Druidens örtträdgård

Varje gång jag tittar på vår nyanlagda örtagård tänker jag på druiden Miraculix i den ljuvliga belgiska serien om Asterix. En örtträdgård som gjord för en druid, med bautastenar och allt. En väldigt liten miniatyrdruid.

Läser för mig ny författare: Rosamund Luptons debutthriller Min syster. En riktigt otäck historia. Är inte odelat förtjust i upplägget, men spännande är det. Tar nu itu med hennes nästa: Genom elden. Kom ut på svenska nu i år.

Tänker ta vägen om biblioteket för att leta upp sista boken om Gregor: Krigarens död. Börjar tröttna lite, men vill gärna veta hur sagan slutar. Och så är det ganska trevligt i Underjord.

PS Såg Miss Marple häromdagen (tv4, programbiblioteket, för er som har ett sådant), väldigt obehaglig, särskilt för att vara en Christie. Endless Night skall filmatiseringen bygga på. Får nog läsa om den. Var den verkligen så ruskig?

Ny örtagård

Inspiration: Lisbeth Williams. Skall ta en bättre bild. Denna är från igår och örtagården ser idag ut som något druiderna skapat. Vi måste nämligen ha något runt den för att hindra Hamlet från att vattna. Till sist blev det mer sten :-) i stället för pinnar som skymtar i bildens övre hörnen.
SÅÅ roligt vi haft! Det är verkligen underbart att leka i trädgården. Åtminstone när det blir bra.

Läser om Gregor och hans öden och äventyr i Underjord. Fortfarande väldigt roligt. Och väldigt välskrivet. Suzanne Collins väjer inte för att ta upp och diskutera allvarliga ämnen. Har två böcker kvar, en av dem fortfarande på biblioteket. Hmm, reserverandet har inte fungerat riktigt som jag hade tänkt.

Sparar en Miss Marple-film (kl 21.00 idag, tv4) till senare. Måste upp tidigt i morgon, jag skall till Göteborg. Och få frossa lite i shopping. Och fika, förstås.

Rosor. Igen.

Två av våra fantastiska rosor i rabatten på husets framsida. Önskar jag kunde förmedla doften också. Njuter i fulla drag av årets rosor, som verkligen är mer praktfulla än någonsin. Var tvungen att klippa bort de som vissnat igår, och det skär i hjärtat. Men det kommer nya :-)

Upptäckte igår att det börjat en ny Midsomer Murders-säsong. Med den "nye" kommissarien. Serien har förvisso fått ett behövligt uppsving nu när den gamle tråkmånsen till kommissarie har försvunnit, men på något sätt räcker det inte till. Stängde av efter 30 min, men skall försöka se den på dagtid, någon gång snart.

Har paus idag. I morgon är det dags att ta itu med Gamla Mamma igen. Vi behöver fixa till lite mer i hennes nya boende och dessutom ta henne till läkare för översyn :-)

 Kopplar av med att stöka lite bland växterna och att läsa vidare om Greger Ovanjordarens äventyr i Underjorden. Nu skall profetian om Bane uppfyllas. Bane är en JÄTTESTOR vit råtta som hotar att så att säga lägga hela Underjorden under sig.  Suzanne Collins skriver och beskriver med stor charm och flödande fantasi. Det är verkligen roligt.

 

 

Allegiant

Har varit på nytt besök i Varberg för att gosa lite extra med Pyret medan han och hans föräldrar ännu var kvar på sjukhuset. Morfar, som varit på bröllop i Polen, ville också få en första titt. Helt oemotståndligt för en lycklig mormor.
Kan inte fatta varför bilderna blir så oskarpa. Så darrig är jag väl ändå inte?

Idag skall jag äntligen ta mig tid och pyssla lite med mina rosor. Bästa ros-året vi haft!

Har nu läst klart Roths Allegiant. Är kanske inte så jätteimponerad. Intrigen löses med ständigt nya rebeller som rebellerar mot rebellerna. Påminner lite om kommunistgrupperingarnas ständiga utbrytare i Monty Pythons Life of Brian. Roth skriver dock en del lysande saker om kärlek, det imponerade. :-)

Tänker nu gotta mig med Susanne Collins Gregor. Är vansinnigt förtjust i både fladdermöss och kackerlackor. Del 2 den här gången. Dödens labyrint. Det, ni! Nu trillar vi ner genom ventilationstrumman i tvättstugan igen :-)

Skall också ut och försöka fotografera några rosor. Kan ju inte lägga ut babybilder hela tiden. Men visst är han söt? :-)

Äntligen här!

Min lille dotterson har äntligen kommit. Går ännu så länge under namnet "Pyret". Här ett dygn gammal med Kära Dottern.
Det är ett stort privilegium att få hålla i ett så nyfött spädbarn och alldeles, alldeles underbart! :-)

Pyret kom till världen på Varbergs sjukhus. Det är tre och en halv mil härifrån, rakt norrut längs kusten. Men man skulle kunna tro att det var på månens baksida. Det tog mig tre bussar plus ett tåg att ta mig dit. Hem var det värre, den sista bussen passade inte i tid så jag fick gå i en halvtimma. I de sandaler som gör minst ont. Vilket fortfarande är ganska ont. Efter en kväll med de insmorda fötterna i högläge är det dock rätt ok. Hade naturligtvis åkt och gått hur långt som helst för att få en först titt på det lilla Pyret, men jag har en del att säga om den halländska infrastrukturen. OK, det var helg. Och just nu är jag beredd att  överse med vad som helst . Ändå.

Är så oerhört glad och lättad över att allt gick bra för den lilla familjen.
Välkommen till världen, lilla Pyre. Och grattis, föräldrarna.

Små grodor?

Lärde mig igår att vår, som jag trodde, urgamla och ursvenska danslek "Små grodorna . . ." egentligen är en marsch som Napoelons soldater marscherade efter. Så tog de alltid lika påpassliga engelsmännen och satte egen text till melodin: "Små grodorna, små grodorna är lustiga att se. Ej öron, ej svansar, ej svansar hava de." Och plötsligt blev ju texten glasklar. Hur denna nedlåtande visa om franska soldater hamnat runt den svenska midsommarstången och i en helt annan betydelse som danslek för barn - det är en gåta. Visst är det roligt?

TV-tablåerna är satta helt ur spel p g a fotbolls-VM. Som jag med lätthet kan leva utan. Men det är ju väldigt roligt när de stora kanonerna faller, Spanien ute, Italien fick stryk av Costa Rica. Att England åkt ut var väl ingen större överraskning, men engelska tidningsrubriker är roliga: "Svennis! Kom tillbaka! Allt är förlåtet!"
Det som satts ur spel för min del var en Miss Marple-serie (Agatha Christie) (fredagar, tv4, kl 21.00) SOM JAG FAKTISKT INTE SETT! Ni förstår att jag är upprörd. Avsnitten verkar specialihoptotade för TV, de är inte filmatiserade böcker. Såg ett avsnitt, och det var riktigt bra.

Kämpar med Roths Allegient. Den är inte i min smak. För mycket tillkrånglad intrig, för dåliga personteckningar. Så är det detta med språket. Den svenska översättningen är mer än bra, faktum är att serien vinner på översättningen. Det, mina vänner, är inte vanligt. Översättning är svårt. Nu är Allegient allt jag har att läsa fram tills på måndag, så jag kämpar på.

 Bild: Grannens rosor.

Midsommar

Firar midsommar med Hamlet. Vi har redan varit på promenad. Käre Maken är på bröllop i Polen, jag hade absolut ingen lust. Väntar dessutom på att Kära Dotterns lille son skall göra entré i världen. Han tar god tid på sig. men vi väntar så gärna.

Mitt midsommarfirande består mest av fantasy-läsning. Är klar med den första boken om Gregor från Ovanjord av Suzanne Collins. Reserverade raskt tre till från biblioteket, men det har STÄNGT!! för midsommar och öppnar inte förrän på måndag. GRRR! Får alltså läsa något annat. Och hittade Allegient av Veronica Roth, som jag lånat häromdagen och glömt. Nu läste jag de två första delarna på svenska och Allegient är inte översatt ännu. Det är lite besvärligt att byta språk i mitten av en serie, men det får gå. Vill ju gärna veta hur serien slutar. Föredrar Collins framför Roth om jag blir tvungen att välja. Collins karaktärer är mer utvecklade och väldigt lätta att tycka om och ta till sig. Och ledigare beskrivna. Nu är jag ju inte tvungen att välja, det blir både - och.

Min midsommar-middag kommer att bestå av fräst sparris, skinka och salladslök. Troligen med surdegsbröd till. Hoppar över jordgubbarna (ni skulle sett kön i affären! Falkenberg är visserligen en sommarstad, men det här är ju löjligt!) och gör blåbär- och tranbärspaj istället. För mina utländska läsare, och ni är många! kan jag tala om att Midsommar firas med sill, färsk potatis, sås med gräddfil och gräslök, alldeles för mycket sprit, jordgubbar och grädde till dessert. Och det är näst intill obligatoriskt! Man har blomsterkransar i håret och dansar ringlekar kring lövad och blomsterprydd stång (Små grodorna är berömt) och sjunger en hel del.

Själv läser jag alltså hellre fantasy. Envar till sitt! :-)
Trevlig midsommar på er!

Rosor

Måste köpa ny dator! Lyssnar till Ulf Wakenius, en gammal idol och gitarrhjälte och datorn skräller! Och förstör den fantastiska musiken. Kan ju köpa en CD, förstås. Det finns ett klipp på Youtube med Pat Metheney och Ulf som verkligen är helt underbart. Angel Eyes heter låten.

Är nu klar med Arne Dahls Sista paret ut. Bästa bok jag läst på länge, alla kategorier. Arne Dahl tänker fortfarande skriva deckare, tack och lov, bara inte om A-gruppen eller Opcop. Han vill ta paus från sina sina huvudpersoner. Men det vill inte jag!
Läser nu Gregor från Ovanjord av Suzanne Collins (Hungergames, ni vet). Riktar sig till en yngre publik, men är ganska otäck. Kan läsas av alla åldrar. Jag tycker hittills att den är klart underhållande.  Vår hjälte åker ner i underjorden via ett ventilationsrör i tvättstugan. Får en att se med nya ögon på tvättstugor. Lillasystern är ett genidrag.

Bild: Rosenbuske i´praktslag. Flammentantz heter den.

Rabatterat!

God morgon på er! Var ute i gryningen (nåja, kl 7 ca) för att fotografera vår fina rabatt åt er. Trodde ljuset skulle vara bra då. Det var inget fel på ljuset, men bilderna blev verkligen  inte bra. Verkligheten är mycket bättre än bilderna anger. Är faktiskt supernöjd med vår rabatt på framsidan, och det skall mycket till för att jag skall vara nöjd. Hade inte fått något kaffe innan jag gav mig ut. De konstiga bilderna kan bero på det :-)

Läser - njutningsfullt och med oförställt nöje - Arne Dahls Sista paret ut. Det är, som titeln anger, den sista boken om A-gruppen i Interpol. Och som jag har väntat på den. Detta är bok nr 4, serien skall läsas från början. Allt hänger samman och allt handlar om något annat. Aktuellt, intrikat, intelligent, välskrivet. Kan inte nog lovorda Arne Dahl, den enligt mig enda svenska deckarförfattare värd att läsa, faktiskt håller han absolut högsta klass även internationellt. Kan inte komma på någon som är lika bra. Vilket ju gör det här med att det är sista boken till ett otäckt hot. Snälla Arne Dahl (Jan Arnald), fortsätt skriva deckare, du gör det så fantastiskt bra!

För er som följt det här med  Gamla Mammas flytt, kan jag berätta att hon är installerad i sitt nya lilla hus. Och hon är väldigt förvirrad. Känner mig lite orolig för att hon inte kan ha någon nytta av allt det fina med serverade luncher och kvällsmat, arrangemang och utflykter som ordnas. Just nu verkar hon bara vilja sitta framför tvn och stirra. Det är kanske svårt att lära gamla hundar sitta, om ni ursäktar uttrycket, men jag tänker ta mig 17 försöka. Tanten ska ha det bra, även om hon inte vill :-)

Rensar ogräs. Dag 2.

 

Under en underbar vecka i våras hade vi den vackraste framsidan på gatan. Sedan växte allt iväg och vår fina rabatt blev bara överväxt och skräpig. Nu har vi röjt, rensat och halverat buskar, och det är faktiskt riktigt snyggt igen. På bekostnad av min och Käre Makens respektive ryggar, axlar och knän. Jag ser dessutom ut som om jag varit i slagsmål med en katt. Det har jag inte, det är rosenbuskarna jag slagits med. Kan stolt meddela att jag vann! 

 

Nu får det vara nog och jag tänker ägna mig åt Dame Agatha och cappuchino resten av dagen. Läser Mysteriet på Blå tåget. Dame Agatha menar själv att det är hennes sämsta bok, skriven under press och sorg. Hennes älskade. exentriska mor hade dött, hennes älskade Archie lämnade henne (vilken idiot!) och livet var tungt. Jag gillar boken, inte så mycket för själva storyn, som mest är typisk för tidsandan och liksom inte så Christiesk. Emellertid innehåller boken två av mina favoritpersoner i det Christieska persongalleriet: Huvudpersonen Jane Gray, som är så sympatisk att man önskar henne allt gott och den sarkastiska och roliga Lenox Tamplin, dotter till en societetsvärdinna med sinne för det ekonomiska, Till moderns förtrytelse säger dottern träffsäkert precis som det är. Bokens behållning, dessa två.

 

Bild: En av våra pioner. Från favoritrabatten inne i trädgården.

 

 

Dame Agathas värld. Igen.

Och det är så vilsamt där. Trots mord och mysterier. En av mina favoritvärldar att koppla av i och att återvända till. Litteratur är fantastiskt!
 Just vad som gör Agatha Christies deckare så fascinerande har diskuterats i litterära spaltkilometer. För mig är det hennes beskrivningar. Jag ser både människor och miljöer framför mig.
Hon tecknar personer med få ord, en viss skärpa och mycket humor. Hennes miljöer är ofta helt underbara. I Hallowe'ens Party finns en helt ljuvlig beskrivning av en Quarry Garden som fångade min fantasi så jag letade upp en på nätet. Det låter ju bättre på engelska, men här är den: Stenbrottsträdgård Alltså en trädgård anlagd i ett stenbrott. För vilka summor vågar man inte ens gissa. Fordras nog en förmögenhet från Imperiets dagar, men vilken underbar idé! Känner att jag ligger lite i lä där :-)

Men fortsätter mitt rosentema i bilder. Från husets framsida. Där måste göras en större röjning. Det har blivit alltför yvigt och vildvuxet bara på några veckor. Rufsigt är vad det är.

Igen

Tar den här bilden varje år :-) Det är den första rosenbusken vi köpte när vi flyttade hit och den som blommar först varje sommar.

Vilodag idag. Blev övertrött igår och hade närminne som en guldfisk. Var visserligen på rätt plats och till och med i tid, men glömde göra det jag var där för. Har placerat mig i soffan och läser om en gammal Agatha Christie som jag borde kunna utantill. Hallowe'ens Party heter den. Det är så lagom ansträngande och det är som att hälsa på kära gamla vänner.

Såg nytt avsnitt av Bones igår. Nej, serien är inte bra längre, men jag har ju sett alla andra avsnitt, så . . . Tv3, söndagar 20.00. Vid det här laget är Booth så inskränkt med sina bildningskomplex så det är näst intill olidligt.

Buthler och Öhlunds thriller hade ett intresseväckande tema. Bra tänkt. Inte lika bra skrivet. Jordens Vänner. Finns i pocket.

Måste nu dessvärre iväg och handla. Hej så länge!

Färdigflyttat

Så här kan man bo på ålderns höst. Älvgården heter det, små hus för en till två personer som ligger runt ett äldreboende. Dit man kan gå in och äta sin lunch som lagas på plats. Långt från de kommunala plastlådor som hemtjänsten delar ut. Fin planlösning med barkök och allrum i ett plus ett sovrum och ett arbetsrum, eller hur man nu vill ha det.

Vi flyttar som sagt Gamla Mamma, som passade på att bli sjuk när vi skulle flytta så hon är nu under observation på Östra Sjukhuset. Ingen fara med henne, men när vi kom var hon verkligen illa däran.

Lite oroligt, men hon kryade obegripligt nog på sig så fort hon kom till sjukhuset. Det är lika så gott att hon slapp flytten, och nu har vi snart gjort klart åt henne på det nya stället. Vilka flyttkillar vi hade! Stort tack till Jonathan, Petter och vår Alexander. För att inte tala om Kära Dottern (gravid i vecka 40) och hennes Henrik! Det gick verkligen smidigt, trots att flyttlasset faktiskt gick mer än 10 mil, och trevligt var det. Hamlet hjälpte till genom att vara på Pensionat Ugglebo. Det gick ingen nöd på honom direkt, han fick leka med en westie-fröken som hette Wilma. Men klagade det gjorde han. Hela vägen hem.

Paus

Har paus idag. Käre Maken spelar seriespel för sin golfklubb på okänd ort. Jo, han sa vart han skulle, men jag kommer inte ihåg. Jag skall vila så mycket jag kan (inte min starka sida), men jag skall planera för fika och lunch till alla under morgondagens flytt. Hoppas så att vårt blivande barnbarn kan vänta lite med att se dagens ljus så att Kära Dottern kan vara med. Det räcker att hon sitter på en flyttkartong och är trevlig. Har direkt något hopp om bärhjälp från det hållet - hon har liksom nog att bära som det är.

Måste säga att jag är imponerad av IKEA. Inget bråk om kvitto, bra service och så de fantastiska platta paketen! Som origami i trä (eller vad det nu kan vara för material man köpt). Väldigt bra instruktion också. Vi gjorde visserligen fel, det gör man alltid, och då är det bara att göra om. Men så lysande konceptet är, det inser man när man lyckligen fått ihop sin produkt och använt alla skruvar och manicker. Så måste de ha en hel avdelning som sitter och kläcker namnen på alla grejor. Våra (min mammas) stolar heter Vilmar. Vi fick absolut godkänd lunch också, till mer än godkänt pris.

Den här Buthler och Öhrlund-boken . . . . jag vet inte . . . . Den är nog ok, men jag har kanske tröttnat på thriller-genren. Jag struntar helt enkelt i hur det går.

Orkidébild detta också, precis som igår.

Arbetsdagar

Hej! Vi jobbar för fullt! Idag blir det ett retur-besök på IKEA, vi har fått med oss fel bord. Nja, snarare rätt bord, men fel färg. Gamla Mamma behöver ett nytt matbord. Naturligtvis har jag inget kvitto, men IKEA har sina fördelar, de krånglar ALDRIG. Den lilla haken är att när man har handlat på IKEA och går ut genom kassan tror man att man är klar. Men det är bara början. Sedan skall grejorna man köpt sättas ihop. Kräver tålamod, intelligens och en kärleksfull relation. Kan med stolthet berätta att vi lyckats sätta ihop ett komplicerat bord med skjutskivor, två stolar plus ett intrikat litet diskställ. Vi är fortfarande gifta, min man och jag. Inte nog med det, inte ett ont ord fälldes och vi är fortfarande vänner. Men det tog TID!

Läser Buthler och Öhrlunds Jordens väktare. Thriller i terroristgenren. Påminner om en kringresande katastroffilm. Man får en känsla av att alla de ställen som besökts i terrorsyfte i boken i själva verket är kamouflage för att författarna skall kunna dra av semesterresorna på skatten "för inkomstens förvärvande". Vår hjälte är lite för präktig för min smak. Och vår hjältinnas fallenhet för förnedringssex lite väl spekulativt. Dock - boken är hyfsad. Är inte jätteimponerad, men det är absolut inte dåligt.

Flyttar

Nej, inte vi, det är Gamla Mamma som flyttar. Men eftersom hon är vansinnigt gammal och mest sitter i en stol och tittar på text-tv så är det ju vi som flyttar ändå. Och så blir det ju. Om man inte har tur eller otur att dö innan man når det stadiet. Har kastat mängder med saker, packat stora kartonger till Stadsmissionen, skickat säckar med kläder till tvätt och mattor till kemtvätt. En tröst i det hela är att hon åtminstone inte har sådana mängder böcker som jag har själv. Däremot har hon mängder med porslin. Fint porslin. En kaffeservis, Konglige Dansks Blå Blom, komplett med kaffekanna, ljusstakar, kakfat, mm,

Stig Lindbergs Birka från Gustafsberg: tallrikar, assietter och uppläggsfat plus en kaffeservis som jag tror kommer från Rosenthals. Intresserad någon? Det finns fler serviser, jag orkar bara inte tänka på dem just nu. Själva flytten går av stapeln på Nationaldagen. När vi väl ordnat till det för Gamla Mamma i hennes nya boende på Älvsgården i Vessigebro tänker jag kollapsa, möjligen ta mig till stranden med solstol och god bok. Sedan tänker jag inte göra något mer på hela sommaren.

.......................................

Rent önsketänkande. Vårt nya lilla barnbarn kommer att dyka upp vilken dag som helst nu. (Det vore fint om han kunde vänta tills vi flyttat färdigt.) Så fyller min Käre Make jämna år i början av juni och jag själv i början av augusti. Det är ju väldigt roligt alltsammans, men kräver insatser. Ja, den huvudsakliga arbetsinsatsen med barnbarnet står ju Kära Dottern för, förstås :-)

Bild: Våra stenpartiväxter. Från förra året, kameran är utlånad.

Nu, Kära Vänner, skall jag passa på att vila medan jag kan. På återhörande!