Känner att jag måste göra en liten knuff för en nyutkommen bok.
Anne Youngson heter författaren,
Vi möts på museet heter boken. Det är en charmig historia om tankar, vägval och tings aura. En brevroman, en form jag tycker mycket om. Huvudpersonerna är väl så medelålders, liksom författaren, vilket faktiskt, åtminstone i det här fallet, har sin betydelse. Brevväxlingen sker mellan en engelsk lantarbetarhustru och en dansk museiintendent och är både vältänkt och tankeväckande. Rekommenderas med värme.
A propå tingens aura märker jag, efter lång betänketid, att jag är tvungen att göra mig av med
Marion Zimmer Bradleys böcker. Jag älskade dem, och läste och läste om dem tills jag upptäckte att författarinnan hade sidor jag inte kunde acceptera och inte hade kunnat drömma om. Har inte kunnat ta i böckerna sedan dess. Det går alltså inte att skilja konstnären från verket och det går inte att bortse från något man vet. Hur gärna man än vill. Packar alltså böckerna i papperskasse, ställer den i källaren. På väg ut mot pappersåtervinningen.
Den översta bilden är från
Hästholmen vid
Vättern, från våra Sverigeresor med husbilen
Gamla Bettan. Här skrämde
Ofelia oss genom att göra en rymning. Det var några hemska minuter innan hon kom, glatt viftande på svansen.
Den undre bilden är tagen i
Sundborn. Jag står i
Carl och
Karin Larssons trädgård. Visst ger den kunskapen bilden en helt annan aura?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar