onsdag 12 februari 2014

Sockersug och succubuser (-ar?)

Det är 17 också vilket sockersug man - eller åtminstone Eva och jag - får, när man inte är frisk. Har drabbats av halsont som ligger på lur och nästan bryter ut och bakar därför kakor :-) Mördegskakor bakar jag, sådana som jag var med och gjorde tillsammans med min mormor när jag var liten. Hon bakade sju sorters kakor till kalas, dvs när någon av alla hennes systrar eller bröder kom på besök. Hon gjorde löv med hackade nötter och pärlsocker, schackrutor och syltkakor, det kommer jag ihåg. Jag gör en stång av degen, rullar den i råsocker och kanel och skär till runda kakor. 1 1/2 tsk vaniljsocker i degen. VÄLDIGT goda är de, och det fina med att baka sina kakor själv är att man vet vad man får i sig. Är noga med råvarorna, ekologiskt ska det vara, både smör och mjöl.

En succubus, mina vänner, är en sorts kvinnlig demon, fast det visste ni väl. De blir inte blöta när det regnar. Det blir inte manliga demoner heller. Måste vara väldigt praktiskt. Nu har magin kommit igång ordentligt i Beautiful Creatures. Får väl säga att vad gäller Lenas magiska förmågor får jag en vision av Marion Zimmer Bradleys Stormqueen. Inga likheter i övrigt. Åter till Beautiful Creatures: Beskrivningen av småstadsmentaliteten är rolig, otäck och inkännande. Ryser av fasa. Gillar helhjärtat idén med det magiska biblioteket för besvärjare och demoner, från vilket man kan leverera böcker blixtsnabbt. En verkligt härlig idé, men så gillar jag ALLA bibliotek, på det hela taget. Även om de inte är magiska. Är inte imponerad av Lena, 16-åringar kan faktiskt resonera och tänka självständigt, det är åtminstone min erfarenhet och hon är hysterisk i förväg och surar över skeenden hon inte styr över. Ett väldigt slöseri med tid och energi. Ethan är märkligt nog en intressantare bekantskap. Detta är på det hela taget inte någon större litteratur, men det är det säkert inte avsett att vara heller. För den som missat Marion Zimmer Bradleys Darkover-romaner: leta i antikvariaten, det är en bekantskap värd besväret.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar