Det var fest igår . . .

Nej, inte hos oss. Men tvärs över gatan i Hemvärnsgården. Om ni kollar bilden noga till höger upptäcker ni att en av festdeltagarna har blivit utburen - med säng och allt. Om jag inte minns helt fel står alla sängar på loftet. Dit går en brant och ranglig trappa som skymtar till vänster. Man funderar ju lite över hur det gick till. Tror ni att han snarkade? Beklagar så att jag inte var vaken. Man kan hyra Hemvärnsgården för 1500:-/dygn och det är det många som gör.

Idag kära vänner är det inte strandväder men ni kan få en strandbild ändå.
Har läst pocket-deckare i brist på annat. Denise Rudbergs Två gånger är en vana är riktigt bra. Underhållande persongalleri och miljöer, något stelt behandlat bara. Spännande, men med ett utbrott av våldspornografi eller pornografivåld som jag kunde klarat mig utan. För att något är trend är det inte nödvändigtvis bra, och det går en våldspornografisk trend i deckarvärlden. Fullkomligt vidrigt och fullkomligt intelligensbefriat. Men kan man inte skriva så kan man inte. Då får man ta till våld. Inkluderar inte Rudberg här. Hon kan skriva, och hon behandlar sina personer med insikt och kärlek. Så  i mindre grad i Mårtensons Safari med döden. Klädsamt, för han har sig själv som huvudperson. Men Cleo och Francine - hans katt och hans kvinna - behandlas med kärlek och respekt.  Dessutom underbart fritt från våldspornografi, istället fullt av kulturhistoriska anekdoter. Det är det han är bäst på Mårtenson.Hans beskrivning av en gammal Rolls Royces öden och äventyr, eller snarare dess ägares, är verkligt underhållande. Själva intrigen är sådär, det känns som om man läst det förut. Men att Sovjets gamle president Nikita Chrusjtjov kallade Dry Martinin för USAs dödligaste vapen, det hade jag inte läst.