Leva om sitt liv

heter Alice Lyttkens memoarer. Är nu inne på tredje delen. Verkligen intressant läsning hittills. Hon föddes sent på 1800-talet, så biografin blir inte bara historian om henns liv, dessutom blir det en personlig genomgång av 1900-talet. Man lär sig egendomliga saker: Mattvätt gick till så att man strödde strimlad vitkål på de stora mattorna och borstade upp detta med ättika. 3 ggr/år. Hur gick det till? Hur borstar man upp något med ättika? Det förtäljer inte historien. För tankarna till pizzasallad.
Har nu läst om 20-talet, den epok då kvinnor började klippa av sig håret. Inte mycket till emancipation, men ändå en början. En äldre biskop klappade en ung, kortklippt flicka på huvudet och undrade om det var den frisyren som kallades pyjamas?