Möte med mobb

Igår gjorde Käre Maken, Hamlet och jag en liten tur till Peggens Glasscfé nere vid Strandpromenaden. Där säljs SIA-glass i alla former, med alla tänkbara tillbehör och bäst av allt, hembakade färska rån. Cappuchino har de också. Helt ljuvligt var det.
Plötsligt hördes taktfasta vrål och skrän som närmade sig i rask takt. Emot oss kommer, marcherande på led med de fullaste och mest högljudda först, en samling (minst) halvberusade, vilt skrålande människor. Stela i blicken och röda i ansiktet. Det lät som om Hitlerjugend återuppstått och var på jakt. Jag, som aldrig går på fotbollsmatcher hade aldrig sett något liknande. Verkligen en obehaglig upplevelse. Det visade sig vara Hammarbysupporters. Har svårt att tro att detta har något med fotboll att göra. Mera med att bli accepterad av en grupp, supa sig full och få utlopp för aggressivitet. Fotbollen och den sk "kärleken" till laget legaliserar beteendet. Fy och usch! Skicka hela supporterklubben först på avvänjning och sedan på charmkurs. Jag som aldrig har haft något varken för eller emot Hammarby ryser nu vid blotta omnämnandet av denna säkert alldeles utmärkta fotbollsklubb, och kommer garanterat aldrig att gå på en enda fotbollsmatch. Detta möte med mobb fick mig upprörd, äcklad och sorgsen över människor beteende. Vill tillägga att detta inlägg naturligtvis inte handlar om just ovanstående fotbollslag, Hammarbysupporters är säkert inte värst, de var den här gången inte jättemånga, och obehaget för kringstående ökar med mobbens storlek, utan gäller supportermentaliteten i allmänhet.
Bild: Kan inte hitta något lämpligt, borde ju vara en kaktus eller en tistel eller åtminstone något visset..