Nej nu . . . !

Såg program om London igår. Det handlade om Londons förvandling från medeltida stad till handelsmetropol, alltså från slutet av 1500-talet till 1700, ca. Och bara i förbigående nämnde man Sir Christopher Wren! Blir upprörd här. Detta är mannen som efter den stora branden 1666 återuppbyggde St Pauls katedralen till sitt nuvarande magnifika skick och stod för stadsplanen vid återuppbyggnaden av staden.  OBS att branden inte var någon liten brasa. 13000 hus strök med; det brann som 17 i fyra dagar - branden spred sig längs kajerna som var fullsatade med brännbart gods; tjära, hampa, the, socker, sidenbalar osv. Dessutom ritade Sir Christopher Wren ca 50 små kyrkor i centrala London. Hans kyrkor heter konstiga saker som St Andrew by the Wardrobe, St Vedast alias Foster mm, och är byggda i en lite dyster renässansstil. Men snygga! Han är begravd i sitt största verk St Pauls. På hans epitafium står "Si monumentum requiris, circumspice" (om du frågar efter hans minnesvård, se dig omkring).
Läser vidare om Japan. Nu Fukushimas Färger, en bok som man får ont i hjärtat av. Återkommer om den.
Ska till Göteborg i morgon för att ta min mamma till optiker. Min relation till min mor är inte vad man skulle önska. Faktum är att hon går mig på nerverna och det är inget nytt, direkt. Skicka mig medlidsamma tankar och uppmuntrande tillrop är ni snälla, jag behöver all hjälp jag kan få. Antagligen hon också.
Rosenkavalkaden fortätter. Här en favorit som dessvärre står vid garageväggen på en plats man bara ser om man skall ta bilen eller cykeln. Den är något mörkare i verkligheten. Som sammet!