den skrevs. Imponerande.
Såg Melodifestival, åtminstone bitvis och det enda som imponerar där är Gina. Bra jobbat!
Söndagen tillbringades i soffan med svenska längdskidåkarlandslaget (imponerande ord, där) Alltid lika roligt att kolla in Emil Jönsson.
Han är så smart så ibland lurar han nästan sig själv. Grattis till
silvret och grattis tjejerna också. Vilken underhållning! Så var det
nytt Bonesavsnitt som slog ett slag för gatukonsten. Roligt var det.
Idag bär det iväg till Halmstads sjukhus för röntgen. Det enda som är bra med det är resvägen. Lovar att försöka ta bilder.
Filmrecension: Ocean Dreams – en otroligt vacker film som ger oss
vetenskapligt förankrat hopp
-
Ocean Dreams Betyg 4 Svensk biopremiär på Cosmonova i Stockholm och
Universeum i Göteborg 24 oktober 2026 Regi Johan Candert En otroligt vacker
film som lå...

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar