Hotellfrukost

har vi ätit nu på morgonen. På Strandhotellet som ligger väldigt nära oss. Det förgyller tillvaron, frukostar är det bästa jag vet. Förvånansvärt många gäster hade de idag, trots att det bara är en "vanlig sketen söndag". Det ligger is på havet, långt ut längs bryggan och hamnpiren.
Blommor till Käre Maken. Nu sitter han klistrad framför tvn och ser tennisfinal. Federer kommer att vinna.
Har för ögonblicket pippi på pelargoner. Härda ut, det går över.

Mer av samma

Inser nu att det kanske var så att mina åsikter och Trevanians råkade överensstämma redan från början. Vilket gör mig till en arrogant skitstövel. Nåja, det må vara hänt, jag får försöka dölja det så gott det går. Han (Trevanian alltså) är intressant när han skriver om mystikupplevelser. Och glasklar i sina analyser, som sagt. Har varit på biblioteket och lånat en Victoria Holt för att svepa i arrogansen i ett romantiskt töcken.



Bild: Min favoritorkidé

Shibumi

är Trevanians mästerverk. Här ägnar han sig åt att vällustigt ösa sitt förakt över det amerikanska folket och den amerikanska kulturen. Han var ju född amerikan, så han borde ju haft insikter. Hans analyser är bitska och roliga. Hans analyser betr oljeländerna, vårt oljeberoende och politiken runt detta är bitska men inte roliga och har visat sig obehagligt korrekta. Shibumi skrevs 1979, och är ibland förskräckande träffsäker. Jag läste boken första gången någonstans i början av 80-talet, och inser nu att det är mycket härifrån jag fått något cyniska syn på världspolitiken.

Lite blommor till Trevanian

Fantastisk dag!

Det är underbart ute, lagom kallt och sol! Kameran, hunden och jag har varit och motionerat. Det har kommit mer snö, och det är OERHÖRT besvärligt om man är en kortbent liten hund. Stora problem uppstår när man skall lyfta på benet.

Bild: Frusna änder.

Mera snö

Det fina julkortet har nu förvandlats till snöstorm. Hamlet står i fönstret och skäller på ovädret. Jag ligger i soffan och läser. Det skall jag fortsätta med. Byter nu från Mårtenson tillbaka till Trevanian. Från den ena ytterligheten till den andra. Fast konstintresset förenar. Shibumi får det bli den här gången.

Se, det snöar

Och stora, vita vackra flingor är det också. Trodde vi skulle få regn här vid kusten, men nix! Vackert julkortsväder är vad det är. Du där uppe: Julen är över, vet du! Det är dags att sluta nu.

Sommarbild som motvikt:

Läser nu

En Homandeckare av Mårtensson. Handlar om Grez-sur-Loings berömda svenska konstnärskollektiv. "Alla var där" i slutet av 1800-talet och det var där Carl Larsson träffade sin Karin. Mördad, fast i nutid, blir en giftig konstkritiker. Ett lustmord, kanske? Han är som bäst i sitt folkbildande uppsåt, Jan Mårtensson. Påläst och intressant. Kanske lite lättviktigt, men här vågar man väl inte komma med negativ kritik. Man får ju sig ändå faktiskt något nytt till livs varje gång.

Har läst Trevanians The Loo Sanction. Måste erkänna att jag blev lite besviken. Tiden har dessvärre gått förbi Trevanian, men han är fortfarande rolig (fast ohyggligt svart) i beskrivningarna av sina medmänniskor. Handlingen lite enkel och det på den tiden chockerande våldet verkar blekt jämfört med dagens orgier. Vilket ju är chockerande i sig.

Blommor till alla idag. jag är på gott humör.

Lathund

Vi köpte nya jättefina filtar från Chili före jul. Det finns en i familjen som tycker att det var bra.

Får jag be om STÖRSTA MÖJLIGA TYSSSTNAAAD

. . . . jag SYR. Och det är jag inte bra på. Jag kan, det är inte det, men jag har inget tålamod. Och är dessutom perfektionist. Har köpt en vintervit underbar kofta, men för lång. Har försökt lägga upp den, först för hand, sedan med maskin. OCH DET BLIR INTE BRA!!!! Gör nu nytt försök. Är störtsur, men har inte vett på att ge upp. Antingen stryker jag eller koftan med. Återkommer när det är klart, på det ena eller andra sättet.

Nya blommor

Vill visa er de nyinköpta Engelska Perlargonerna. Med precis rätt röd färg pryder de nu vårt matbord. Blomsterlandet hade många olika färger att välja på, men detta är min favorit.

Inhandlade också en Kamelia före jul. När hon började tappa sina vackra knoppar läste jag bruksanvisningen. Det borde jag gjort innan. Hon kräver eget rum, dvs låg temperatur. Har nu placerat henne i gästrummet och stängt av värmen. Och jodå, där trivs hon bättre. Men vem ser den fina blomman där? Vår kameliadam skall dessutom ha det fuktigt, men inte blött och stå ljust men inte i direktsol. Kinkig dam, det där. Men så vacker!

Vem är då min man?

Fick Käre Maken att göra NEs test. Han är Marie Antoinette!!!! Nu blir man verkligen förvånad.

Hurra! Posten har kommit!

Med mina Trevanian-böcker. Har börjat med The Loo Sanction, i vilken det bland mycket annat förekommer en tavelstöld. Tillvägagångssättet är välbeskrivet. Så till den grad att verkliga taveltjuvar genomförde planen i Torino. Skulle så gärna vilja veta om de åkte dit eller inte, men om detta har jag inte hittat något. Trevanians böcker är inte helt lättlästa på engelska. Han har ett rikt ordförråd och använder det också. Ingår väl i hans arroganta snobbism, men det är roligt, även om jag måste ta till lexikon ibland.

Vem är jag?

För att ta reda på detta gjorde jag Nationalencyklopedins test "vem är du i historien?". Det visade sig att jag var Pablo Picasso. Inte helt nöjd med detta gjorde jag om testet och blev då Henrik VIII. Man blir förvånad.

Hundar talar visst!

Vid något tillfälle blev jag tillfrågad om vem som bestämmer hemma hos oss. I det här huset är hierarkin glasklar, bestämmer gör hunden. Vi lyder vi det här laget hans minsta voff. I går när vi skulle gå och lägga oss tyckte Hamlet att han fått för lite mat under dagen. Den som inte tror att hundar kan tala får gärna låna vårt exemplar av människans bästa vän några dagar. Han sätter sig bredvid min sängkant och GNYYYYR tills jag går upp. Då springer han till köket och sätter sig framför skåpet där hans mat finns. Tydligare kan man ju inte bli. (Han hade rätt, det var en ny sorts mat igår och han kanske hade fått lite för lite.)
I morse gick jag upp och gjorde i ordning kaffe och tänkte lägga mig och läsa en stund innan jag gjorde frukost. Det passade inte Herr Hamlet alls. Han gjorde om ovanstående manöver vid sängkanten tills jag gick upp och gav honom mat. Jag gjorde ett nytt försök att få läsa lite, men då ville han ut! Samma manöver, men nu trippar han framför mig och föser mig till dörren ut till trädgården. Jag släpper ut honom, och när han är klar kommer han till dörren och säger voff. Det betyder: Matte jag är klar nu, kom och öppna!
Nu sover han minsann, men nu ha jag piggnat till! Det får bli frukost för mig också.

Skåpmat

blir det vad gäller bilderna. Ingen inspiration. Det är nog vädret som gör det. Det är kallt här hos oss. Inte så många köldgrader, men det blååååser och då blir det förfärligt, så man vill inte gå ut. Längtar till blomsteraffär för att få ta bilder med färg.
Nu räcker det med vinter. Det var trevligt, men nu får det vara nog.
Tänk bara, snart kommer dessa små raringar fram.

Intressant på tv

Har bilvit överraskad av fina tv-program två gånger det senaste dygnet. Igår var det ett program om bergsgorillorna med den oöverträffade sir David Attenborough (vilken röst! och så trevlig dessutom!) där man vände tillbaka till "De dimhöljda bergens gorillor" och berättade hur det hade gått sedan filmen gjordes. Sigourney Weaver spelar Dian Fossey, den forskare som fick sätta livet till för gorillornas skull, och hon, Sigoureny alltså, var också med i programmet. Liksom en hel del av gorillorna från filmen! Underbart program, kan ses på SVTplay.
Det är ofta jättefina dokumentärer kl 18.00 på TV2 i början av veckan. Värt att ta en titt i programtablån.
Så var det Godmorgon Sverige i ny tappning, förlängt och breddat, och som eder underdåniga skribent missade det mesta av (inte särskilt morgonpigg, direkt) men där jag lyckades hinna med en intressant paneldebatt om dödssynder med Soledad Piñero Misa och Göran Lambertz. Om henne vet jag ingenting men Göran Lambertz är vår förre justitiekanslaer och nu hovrättsdomare, överraskande underhållande och genomtänkt. Det tycker man ju alltid när åsikterna överenstämmer med ens egna.
Glömde nämna husets favoritprogram Kobra som nu sänds på min favorittid 20.00. Men varför bara en gång i månaden??? Kristoffer Lundberg (stor favorit) verkar inkapabel att göra ett dåligt program, men gårdagens var väl sådär. Dags för nytt koncept, kanske? Det gick lite på tomgång. Fast sevärt är det ändå.
Med så här god tv-underhållning och juvelspelet på Facebook har jag ett visst hopp om vårvintern trots allt!

. . . och Bones???

Satt andäktigt framför tvn igår och väntade. Och vad hände? INGEN BONES!! Det måste ha varit säsongsavslutning förra vecka och jag märkte det inte ens. Min januaridepp hade varit total om jag inte hade hittat Komissarie Gentley. Brittiskt 60-tal. Man har ju glömt hur det var, och jag var dessutom lite för ung. P-piller endast till gifta kvinnor (så var det väl ändå inte här?) och dödsstraff (så var det iallafall inte här!) och en förfärlig syn på kvinnan (så var det säkert här också!). OERHÖRT bra genomförd, jättebra skådespelare som vanligt. Det är det här med tidsandan som brittisk tv är så otroligt skickliga på att få fram. Kläder, frisyrer, bilar - varenda pryl är rätt. En ny favorit, och då gillar jag inte ens 60-talet.

Var är Stig Strand????

Alpina skidåkningen är inte längre någon jättefavorit här i huset men med Stig Strand som expertkommentator och den tv-reporter han jobbade med var det ju ändå ok. Vad är det för människor de har satt dit i stället?? Oartighet mot de tävlande, klumpiga kommentarer och "dårå" i var femte mening är charmlöst. Stig Strand, kom tillbaka!!!
Ser nu fram mot skidskyttet. fast bättre än igår kan det ju kanppast bli! Vilka fantastiska tjejer, och så spännande det var! Helena Jonsson är ju helt enastående, och det är så roligt att sitta framför tvn och heja på. Förundrar mig lite över den fantastiska tyska publiken, 27 000 lär ha varit där och hejat på i kylan.

Midvinterdepp

Plockar idag ner julen mellan alla skidtävlingarna. Suck. Jag tycker så mycket om jul med alla ljusen (och all chokladen och kakorna!!!). Kommer nu ofelbart att drabbas av en smärre januaridepp. Det blir så tråkigt ett tag, kallt och mörkt ute och alldeles för långt till våren. Tröstar mig med en Hercule Poirot-film då och då. Fantastiskt vackra kläder och vilka underbart tidsenliga miljöer de har fått ihop.

Läser fortfarande Susan Howatch. Biskopen har äktenskapsproblem och teologie professorn har brutit ihop och tagit till flaskan.

Bild från varmare tider som snart är här igen!

Ljussättning . . .

. . . är naturligvis OERHÖRT viktigt. Se här så rynkfri man kan bli med rätt ljussättning och (tror jag) soft fokus!

Trevanian

Googlade en av mina gamla favoritförfattare Trevanian (pseudonym för Dr. Rodney William Whitaker) och upptäckte att hans böcker kommit ut i nytryck. Skickade genast en order till Bokus. Skall bli roligt att läsa om. Hans enastående förakt för ytlighet och amerikansk kommersialism är i mina ögon mycket underhållande, men jag har lite svårt för arrogansen. Om man verkligen är så intelligent som han ger sig ut för att vara hade det varit naturligare med en viss ödmjuk tacksamhet inför detta faktum istället för massivt förakt för hela omvärlden. Trevanian tog emellertid konsekvensen av sin åsikt och flyttade från sitt hemland USA till Frankrike.
Det visar sig att något förnuftigt filmbolag köpt rättigheterna till hans Shibumi. Den skulle kunna bli en höjdare i händerna på rätt regissör och med rätt skådespelare. Hans beskrivning av en viss amerikansk byrå för utrikes affärer i denna bok är något av det roligaste (och mest oförskämda) jag läst. Har gett mig helt nya insikter. Delar dessutom hans beundran för den japanska kulturen och dess esteticism.
Bild: Favorit i repris. Tagen på Heden i Göteborg i höstas. När man nu ser ut genom fönstret verkar det omöjligt att naturen fakiskt är så här färgrik ibland.

Susan Howatch igen

Fortsätter nu med hennes Glittering Images som handlar om den unge karriäristen och teologie doktorn som av sin ärkebiskop blir utsänd att spionera på en karismatisk biskop med säregna familjeförhållanden. Han blir ombedelbart förälskad i den förvirrade biskopshustruns allt annat än förvirrade sällskapsdam. Oändliga förvecklingar följer och oväntade sanningar uppenbaras. Lysande dialog och intrig och fina miljöbeskrivningar av biskopspalats och katedral. Vill här påpeka att Susan Howatchs böcker har flera lager under en underhållande ramhandling. Den förra boken jag läste, A Question of Integrity, handlade om vårt behov av att bli älskade, respekterade och att delta i ett sammanhang och behandlar dessutom mystisismen inom den kristna kyrkan. Det gör hon i flera böcker. För den som vill fördjupa sig i detta underbara ämne kan jag rekommendera Christan Mysticism av dean Inge. Ingen lätt läsning, men intressant. För den som vill fördjupa sig i mystisismen men inte nödvändigtvis inom den kristna läran finns hur mycket som helst. T ex klassikern De vita molnens väg av Govinda, ett slags introduktion till tibetansk buddism i biografisk romanform. Kan läsas som ren nöjesläsning.

Botaniserar nu bland gamla bilder. Har inte haft någon fotoinspiration på ett tag.
Här är Lotusblommor från Kina att meditera över.

FarmVille

Jodå, jag spelar också Farmville. Inte direkt ensam, det är visst världens mest spelade spel. Grafiken är rolig, särskilt hästen som lyfter på höger framben och sedan seglar iväg åt något annat håll. Men det är ju så dåligt tekniskt. Skärp er! Inte för att jag kommer att sluta annars, jag har ju ett mål jag siktar mot, och det tar nog några månader till . . . Men man blir ju så irriterad på alla på-annonser. Lägg dem i något hörn så man kan ta dem när man vill. Spelet är ju lysande tänkt, man tjänar på att vara snäll, hjälpa andra och ge presenter. (Gärna fler fina träd, tack!) Det är annat det än World of Warcraft!

Auktion!

Kollar nu förhoppningsfullt på auktionssajten där mina två tavlor ligger ute. Til min stora glädje är ligger det bud på båda. Det är inga förmögenheter direkt, men jättekul att följa. 1 dag och 8 timmar kvar! Min färglitografi av Lennart Rhode har fått 11 bud hittills, och kostar nu 1 200:-, varav auktionsfirman tar en rejäl slant, och dessutom 400:- för frakten!!! Men det bådar gott, det blir alltid några kronor till mig!

Läser fortfarande

Susan Howatch. Och vilket nöje det är! Ett av hennes trick är att låta huvudpersonerna vara bokens "jag" i tur och ordning. Därmed får man uppleva intrigen och persongalleriet ur olika synvinklar. Kan bli jätteroligt och överraskande emellanåt. Susan Howatch är mästerlig i sin genre. Gillar brevromaner också. Önskar att jag hittar en bra sådan snart. Förslag, någon?

Bild: Husutsmyckning, Falkenbergs sparbank

Cykel i snön

. . . så jag tog cykeln. Vad som helst är bättre än att bära och här i Falkenberg cyklar alla, hela tiden. Det var jättetungt! Men jag har inte cyklat i snö förut, så jag trampade på. Väl hemma igen upptäckte jag att det nästan inte fanns någon luft i däcken . . .

Fortfarande vinter

Och det är ju vackert. Men nu börjar jag få problem. Trodde inte riktigt att det kunde bli vinter här i Falkenberg, åtminstone inte så här länge. Så jag har sommardäcken kvar på bilen. Den står " insnöad" och ostartad sedan ganska många dagar nu. Idag måste jag till affären och Käre Maken arbetar i Göteborg. Till sent. Ju mer jag funderar ju mer inser jag att jag måste handla. VARFÖR har jag inte skaffat en Dramat? Tänk så bra det hade varit idag! Kan tänka mig en svart med ganska stora hjul. Gärna påkopplingsbar till cykeln.
Såg ett avsnitt av Mannen som talar med hundar igår. Nu du, Hamlet, blir det andra bullar!

Det blev strandbild i alla fall

Se här: Dagens strandbild! Till höger ligger min vårdcentral där jag idag gjort kombinerat utställnings- och läkarbesök. Kan ni tänka er så kul! Det var en stor fotoutställning med Lars Nordins bilder i väntrum och korridorer. Mycket Greta Garbo men också några bra på Bono och massor av bilder på människor och ett och annat djur från olika delar av världen. Föll särskilt för en stilig närbild av indisk ko. Fick också cortisonspruta i armbågen. Inte lika roligt. Det gjorde visserligen ont förut men nu är det definitivt värre.

Sol och snö!

Det ser underbart ut ute. Käre Maken är ute och väderspanar. Om det inte är för kallt och inte blåser kanske jag vågar mig ut på promenad. Läser fortfarande Susan Howatch och ligger gärna i soffan, alt nergosad i sängen med många kuddar och bok, men frisk luft kanske inte skadar . . .

Rånjärnet är här!

Äntligen har mitt efterlängtade rånjärn anlänt! Har väntat länge, beställningen är daterad 8 december. Bodil Malmsten har redan skrivit allt som finns att skriva om Posten, så jag avstår. Nu ar det inte bara Postens fel, järnet var restnoterat någon vecka också. Dagens dessert: Rånkorgar fyllda med vaniljglass, grädde och varm hjortronsylt. Det, ni! Foto på rånjärnet kommer, måste bara ladda kamerabatteriet.

Innesittardag

är det för oss skidskyttenördar. Kåre Maken och undertecknad kommer att sitta klistrad framför tv:n utrustade med stora mängder cappuchino. Har också dubbla farmer att sköte på Facebook. Vilket slit! Här behövs städas och tvätten hopar sig, men det hinns nog inte med, här gäller det att prioritera. Skidskyttet och farmerna går först!

Om Käre Maken skulle jobba i Peking . . .

Firman, ni vet, sysslar med att installera värmepumpar/AC som består av en inne- och en utedel. Här ses kinesiskt exempel från Peking. HUR HAR DE FÅTT DIT UTEDELARNA???? Käre Maken och jag förundrade oss storligen och var mycket imponerade. Vi frågade vår guide som svarade att kineser är väldigt duktiga. Förvisso är de det, men kan de flyga?

Linnen

Är väldigt förtjust i vackra underkläder och måste här puffa lite för de fantastiska linnen i silke- bomullsblandning som säljs på Gillblads. Inhandlade ett vid senaste Göteborgsbesöket. Rosemunde heter märket och de finns i massor av färger. Kan användas på sommaren också, till skillnad från Callidas som är av ull/silke och blir för varma. Skall skaffa en samling! Rosemunde har webshop: http://www.rosemundewebshop.com/. Priserna ser helt ok ut tills man upptäcker att de står i euro.

Vinterstrand

Det är bäst att passa på med vinterbilderna, det är inte ofta det ser ut som idag:

Snart är det slut

på alla helgerna och dags att plocka bort julpynt och granar och ljus och allt . . . älskar julen och hade gärna sett att den varar fram till påska. Här några julmysbilder: Mina orkidéer som snällt blommar så här års till vänster, till höger detalj från granen som nog är den vackraste vi haft och som gick helt i guld den här gången.

Visst lönar det sig att prata med sina blommor!

Denna nu så vackra växt som jag inte vet namnet på ser ut som purjolök större delen av året. Men precis när jag tröttnat och tänker kasta den börjar den blomma. Detta har inte hänt en gång, utan flera. Förra gången bar jag ut den i köket, ställde den på köksbordet, öppnade dörren till soporna och när jag vände mig om och tittade på den hade den skyndat sig att sticka ut två blommor! Varvid jag naturligtvis bar in den hit till biblioteket igen. I år sa jag helt enkelt till den att nu får det vara nog, du åker ut! Och titta här:

Nötbräck - tandläkarens favorit

För den riktigt godissugna:
2.5 dl strösocker (225 g)
1.5 dl ljus sirap
0.5 dl vatten
200 g (minst!) nötter eller mandel
2 msk smör, rumstempererat
1 tsk bakpulver

1. Blanda socker, sirap och vatten i en kastrull och koka upp. Sjud tills sockret smält och rör om under tiden. Tillsätt nötterna och sjud på medelvärme till 150 grader eller gör ett kulprov.
2. Rör i smör och bakpulver och häll ut massan på en plåt med bakplåtspapper. Låt det stelna och bryt sedan upp bräcken i bitar.
Detta är inget för en diabetiker, det kan jag intyga. Tänker omarbeta receptet till nästa gång. Är lite orolig för att smeten inte stelnar om man har för mycket diabetikersocker, men jag skall prova.
Jättegott, jag lovar!

Vackert snökaos

Igår natt var till och med E6 här utanför Falkenberg AVSTÄNGD. Vet inte om det har hänt förut. För norrlänningar, hej Eva i Luleå!, måste det förefalla skrattretande med så mycket väsen för så lite snö! Men vi är inte vana, vi här nere i söder. Skall nu titta på 3-milen från Cortina. Det är så vackert där nere i Dolomiterna, och det blir nog spännande också. Fixar nu cappuchino så det skall räcka för hela loppet.

Det började snöa igår . . .

. . . och det snöar fortfarande.

För små Huligan-hundar med korta ben är det väldigt mycket snö!

Vilse med GPS

Gud hade visst ledigt igår. Fick inte klart mitt mobiloperatörsbyte trots ihärdigt ringande hela dagen. Försökte också bli av med Telia Sonera som bredbands/tv/fast telefoni-leverantör. Det föll på osäkra löften från andra leverantörer och att vi vill ha sportkanaler. Suck. Men jag försökte iallafall.
Idag har Käre Maken och jag, å Firmans vägnar, turnerat runt på småvägar i norra Halland i rykande snöyra för att leverera värmepump till strandsatt montör. Vägledda av GPS-en som visar kortaste, men inte snabbaste vägen hamnade vi långt bortom allfarvägar och slutligen vid vägs ände långt ut i skogen. Det skulle ta en halvtimma, sa Käre Maken. Jojo, en och en halv timma blev det, och dessutom med fara för bensinstopp. Jag var ganska orolig där ett tag. Men det var vackert med snötäckt landskap, och jag hittade ett slott - Gåsevadsholm - som jag inte sett förut. Slottet - 1700-tal- ägs av Niclas Silverskiöld och prinsessan Desirée.
www.koberg.se/2.html
I morgon måste jag ut och rasta kameran. Ordentligt med snö i Falkenberg bara måste förevigas!
Blommor till mig för utståndet lidande.

A Question of Intergity

är titel på den bok i serien jag läser nu. Handlar om min favorit i serien, den ateistiska Cordon Bleu-kokerskan med övervikt förorsakad av omåttligt intag av romrussinglass. Av en slump går hon in i en av Londons Wren-kyrkor eftersom regnet öser ner. Där möter hon en helt annan värld än hennes egen. Här träffar hon på Nicholas, präst med parapsykisk förmåga och familjeproblem, vars vardag består av healingsessioner och djävulsutdrivning. Och Lewis, traditionalistisk "high church"-präst med svårartad höftskada, strikt moralsyn parad med ett gott öga till okonventionella damer. Personbeskrivningarna är oerhört levande och väldigt roliga. Man lider och gläds med samtliga huvudpersoner i deras våndor och vedermödor. Underbar läsning. Det enda tråkiga är att jag kan böckerna nästan utantill vid det här laget.
Skall nu göra kort paus i läsandet för att försöka byta teleoperatör för mobilen. Må Gud vara med mig, det kan behövas.

Läser just nu:

För femtielfte gången: En av böckerna ur Susan Howatchs fantastiska populärserie om engelska kyrkan under 1900-talet. En motsvarighet till Anthony Trollopes klassiska Barchester-serie om 1800-talet. Här möter vi präster, helgon, charlataner, munkar och biskopar. I bland i huvudroller, ibland ur församlingsbors eller familjemedlemmars perspektiv. Problem och dilemman, sorger och glädjeämnen, yrkesmässiga såväl som privata. Serien är lång och sammanhängande, huvudpersonen i en roman kan dyka upp som hastigst som middagsgäst i nästa bok. Anthony Trollopes sätt att skriva ligger någonstan mellan Dickens och Austen. Howatch skriver som ingen annan. Hon ger allvar och stil åt populärromanen. Det är ett rent, oförfalskat nöje att läsa.

Stephen Fry

Har just nu avnjutit veckans Bones. Till min oerhörda förtjustning gästspelade min favoritskådespelare Stephen Fry. Men vad har han gjort med sig??? Bantat ner sig ordentligt och ser nu oförskämt mycket yngre ut. Ogillar verkligen när människor i min ålder plötsligt ser mycket yngre ut än man är van vid. Det gör den egna spegelbilden så mycket svårare att förlika sig med. När det gäller ovan nämnde är jag emellertid benägen att förlåta honom vad som helst. Här är det rösten, charmen, språket och den fantastiska sneda näsan som gör det. En av vår tids stora konversatörer kallade Parkinson honom dessutom. Imponerande!

Mer Avatar

Mer om filmen: James Cameron står för manus och regi. Han är nominerad till flera utmärkelser, bl a Golden Globe. Sigourney Weaver spelar forskare och gör det bra. Kul för mig var det att Joel Moore som spelar oerhört dyster doktorand i Bones dök upp i en liknande roll, fast han är inte lika deprimerad här. (Amerikansk förkärlek för type-casting.) Musiken är prisnominerad. Lade inte märke till någon sång direkt, kan vara disneyartat tema som återkom i de romantiska scenerna. Hade fullt upp med att försöka se alla tecknade detaljer. Blir nog tvungen att se den igen, då blir det i 3D! Man kan ju passa på att se Sherlock Holmes också. Av trailern att döma har han blivit action-hjälte. Det var inte Conan Doyles intension. Den såg ut att vara fantastiskt filmad. Det går ju se att den bara för det.



Bild från Skrea strand i vinterskrud. Måste passa på med bilderna, vintern i Falkenberg varar inte många dagar!!

Avatar

Vi ger traditionsenligt biobiljetter i julklapp till familjens vuxna. Det är så trevligt att gå på bio med våra barn och deras respektive en gång om året. Denna gång valde vi Avatar. En riktig storfilm att se såhär i helgtider. Storyn är väl kanske inte så märkvärdig, men animeringen är FANTASTISK. Undertecknad är imponerad, och det händer inte ofta. Tyvärr lyckades vi inte få biljetter till 3D-visningen, det sörjer jag lite över så här i efterhand. Handlingen är antikapitalistisk och "miljövänlig". Påpassligt i dessa tider av ekonomisk kris och havererade klimatmöten. Påhittigt tänk på många ställen. Och som sagt den bästa datoranimering jag någonsin sett! En underbar värld att besöka för några timmar. Gå och se den! Bilden är tänkt att koppla till Avatars jungeltema, håll till godo med en amaryllis till!

Parkys memoarer

Såg fram emot att läsa Michael Parkinsons memoarbok. Har verkligen gillat hans intervjuer och såg fram emot programmen som veckans tv-höjdpunkt. Om det var gäster jag var intresserad av, förstås. Dessvärre är boken en besvikelse. Han skriver hyfsat, han är ju journalist. Men som ofta när det gäller denna yrkeskategori lämpar sig deras sätt att skriva inte så bra för bokformatet. Dessutom handlar ca en tredjedel av boken om cricket. En för mig obekant och fullkomligt obegriplig sport. För övrigt: En och annan rolig annekdot och många ursäkter om varför vissa intervjuer inte blev så bra. I gentlemannamässig stil tar Parkinson på sig skulden för allt. Helt onödigt, Parky. Det var väl godkänt som det var och inget att be om ursäkt för. Bild från vintrig Skrea strand

Om böcker

Har förstås hunnit läsa en hel del. Bl a Lars Bill Lundholms Gamla Stan-Morden. Han skriver samma deckare om och om igen enligt koncept fast ny stadsdel i Stockholm varje gång. Böckerna är inte dåliga, bara lika dana. Den här gången tar han livet av Persbrandt. Det tycker jag är kollossalt underhållande.

Har också läst Andrew Taylors Det blödande hjärtat. En bok med helt annan nerv. Den har fått Svenska Deckarakademins pris för bästa översatta roman 2009. Välförtjänt. En ruskig bok man läser med hjärtat blödande för historians huvudpersoner. Titeln anspelar på platsen men också dramat som utspelar sig. Skall försöka hitta fler böcker av Andrew Taylor. Hoppas bara att de inte är likt sorgligt otäcka. Han skriver oerhört bra, men lite i hemskaste laget för en obotlig positivist som undertecknad. Bild från amaryllisutställning

Det nya året

. . . inleddes med att vi med tv:s hjälp förflyttade oss till Gyllene salen i Wien och där avlyssnade traditionsenlig nyårskonsert. Ett evenemang som man skulle kunna njuta av även om man var tondöv. Underbara dansare, underbara blomsterarrangemang, och underbara bilder inte minst på salens alla utsmyckningar. I den salen skulle jag gärna vilja sitta någon nyårsdag!

Så gick vi på svinkall hundpromenad till stranden.
En stelfrusen husse (och nästan lika stelfrusen matte) tinades vid hemkomsten med glögg och Aladdin. Kan här rekommendera en blandning 50/50 av Blossas apelsinglögg och den vanliga vita lättglöggen. Fast hjortronglöggen är nog husets favorit. Betr Aladdin: Jodå, vi slåss om favoriterna, inte riktigt som i reklamen, men nästan!
Nu blir det tv:n och Parkinsons memoarer för resten av dagen.