torsdag 17 augusti 2017

Dark Artifices

Hej! Nu är jag här igen och det är för att jag bara måste berätta om Cassandra Clare som skriver så det ryker om det. Två tjocka böcker har hon hunnit få ihop medan jag i princip bara blinkade till. Urban Fantasy är genren, unga vuxna är målgruppen. Vilket inte hindrar mig ett ögonblick. "Dark Artifices", seriens titel,  kan väl översättas med "smutsiga trix" eller "fula knep" men det låter ju lite elegantare.  Läser första boken Lady Midnight. Utspelar sig i Los Angeles, i vår samtid. Vi följer skuggjägaren Emma Carstairs, som råkade så illa ut redan som barn i den förra serien. Nu har hon vuxit till sig och vill hämnas. Världen befolkas, förutom av vanliga människor, av varulvar, vampyrer, älvor och inte minst trollkarlar.(Magnus Bane är min favorit och hans katt ordförande Mjau. Måste vara bästa kattnamnet någonsin.) Och skuggjägare. För dem som har ögon att se dem med, förstås. Har skrivit massor om Cassandra Clare, det är bara att leta i bloggen. Hon skriver verkligen bra, det är dessutom väldigt roligt. Och vackert, stundtals, rent av poetiskt.

Clare skriver uppenbarligen för att hon tycker att det är kul, hon har sas sitt på det torra. Har sålt för 6,5 miljoner. Pund. Bara i Storbritannien. Det, ni!

Bilderna är från mina hundpromenader med lilla Ofelia. Som har växt väldigt sedan sist. Ska försöka ta några bilder. Vi går inte så långt, så det är så här det ser ut nära där vi bor.


tisdag 13 juni 2017

Unga valpar och gamla mammor

Vi hade bara haft vår lilla valp i 14 ljuvliga dagar när himlen föll ner över våra huvuden. Inte i form av hundproblem. Det var gamla mamma som plötsligt måste tas in på vårdhem. Av tvingande skäl, annars får man liksom ingen plats. Bra för henne, mer jobb för oss. Vi bär möbler, tvättar kläder, slänger oändligt mycket både möbler och kläder, skänker bort, flyttar till vårdhemmet. Pust!

Nu har vi haft vår lilla Ofelia i en hel månad. Hon har växt sedan bilden togs, här är hon nog ca 10 veckor. Det är full fart vill jag lova. Morgonpigg och kvällspigg är hon. Jag är ingetdera. Träningen går bra och dåligt. Kommer på inkallning (om hon inte har något roligare för sig), snart rumsren. Koppelträningen går inte alls, men JAG HAR EN PLAN! för att citera Gösta Ekman som Sickan i Jönssonligan. Hoppas min plan fungerar bättre än hans brukade göra.
Mitt älskade uterum, fotograferat till uttjatning

Läser med största förtjusning The Song Rising, del 3 i Samantha Shannons excellenta fantasyserie. har skrivit om den tidigare, skall inte trötta ut er. Men jag har så roligt!
Häremellan har jag läst om gamla Maria Lang-deckare (alltid läsvärt, språkligt genialt) och försökt läsa Diana Gabaldons Outlandersaga. Det går faktiskt inte, den är så trååååkig. Personerna är minst sagt träiga, böckerna säljer på sexavsnitten. De är inte så roliga de heller. Kiosklitteratur. Inte för att man inte skulle kunna läsa det, men jag har blivit kräsen med åren. Behöver en viss språklig finess och jag känner igen ren kommerssatsning när jag läser den.

måndag 22 maj 2017

Rosenapeln

Vårens höjdpunkt är här! Vår rosenapel står i blom. Går inte att motstå att ta bilder. Likadant varje år.  Gårdagen solbild överst, morgondis nederst. Blir nog en kortvarigt nöje i år, det har redan börjat singla rosa blad efter bara några enstaka dagar.

I väntan på Samantha Shannons trea läser jag om gamla Maria Lang-deckare. Väljer ut mina favoriter. jag kan dem utantill vid det här laget. Personteckningarna är fantastiska. Jordnära och ändå glamorösa personer befolkar Maria Langs böcker, språket är skenbart enkelt och glasklart. Ett rent och oförfalskat nöje, detta. Befinner mig just ni i den på ytan så idylliska småstaden Skoga (Nora) på semester, boende i villa Åbrädden med Puck och Einar Bure, Pucks berömda pappa arkeologen Johannes Ekstedt och kattan Thotmes III. Tidpunkten är ett likaledes ytligt idylliskt tidigt 50-tal.

torsdag 18 maj 2017

Läser. Och leker med hunden.

Så lycklig över mina tulpaner! I full blom och har klarat sig ganska länge tack vare kylan. Nu är det slut på den. Vi får sommarvärme idag. Det är plus och minus med allt, inte sant, Gitte? 😉

Så var det Samantha Shannon och hennes Dreamwalker Paige Mahoney. Har nu läst igenom del 2. Bättre än förväntat, del 2 är oftast ett svagare nummer, men intrigen håller riktigt bra. Avslöjar inget när jag berättar att det blir en slutstrid. Det blir alltid en slutstrid i alla fantasyböcker och den brukar bli lite fadd och förstärkas med att blodet forsar. Här får hon dock till det och jag blev positivt överraskad. Borde varit beredd på knorren på slutet, men blev överraskad här också. Bra jobbat, Samantha Shannon! Mindre bra jobbat av mig som inte beställde del 3 i tid. Nu får jag vänta en hel vecka!

Så köpte jag för ett tag sedan inte mindre än 3 Molly Murhpy-deckare av Rhys Bowen. Och hur tänkte jag då? Rhys Bowen är för mig ett oskrivet kort och jag hade helst sett att det så förblivit. Trodde i min optimism att de skulle vara i stil och klass med Jaqueline Winspears Maisie Dobbs, men ack vad jag bedrog mig. Det enda som är sammanfaller är tiden och det faktum att berättaren är en kvinnlig detektiv.  Rhys Bowen skriver "romantiska spänningsromaner" på vad som förr kallades kiosklitteraturnivå. Har svårt att hitta på något positivt att säga. Storyn är besvärande förutsägbar och hjältinnan går mig på nerverna. Och så köpte jag TRE!!!

Lilla Ofelia är en väldigt rar liten hund! Vi jobbar på med valpträningen. Halsband är inte kul och badning (i diskhon, vårt badrum renoveras) är en ren förolämpning. Annars är allt kul, särskilt rabatterna i trädgården.

torsdag 11 maj 2017

Ofelia. Och Paige.

En sådan cool liten hund! Sov hela natten utan ett enda pip. Sover, leker och äter. Mest sover. Hon och husse är helt överens och ligger nu i soffan. Ofelia heter hon, vi fortsätter vår Shakespearianska linje. Vill bara varna för att det i fortsättningen kommer att bli löjligt mycket hundbilder i den här bloggen.

Så var det Samantha Shannons fantasyserie. Den första boken är översatt, ett jobb jag inte skulle åta mig, men jag håller mig till den engelska versionen. En kul språklig grej är att en av huvudpersonerna är svensk, och säger "djävla telefon" och "sötnos" med jämna mellanrum. Ser ju helt annorlunda ut mitt i en engelsk text och får mig att hoppa till varje gång. Åtminstone hoppar jag mentalt.

Våra clairvoyanter lever i en slags, på det hela taget ganska välorganiserad, undre värld i ett framtida London. Hon skall vara streetsmart, vår drömgångare Paige, men hittills verkar detta betyda att hon blir sönderslagen så fort hon visar sig. Böckerna är, mycket medvetet, späckade med fysiskt våld. Inte så många brutna ben, men massor av blåmärken. Personligen finner jag denna fascination för fysiskt våld bottenlöst naiv, men detta är en trend. Suck. Icke desto mindre, blinkningar åt Hungergames, m fl och det är ju alltid roligt. Åtminstone när man fattar åt vilket håll det blinkas. Gör dessvärre att jag anar oråd beträffande storyn som då alltså skulle kunna tänkas följa en alltför enkel linje. Hoppas jag har fel. Nu är ju ofta, men inte alltid, fantasy upplagd på ett likartat sätt. Det är inte slutet, det är resans gång som är det väsentliga.
Läser alltså på. Men Ofelia tar GANSKA mycket tid.😁

onsdag 10 maj 2017

Lyckor

Lycka 1: Tulpanerna har slagit ut! Måste helt enkelt visa er. Har en hel pallkrage full. Olika röda, den här är den finaste, tror jag. Satte i några vita också, tänkte de skulle matcha de vita kanterna. Fel, fel, fel. De vita är liksom grönvita och passar inte alls. Kanske åtgärdar när de blommat klart och om jag hittar annan sort.

Läser vidare om Samantha Shannons drömgångare Paige Mahoney. Jag föreställer mig att hon ser ut som sångerskan i Azerbadjans bidrag i Eurovisionsschlagerkvalet i går. Hon gick vidare, så ni kan se henne i finalen. Intressant det här med Eurovision Song Contest som blivit en svensk nationalsport. 16 bidrag med svensk inblandning varav 12 är skrivna av svenska kompositörer. Gränsar till det komiska.

Och så Björkman som går till historien som den störste Eurovisionfixaren genom tiderna. Beundrar honom kolossalt. Bra jobbat, Björkman!

Lycka 2: Skall nu åka iväg och hämta vår lilla valp. Har fixat valpfoder och finfin korg mm. Det har varit en svår väntan. Kommer väl bara att bli valpbilder här ett tag framöver.

Hinner alltså inte fördjupa mig i drömgångarens förehavanden, men jag ber att få återkomma i denna fråga.

måndag 8 maj 2017

Samantha Shannons värld


Läser nu om The Bone Season av Samantha Shannon för att kunna läsa fortsättningen The Mime Order. Dessutom har jag sådan tur! Del 3, The Song Rising verkar ha kommit ut för någon månad sedan. Ms Shannon är något av ett författarfenomen, hennes bestseller The Bone Season publicerades 2013, när hon var 21 och den höjdes till skyarna. Läste den då, men ville friska upp mitt minne. Nu, två böcker senare, är hon 25, och ber om ursäkt för att hon var så sölig med att få ur sig bok nr 2. Dystopisk fantasy med clairvoyanter och osaliga andar förlagd till ett framtida London och ett av en utomjordisk(?) ras ockuperat Oxford. Filmrättigheterna är förstås redan sålda och serien är tänkt att bli sju böcker lång. Det är roligt, tämligen litterärt och hyfsat välskrivet. Ser fram emot fortsättningen.

Ska nu till biblioteket för att hämta en bok om hur man tar hand om sin valp på bästa sätt. Kan vara bra att plugga på lite någon dag innan hon anländer. Sedan får man väl inte tid.

Bilder från min trädgård. Blåsigt och kallt men det syns ju liksom inte på bild.

söndag 7 maj 2017

Visby mm

Hann bara ta en enda bild med min "riktiga" kamera innan batteriet tog slut. Inte ens en särskilt bra bild. Laddaren naturligtvis kvar hemma.
Tog alltså en tripp till Gotland medan hantverkarna jobbade på med vårt läckande badrum. Första trippen för min del. Visby är fantastiskt! Kan rekommendera hotellet - Slottsbacken och Kafe:it. Sistnämnda ställe serverar en fantastisk kladdkaka. Ångrar att jag inte tog två bitar. Hoppades att alla jag pratade med skulle låta som Babben Larsson. Det gjorde de inte. Den enda besvikelsen.

Har förstås läst massor sedan sist. Måste nämna Annette Haalands Pastor Viveka och tanterna. Filosofisk feelgood i deckarupplägg. Väl tänkt, annars hade det nog blivit lite för snällt för min smak. Nu vilar det något surrealistiskt över det hela. Pastor Viveka är rebellisk och trött på att vara snäll. Hon är naturligtvis omgiven av församlingens beskäftiga gamla tanter. Både pastorn och tanterna är väl värda att lära känna.
Kanske inte något litterärt mästerverk och deckarhistorien har sina luckor, men det är inte det väsentliga. Klart underhållande. Bok nr 2 Pastor Viveka och hundraårsjubileet (bättre deckarhistoria, färre tanter) finns för den som får mersmak. Tror det kommer en tredje bok i höst.

Vet någon vad det här är för blommor? Har visserligen själv köpt och planterat, men kommer inte ihåg. De har tyvärr redan vissnat, tålde inte veckans sommarväder, men jag vill gärna veta ändå.



Hämtar hundvalp på onsdag. Kan knappt bärga mig. Det kommer att komma bilder. Massor av bilder.

tisdag 18 april 2017

Åter....


Tja, det här uppehållet blev lite längre än det vart tänkt. Är känslomässigt tilltufsad. Beror på att Hamlet har gått till sin himmel för att få jaga bilar och cyklister och skälla så mycket han bara kan utan att någon har synpunkter. Det är fortfarande så smärtsamt så jag kan knappt skriva om det. Emellertid är det ett ansvar man har som djurägare och Hamlet hade inte något bra liv längre. Han blev blind, därmed ängsligare och han hittade inte ens här hemma. Det sista han gjorde var emellertid att jaga iväg grannens katt och två skator ur trädgården.

Man måste säga att han tog farväl med flaggan i topp. Saknar honom mer än jag kan säga.

Läser igenom hela Feists Midkemia-saga. Det är så roligt. Hade bara två böcker kvar som jag lånat för att läsa nu under påskhelgen. På långfredagen skulle vi passera biblioteket och jag tog tillfället i akt att lämna tillbaka en stor packe som jag hade hemma. Och i brådskan fick jag med mig även de två jag inte hade läst!!! Vilken katastrof! och ingen hade jag att skylla på heller. Biblioteket var naturligtvis stängt hela påsken. Har idag (när de öppnade!) varit där och åtgärdat fadäsen. Tänk om någon hade hunnit låna dem! Alternativt ställt sig i kö och reserverat. Man kan inte reservera böcker som de tror att man har hemma. Jag vet, jag har försökt.

lördag 4 mars 2017

Hamlet

Upptäckte kal fläck på svansen, ilade till veterinär, som sa att precis som vissa gamla herrar tappar hår kan gamla hundar göra detsamma. Det är hormonellt. Inte nog med att Hamlet har blivit en gammal gubbe, han har blivit en ganska grinig sådan. Krävande, faktiskt. Jagar upp mig på morgonen, skäller som en galning och påstår att han svälter så jag måste skynda mig med frukosten. Och han ger sig ALDRIG!

Har, till min stora förtjusning, fått den senaste Elly Griffiths med posten. The Chalk Pit heter den och är i Dr Ruth Galloway-serien. Hur roligt som helst. För oss som gilla enstöriga arkeologer, övertygade druider, tvivlande poliser, ensliga sanka kustområden. Och engelska deckare, förstås.
Kan knappt bärga mig tills jag kan börja läsa. Måste bara se klart del 1 av Kommissarie Banks först. Tror inte jag läst boken.

Jodå, jag fattar att ni har tröttnat på mina snödroppar. MEN DET HAR INTE JAG!