Rosor. Och Barbara Vine.

Vilket rosenår vi har! Aldrig har våra rosor varit så vackra. Blommar rikligt och länge och vi har massor av olika sorter. Översta bilden är en klängros - Flammentanz heter den och vi har fyra, fem buskar. Tillräckligt för att fylla alla vaser jag äger :-)

Fick med mig en Barbara Vine från biblioteket häromdagen. Pseudonym för Ruth Rendell vars deckare jag aldrig riktigt fastnat för. Lögnernas labyrint hette boken och jag föll fullständigt för först och främst berättarstilen och

personbeskrivningarna men inte minst för labyrinten. Ett bibliotek utformat som en labyrint! Bara tänk! Som gjort för mig, hade aldrig haft något behov av att hitta ut.
Snabbt tillbaka till biblioteket där jag hittade Astas bok. Underbart skickligt berättad historia. Sublimt rolig på sina ställen. Om en danska som flyttar till England och hatar det. Hon hatar sin man också. Sina barn är hon heller inte så förtjust i, utom möjligen ett av dem. Men hon är på gott humör! Barbara Vine skriver psykologiska - kanske inte thrillers - men spännande romaner, gärna kring ett brott. Ruth Rendell skriver psykologiska deckare.  Berättartekniskt är hon snudd på genial.
Läser nu Svavelbröllop. Däremellan fick jag tag på Ödestiger vändning och kom plötsligt på varför jag inte gillade Ruth Rendells deckare. Här är människor som man inte kan sympatisera med och en och annan så obehagligt dum så jag har svårt att tro att de finns. Och om de finns så vill jag inte slösa min dyrbara tid på dem, ens i fiktionen. Slog alltså ihop boken och gick vidare till nästa.

Nedersta rosen är en Peace-ros. Här nyutslagen. Med tiden blir den som grädde!

Fler bilder från Wanås. Och om barnmorskorna

Bara några bilder till. Här är Yoko Onos Önsketräd. Komplett med litet bord och lappar som man kan skriva på och hänga upp. Skrev ingen. Önskar mig faktiskt ingenting. En fantastisk insikt och en sådan lyckosam situation att befinna sig i.

Blir inte klok på vem som gjort den färgglada hästen, men den har stått i sin hage ganska länge nu.


Har trillat dit något så fullständigt på den fina serien om Barnmorskorna från East End. Inser att jag sett säsong 3 på tv, köpt säsong 1 (snart sett klart, kan helt enkelt inte behärska mig :-)) MEN SÄSONG 2 DÅ!!!!! Verkar helt omöjligt att få tag på. Och då har jag ändå lyckats snoka reda på att det finns en säsong 4 och att säsong 5 spelas in nästa år.
Trots att Nurse Lee absolut verkade tacka för sig och gå vidare i sista avsnittet av tredje säsongen. Så glad att hon då förhoppningsvis kommer tillbaka. Eller det gör hon kanske inte?

Mer från Wanås

Har några bilder till jag gärna vill visa: Gamla suggan mellan träden av Hannelie Coetzee som utgår från foto när hon gör sina verk. Ni ser väl pixlarna? :-) Kul grej är att när du kommer för nära försvinner den gamla suggan och du har bara en stor vedstapel.

Promenaden i slottsparken är vacker även konstverken förutan. Man utrustas med karta med samtliga verk utsatta, men för mig förtar det nöjet att pricka av på den. Vi går runt och låter oss bli överraskade. Nu har jag ju varit på besök i parken ganska många gånger förstås, så jag hittar ju ganska bra.

Nedersta bilden är en gammal favorit, Pål Svenssons Sprungen ur. Så fantasieggande och så hantverksskickligt! Fotograferar den varje gång :-)







Läser vidare om Leonard Cohen. Författaren har inte haft tillgång till artisten själv, utan läst intervjuer och intervjuat studiomusiker och andra. Tycket först det var en stor begränsning, men är inte lika säker längre. Dessutom skriver

Anthony Reynolds bra. Stundtals  t o m inspirerat.

Wanås

Besökte Wanås fantastiska skulpturpark igår. Hamlet var med, hans ordinarie hunddagis Ugglebo har semesterstängt. Han uppförde sig dock -  mot all förmodan - EXEMPLARISKT! För att vara Hamlet. Dvs han bet ingen och skällde bara lite grann. Dessutom var han förhållandevis tyst i bilen. Minns med fasa hans första bilresa till Österlen. Han tjöt hela vägen från Sveriges västkust till östkusten och det är långt. Åtminstone kändes det långt.
Alla besök i Wanås är underbara, åtminstone om vädret är gynnsamt och igår var det perfekt. Sol, men inte för varmt.Vi startade med väldigt god lunch hos Fredholms på Wanås. Jag fick visserligen inte det jag hade beställt, men jag är inte petig och det är nog den godaste paj - champinjoner och torkade tomater med rökt lax - jag ätit.
Så ger man sig ut på skulpturjakt i parken. Här är några godbitar vi hittade: Överst Mary Sibandes Let slip the dogs of war OBS att helveteshundana inte jagar henne, de är hennes kumpaner! Ett underbart väl placerat verk, sluttningen är brantare än fotot anger. Nu är de flesta verken skapade för sin plats, men ibland blir det så där extra perfekt.

Bild till vänster: har tyvärr inte helt koll på konstnären, men det bör vara
 Jakob Dahlgrens Primary Structure. Minimalistiskt formspråk och en färgglädjande uppenbarelse ute i skogen.


Måste ta med Nandipha Mntambos Enticed Contemplation också, ett verk som verkligen ger en omslutande, skyddande, meditativ känsla. Så vackert!
Har förstås fler bilder, men de kommer en annan dag.

Läser Anthony Reynolds biografi om Leonard Cohen. Jodå, det är roligt! Återkommer om detta.

Finbesök och avundsjuka

 

Minsta barnbarnet har varit på besök. Väldigt trevligt! Tror Skrea strand var till belåtenhet. Vilar nu öronen. Nej det är inte det rara lilla barnet, fast han kan han också. Det är Hamlet. Han skäller rätt mycket i redan vanliga fall.  När lille Vincent
dyker upp blir det lite för mycket pjoller med honom och alldeles för lite pjoller med Hamlet. Detta tycker Hamlet är DUMT och ORÄTTVIST och skäller upprört i protest. I stort sett hela tiden. Pust!

Har hunnit läsa en hel del sedan sist. Marie Lus Urban fantasy - Young adult-serie Legend, Prodigy, Champion sticker ut som lysande i sin genre. Mycket välskrivet, Marie Lu behärskar skrivandets teknik alldeles utomordentligt. Ingen kan växla berättare så elegant och så perfekt på rätt ställe som hon. Bra (och stundtals väldigt rolig) idé dessutom. Nu finns den första boken i hennes nya serie utgiven på svenska: Den unga eliten. Bara måste läsas!



 

Vill gärna puffa lite för mina tv-serier. Just nu Tyst vittne på tv4. Måste se den på dagtid, annars drömmer jag mardrömmar. Väldigt otäck på ett subtilare plan. Den tillsynes normala mördaren mitt ibland oss. Brr!Ett fall för Vera. SVT1. Har svårt för huvudkaraktären här, men bra story och välgjord. Skickligt foto.
Barnmorskan i East End. SVT1. Såå rart! Får tårar i ögonen varje gång.
Father Brown. Kanal 8. En verklig favorit. Oftast ett moraliskt dilemma förutom det obligatoriska mordet. Karaktären skapad av G.  K. Chesterton som jag skrivit om tidigare. Denne var minst lika underhållande som sin karaktär. Leta i bloggen!
Dessutom: Grannars växter. Önskar jag hade en själv.