Serien om Catrin Ambrosia påbörjades 1964. Tollman-serien på 40-talet. Alice Lyttkens föddes i slutet av förrförra seklet. Hennes böcker har feministiskt perspektiv. Hon belyser kvinnans situation utan pekpinnar och med mycket humor utan att väja för fakta. Och hon lyckas vara mycket underhållande. I Tollmanserien förekommer både den bästa skildringen av mordet på von Fersen (Längtans blåa blomma) och den vackraste stockholmsskildring jag läst (Nya stjärnor tändas).
Har just upptäckt att Lyttkens skrivit en självbiografi. I sju delar. Det verkar lovande. Skall nu till biblioteket och se om jag kan få tag i den.
Teaterrecension: Solaris på Dramaten – I sprickorna mellan verklighet och
skuld
-
Solaris på Dramatens lilla scen – Betyg 3 (5) I centrum står Rasmus
Luthander som Kris Kelvin, och det är svårt att komma ifrån att han i
praktiken bär för...

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar