Wanås

Besökte Wanås fantastiska skulpturpark igår. Hamlet var med, hans ordinarie hunddagis Ugglebo har semesterstängt. Han uppförde sig dock -  mot all förmodan - EXEMPLARISKT! För att vara Hamlet. Dvs han bet ingen och skällde bara lite grann. Dessutom var han förhållandevis tyst i bilen. Minns med fasa hans första bilresa till Österlen. Han tjöt hela vägen från Sveriges västkust till östkusten och det är långt. Åtminstone kändes det långt.
Alla besök i Wanås är underbara, åtminstone om vädret är gynnsamt och igår var det perfekt. Sol, men inte för varmt.Vi startade med väldigt god lunch hos Fredholms på Wanås. Jag fick visserligen inte det jag hade beställt, men jag är inte petig och det är nog den godaste paj - champinjoner och torkade tomater med rökt lax - jag ätit.
Så ger man sig ut på skulpturjakt i parken. Här är några godbitar vi hittade: Överst Mary Sibandes Let slip the dogs of war OBS att helveteshundana inte jagar henne, de är hennes kumpaner! Ett underbart väl placerat verk, sluttningen är brantare än fotot anger. Nu är de flesta verken skapade för sin plats, men ibland blir det så där extra perfekt.

Bild till vänster: har tyvärr inte helt koll på konstnären, men det bör vara
 Jakob Dahlgrens Primary Structure. Minimalistiskt formspråk och en färgglädjande uppenbarelse ute i skogen.


Måste ta med Nandipha Mntambos Enticed Contemplation också, ett verk som verkligen ger en omslutande, skyddande, meditativ känsla. Så vackert!
Har förstås fler bilder, men de kommer en annan dag.

Läser Anthony Reynolds biografi om Leonard Cohen. Jodå, det är roligt! Återkommer om detta.