Vägen hem

från Halmstad är bitvis väldigt fin, särskilt från Haverdal. Dock, det må ha varit 10 plusgrader i Piteå igår, hos oss har våren inte kommit riktigt än.
Har börjat packa inför resa, och kan bara konstatera att jag har alldeles för mycket kläder och hur skall man välja? Hur jag än gör så är det något jag önskar att jag tagit med och något jag hade kunnat lämna hemma. Suck! Snacka om lyxbekymmer :-)
Hamlet skall till pensionat. Han ser det som internering, men det är otacksamt för han får trevliga kamrater att leka med och mycket mer motion än han får hemma, möjligtvis är det det sistnämnda som inte passar vår lata hund.
Huset  till vänster är ett vandrarhem och jag tycker det ser så fint ut. Skulle gärna övernatta där, det är ett skutt över vägen till stranden.
Hade en väldig tur, den senaste Arne Dahl-deckaren Hela havet stormar har precis ramlat in på biblioteket, jag har stått i kö. Blir spännande semesterläsning av internationella mått.
Hoppas så att det är lite mera vår när vi kommer tillbaka.

Eve of Destruction

Lördagens film Eve of Destruction var ett bottennapp. Kom ihåg denna låt från 1965(!) och hoppades på det bästa. Kom till och med ihåg att det var Barry McGuire som sjöng. Fantastiskt hur hjärnan är beskaffad. Men texten är mer än begåvad. Låtskrivaren (ej BG) var 19 år när den skrevs. Imponerande.
Såg Melodifestival, åtminstone bitvis och det enda som imponerar där är Gina. Bra jobbat!
Söndagen tillbringades i soffan med svenska längdskidåkarlandslaget (imponerande ord, där) Alltid lika roligt att kolla in Emil Jönsson. Han är så smart så ibland lurar han nästan sig själv. Grattis till silvret och grattis tjejerna också. Vilken underhållning! Så var det nytt Bonesavsnitt som slog ett slag för gatukonsten. Roligt var det.
Idag bär det iväg till Halmstads sjukhus för röntgen. Det enda som är bra med det är resvägen. Lovar att försöka ta bilder.

Hur ska det här gå?

Det börjar dra ihop sig mot vår inbokade semesterresa och nu har jag lusläst programmet: Det blir som ett enda långt gatlopp och hur skall jag orka??? Är nu inne i en period där jag med möda släpar mig ur sängen och knappt orkar ta på mig kläder. (Det är därför jag har så många morgonrockar, det var minst sju sist jag räknade efter :-)) Jag är mycket för det här med att få sett så mycket som möjligt när man nu ändå är på plats. Det visar sig att vi först skall till Turkiet och Alanya, det blir utflykt till Antalya och så flyger vi vidare till Dubai, där blir det bl a heldagsutflykt till Abu Dhabi. Så blir det flyg tillbaka till Turkiet, någon övernattning och så hem. Det ska bli jätteroligt och jag ser fram emot alltihop. Hoppas bara jag kan vänta med att kollapsa tills vi kommer hem. Minns hur jag sov mig igenom Chao Lin-munkarnas fina föreställning på Röda teatern i Peking. Somnade visst under en fantastisk cirkusföreställning också.
Är snart klar med Stjärnbäraren från Hed. En vacker berättelse, särskilt språkligt. McKillip har visst skrivit fler fantasy-berättelser, skall kolla på biblioteket. Har lånat Murakamis Fågeln som drog upp världen, men jag försöker spara den till semestern.
Idag är det Melodifestival. Igen. Vill gärna se Army of Lovers som ju alltid ger en spektakulär uppvisning, men skall sedan snabbt över till en dyster science fiction på kanal5. Eve of Destruction heter den. Mycket mer i min smak :-)
Men den 17 mars: Då ni, börjar Downton Abbey igen. HURRA!!
Trevlig lördagskväll på er!

Paradisets skattkista

Har rotat i min skattkista - Falkenbergs bibliotek - igen och hämtat hem resten av fantasytrilogin om Stjärnbäraren från Hed. Jo, jag har läst den förut, men det fina med sagor är att man kan läsa dem många gånger. Just denna saga är underbart poetisk, med keltiska och fornnordiska influenser och det är inte fel. Gör sig bra i svensk översättning, Hed är faktiskt Hed även i det engelska originalet. Skall man klaga på något är det att berättelsen är så poetiskt så det är svårt att hålla reda på handlingen :-)

Målningen av köket framskrider, men det är inte så inspirerande att lag mat där, så vi livnär oss på ganska underliga men snabblagade maträtter. Börjar längta efter något mer substantiellt, sjömansbiff, t ex.    Men det lär dröja, och det är ju rätt skönt att slippa seriösare matlagning en stund. Hamlet envisas fortfarande med att hjälpa till och har rejält med vit färg i svansen. INTE populärt att borsta den.
Vet att jag lovade att det var sista amaryllisbilden igår. Jag ljög.

Stjärnbäraren från Hed

Underbart fantasieggande titel, det där. Har lånat första delen av Patricia A. McKillips fantasy-trilogi. Nu är bara frågan - Har jag läst den förut? Inledningen känns bekant, men jag har läst så mycket fantasy så i stort sett allt verkar bekant i någon mån. Tja, det är väl bara att läsa på så ger det sig väl. Morgon av Hed heter vår hjälte, Gåtmästaren är titeln på första delen. Visst är det vackert?
Sista julblomman och sista amaryllisbilden, jag lovar. De är så fina, men nu är säsongen obönhörligen över.
Nike Markelius (se tidigare inlägg) var trummis i Tant Strul någon gång i tidernas begynnelse då även jag var ung :-) Men det visste ni ju.
Rekommenderar varmt artikelserien Fahl på Festival i DN inför melodifestivalplågan på lördag. Hanna Fahl skriver med kunnande och insikt och med massor av humor och hon fattar inte heller hur gubbgänget kunde gå vidare ;-). men skriver i en efterkonstruktion att det är roligt med överraskningar. Jö, möjligen, men det här var en jag kunde vara utan.
Nu, kära vänner, måste jag återgå till soffan. Hej på er!

Ormar och äpplen i Paradiset

Mina krusiga vita papegojtulpaner tillhör förstås äpplena. Som krås på linneskjortor. Mina favoritmodeller just nu.
Ett annat smaskigt äpple just nu är Barbara Wood och hennes romaner. I den romantiska genren, där jag tycker bäst om hennes miljöer. Hon har gjort sin research väl, så vitt jag kan bedöma och alltid får man lära sig något nytt. Den senaste jag läste utspelade sig i ett australiensiskt 1800-tal och hennes framställning av den aboriginska kulturen var både sympatisk spännande. Och jag fick veta att Walsing Matilda inte alls är den dansanta dam jag föreställt mig utan det knyte luffare bär med sig på sin vandring. En visa om att gå på luffen, alltså. Det hade jag ingen aaaning om. Den roman jag läser nu gör sitt avstamp i 1800-talets Kina och landar i kinesisk-amerikansk nutid. Det handlar som så ofta i hennes böcker om medicin, här är det örtmediciner. Fascinerande alltsammans.
Andra goda äpplen är Käre Maken och Huliganen. Den förstnämnde målar nu köket för vilket jag är honom evigt tacksam och oj, så mycket fortare det hade gått om inte den sistnämnde hjälpte till! Han är överallt och får gärna färg på tassarna. Den lilla ormen i mitt Paradis är jag själv. Just nu är jag så nedsatt att jag inte ens tål den mildaste sjukgymnastik. Det finns dagar det är jobbigt och smärtsamt att ta sig från frukostbordet till soffan. För någon som en gång (ok, det var länge sedan) varit vältränad är det en katastrof och det skrämmer mig faktiskt. Det blir inte bättre, det här. Nåja, det är tur att jag alltid vill ligga och läsa, ända sedan barndomen och Enid Blytons Fem-böcker. Då åt jag massor av popcorn också, vill jag minnas, det har jag slutat med, men oj så mycket jag hinner plöja igenom. Det är det här med inget ont som inte har något gott med sig . . .
Ha en fin dag!
PS: Nike Markelius som jag skrev om här om dagen går en match mot Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och Steg 3 i DN. Det handlar om alla människors rätt till ett respektfullt bemötande och det här märkliga som benämns arbetslinjen och som tvingar ut sjuka människor på en arbetsmarknad som inte vill ha dem, den vill ju inte ens ha friska ungdomar. Sjuka människor behöver inte straffarbete och arbetslösa behöver inte meningslös sysselsättning.

Söndag i spåret

Följer alla skidtävlingarna både på längden och tvären och det gör att man knappt hinner upp ur soffan mellan de olika disciplinerna. Vilken härlig söndag! Har redan sett  Domracheva ta guld i skidskyttets masstart. Hon är en av mina favoriter, hon lyckas åka längdskidor så att det ser ut som balett. Underbart vackert! Så har hon gått balettskola också.
Har varit i Göteborg, fixat håret (äntligen) och träffat Gun (äntligen). Och äntligen fick jag inhandlat mina älskade vita papegojtulpaner. Så glad för alltsammans!
Skorna har jag emellertid beställt på Zalando. Handsydda italienska, mina vänner, och de vackraste jag sett. Kvaliteten gränsar till det otroliga. Fullt möjliga att gå i också, trots svindlande klackhöjd.  De skall tillbaka, bara jag kan lura ut hur man gör en retur. Kan faktiskt inte motivera ett inköp, jag har inte så stor användning för dem och de är dyra. Jättedyra, för att vara helt ärlig. Inhandlade ett par förnuftigare lädersandaler med lägre klack, map kommande sightseeing.
Hej på er, nu måste jag tillbaka till tvn. Ha en fin söndag allihop!

Uppe i gryningen

har jag varit idag och jag har inte hämtat mig än :-) Orsaken är min fysioterapeut som inte hade andra tider. Var hos henne 8.30 och jag brukar inte gå upp förrän 9 - 9.30 så det var en chock. Har dragit i tampar och tryckt på rör och inser nu att jag behöver nya muskler, ty de gamla har tagit slut. Det går bra så länge fysioterapeuten står bredvid och hejar på, men det finns dagar då jag skulle behöva personlig tränare bara för att ta mig ur sängen. Ok, jag överdriver, men inte så mycket. Och jag HAR personlig tränare. Han heter Hamlet och han säger Upp, matte, jag vill ut! så fort jag visar minsta tendens att vakna till på morgonen. En riktig slavdrivare, det där. Han också.
Funderar över filmen Prometeus som jag köpte i SF-bokhandeln för ett tag sedan. Om det är en skräckfilm tänker jag lämna tillbaka den. Kollar recensioner men kommer inte fram till något. En science fiction är det, men det ena utesluter inte det andra.

Nätkärleken och min beundran går idag till Nike Markelius (artiklar i DN). Hade skrivit en lång, stilig motivation, men lyckades göra mig av med hela inlägget genom att trycka på fel knappar. Det här med att gå upp tidigt på morgonen är VERKLIGEN inte min grej. Återkommer förhoppningsvis i morgon, mer utsövd.
Bild: Kan detta vara en utomjording? Om det är så de ser ut i Prometeus behåller jag filmen.

Mera kärlek

Öser idag lite mera kärlek över Linda Hjertén, reporter på Aftonbladet som deltar i debatten och skriver bra om näthatet. Du är beundrandsvärd som orkar ta striden. Heja, heja! Önskar dig allt gott! Blir själv så ytterligt deprimerad över dessa egendomliga människor som för det första har behov av att ösa ur sig vidrigheter och för det andra anser sig ha rätt att göra det. Men har man inga sakskäl så . . .  Förstår inte varför man behåller rätten till anonymitet, människor som inte står för sina åsikter borde inte ha rätt att  kommentera. Det är inte som om vi lever under politiskt förtryck precis. Dessutom är det ju inte åsikter, det är hot, ärekränkningar och personliga påhopp. Straffbart om bara rättssystemet skötte sin uppgift. Kan inte förstå varför det skall tolereras. Här har polisen en mission att fylla, det är på tiden att ni också tar striden.
För övrigt ligger jag hemma med ordentlig feber och orkar ingenting. Lite bekymmersamt eftersom jag skall till sjukgymnasten i morgon och så gärna vill till biblioteket idag. Läser om en gammal roman i den romantiska genren, Pilchers September, men den gör mig nervös. Blir man nervös av romantik är man antagligen illa ute ;-)
Bild: En annan jag öser massor av kärlek över, inte bara via nätet.

Hur tänker de då?

 Sprider idag lite nätkärlek till min favoritlitteraturhistoriker Carina Burman som dessutom kåserar över ämnet i dagspressen. Och gör det underhållande och bra! Heja, heja! Kan inte säga hur glad jag blir för varje bok du ger ut. Så upplyftande att få ta del av din lysande intelligens.

Har just varit inne på Zalando.se och . . .  Är så förundrad över ur skodesigners tänker; det finns massor (nåja) av skor i storlek 35 med 10 cm hög klack. Kan ju säga att med storleken står man fullkomligt på tåspetsarna i den klackhöjden. Vill gärna ha en klack, men det skall vara möjligt att förflytta sig också. Behöver sandaler (typ) till stundande semesterresa där det blir en massa sightseeing och 10 cm klack passar mig inte alls. Nåja, det fanns annat än vansinnesklackar och jag har lagt en liten beställning. Har bara en otäck känsla av att storlek 35 har blivit större och större. Kan ju knappast vara mina fötter som krympt?
Bilder: Två till som ni ser, det blir nog den översta.

Datordepp

Käre vänner: Det är inte Er jag tröttnat på det är datorn och nätet på det hela taget, annat än som rent nyttoverktyg. Känner mig fullkomligt sänkt av näthatsdebatten och vill inte riktigt tro att så egendomliga män existerar. Skyndar mig att sprida lite nätkärlek till två av många favoriter i mediavärlden: Hanna Fahl i DN t ex som skriver så intelligent och underhållande om populärkultur, ett inte helt enkelt företag.
Läser gärna Britt-Marie Mattson som skriver klargörande och insiktsfullt om utrikespolitik i GP, så glad att Du finns!
Mediavärlden är full av briljanta kvinnor; Ni är goda förebilder allihop, HEJA! Hade inte förstått att ni är modiga också, som står ut med och förhoppningsvis struntar blankt i elaka, osakliga påhopp. Kärlek och respekt till Er!
Värker idag över vilka orkidébilder jag skall välja, inte helt lätt faktiskt. Behöver minst fyra men helst sju bilder. Här är några av förslagen:
För att återgå till inledningen: Med nyttoverktyg menar jag att man t ex kan ta sig fram till Zalandos.se. Ni har väl sett den fåniga reklamen med den (av förtjustning  hoppas jag) skrikande kvinnan? Har försökt härma henne med föga framgång, med när jag gick in på denna site och insåg att de hade MASSOR av skor i stl 35 var det nästan så att jag lyckades.

Alla orkidéerna?

Käre Maken håller på att fixa till en lång gång vi har i huset. Det spacklas och målas både väggar, tak och lister. Mitt bidrag blir nya tavlor tänkte jag. Det blir förstås lite lagom stora foton på mina blommor.  Då kommer den besvärliga frågan om vilka bilder man väljer: Bara vita blommor kanske? Eller bara orkidéer? Eller kanske vilka blommor som helst bara bilden är bra? Just nu lutar det åt orkidéehållet. Kommer att sätta bilderna i grupp, det har jag redan klart. Inser att jag måste ta MASSOR av bilder medan mina orkidéer blommar, så att jag har att välja på. Stackars er, vad trötta ni kommer att bli ;-) Det är mest en fråga om ljus och bakgrund faktiskt. Och bildens riktning.
Har kvaddad vänsteraxel och  är i händerna på en trevlig fysioterapeut. Gör nu massor av egendomliga övningar på PILATESMASIKER! Nix jag hade heller inte hört talas om sådana och det visar sig vara något helt nytt, ursprungligen från Australien. Mycket mera flyt och flöde än vanligt gym och faktiskt riktigt kul. Det är mycket begränsat vad jag klarar men tänker försöka i vilket fall som helst.
Babara Wood: Boken utspelar sig i Kenya och sträcker sig från Karen Blixen-tid via Mau Mau till Jomo Kenyatta (namnet är ett nom de guerre och betyder Kenyas flammande spjut. Det, ni!) och självständighetsförklaringen och den är riktigt bra. Grön stad i solen heter den. Har p g a min Karen Blixen-fixering läst åtskilliga romaner som beskriver Kenyas utveckling ur olika perspektiv och med betoning på än det ena, än det andra och det här är absolut inte den sämsta.

Norra ishavet?

Mjae, mera Kattegatt och vår långgrunda badvik. Men visst ser det smällkallt ut?
Vi masade oss ut på promenad, jättevackert men blåsigt. Huliganen lyckades få med sig stora delar av Skrea Strand och blev omedelbart förpassad till badkaret när vi kom hem. Inte hans favoritplats precis.
Nu väntar vi på ett SuperG-lopp som aldrig blir av, men i väntan på start får vi se fantastiska bilder på Stenmark. Så roligt det var! Och vilken fantastisk skidåkare han var, sååå imponerande. Minns hur hela Sverige höll andan.
Det är så roligt att se hur det var en helt annorlunda teknik på den tiden
Läser Barbara Wood. Kan inte begripa hur hon kan vara så ojämn. Vissa böcker är riktigt bra, andra går faktiskt inte att läsa. Hon skriver ofta om kvinnliga läkare under olika tidsperioder och då är hon oftast bra. Hon knyter ihop de olika böckerna genom ett lyckobringande smycke, det är ju en kul idé.
Det syns dessvärre inte riktigt hur smutsig vår lille hjälte är, men jag kan försäkra att det var MASSOR av sand i badkaret.

Tja . . .

Blombilder igen.  Det gäller att passa på medan orkidéerna finns kvar. Nu är det inte så mycket själva blommorna utan fastmer bakgrunder jag experimenterar lite med. Inte helt
enkelt . . . Men visst ser den gula med prickarna ut som om den skulle kunna bitas?
Höll mig vaken i lördags för att se SVTs nya serie Selfridges. En gäspning än så länge. Titelrollen var en absolut olidlig figur, hade svårt att stå ut med honom, hoppas serien blir bättre. Serien påstods vara "Downton Abbey med kassor" Skulle vara i en billighetsversion, då. Och avsaknaden av Maggie Smith är som ett stort gapande hål . . . Tänker ändå ge den en lördag till. Eller, troligare; reprisen på söndagen. Fast inte om det är längdskidor och sprint: Heja EEEMIL! Min nya idol! Han är det mest underhållande jag sett på tv på länge.
För att återgå till bakgrunderna: Måste nu till Göteborg för att hitta tillräckligt stora ark som jag kan leka med. Bör nog ta en sväng till frisör också. Påminner om en mycket långhårig Madame Mim igen.

Lång?!

Diskuterade det här hopplösa med storlekar med den näpna, diminutiva damen från Taiwan? Kina? på Yo-Jan när jag köpte min fina nya jacka här på bilden bredvid. Och då säger hon: Det är lättare för dig, du är LÅNG! . . . Nu vet jag minst två damer som inte kan hålla sig för skratt och jag måste säga att jag hade själv svårt att hålla masken. Jag mäter 157 cm över havet och det här är nog den enda gången i livet jag får detta omdöme. Måste säga att jag njöt i fulla drag, mest av det absurda i situationen. Nu är ju allt relativt och med mina rejält tilltagna klackar var jag nästan ett huvud längre an den rara lilla damen. Detta är en historia jag kommer att leva på länge!

Fortsätter med min Rosamunde Pilcher-odyssé. Nu med September, baserad i Skottland, en sorts sequel till hennes mest kända roman Snäcksamlarna. Den här romanen tillhör också de mest sönderlästa i min bokhylla.
För att återgå till jackan: Den har helt rätt design för någon som är så liten (eller möjligen lång) som jag: Kort i modellen och figursydd. Allt annat gör mig till en liten kub.