Blixt och dunder

och ett magnifikt åskregn är här sedan tidigt i morse. Jag tycker verkligen om åskoväder, men Hamlet är lite åskrädd, så han skäller när dundret kommer för nära. Det känns som om det som Asterix och Obelix fruktade, nämligen att himlen skulle falla ner över våra huvuden, nu verkligen är på gång. Den stora gräsmattan utanför Hemvärnsgården som var på väg att övergå från stepp till öken är nu förvandlad till insjö.
Läser om Agatha Christies Passenger to Frankfurt. Hon skrev den lagom till sin 80-årsdag. Så underbart att få vara i besittning av sina själsförmögenheter och att ha så mycket energi så länge. Och en så underbart intelligent kvinna hon var! Tänker läsa om den sista Poirot-boken också. Skrevs på 40-talet för att ges ut efter hennes död, men om jag inte minns fel blev hon övertalad att ge ut den lite tidigare. I biografier anmärks det på att hon inte gör utförliga personbeskrivningar. Men det är ju en del av genialiteten. Hon gör en personskiss som triggar läsarens fantasi och låter läsaren fylla ut själv efter eget huvud. Som sagt - en intelligent dam.
Bilder: Rosor, Warholsk touch, men det är helt omöjligt att redigera text och bild som jag vill! Måste ta itu med detta en vacker dag, men fruktar att det medför mycket jobb. Och mycket jobb är helt enkelt inte min grej.