är, åtminstone för min del, NU! Underbart väder har vi, det är lagom varmt, och man kan gå hundpromenader på stranden och ha hela Skrea Strand nästan för sig själv.Vi hade släktlunch på Annandagen, det är alltid lika trevligt att träffa familjen, och jättefina "gåbortsblommor" har jag nu kvar att glädja mig åt. Mitt i vårprakten av lökväxter som också får mitt hjärta att dunka lite extra. Mest lycklig är jag över att blåregnet har överlevt vintern och nu växer så att man nästan kan se det. Är ute och kollar flera gånger om da'n. (Jodå, jag har en skruv lös när det gäller blommorna, men det har väl redan framgått?)
Det går trögt med läsningen, särskilt den japanska-kurs-litteraturen. Är ärligt talat lite besviken på kursinnehåll, det är 80% konsthistoria och 20% samtidskonst. Hade föredragit motsatt procentfördelning. Får se om jag möjligen hoppar av.
Läser inte mycket om Finch Hatton heller, men han hade en egenhet beträffande sina skor. Han upptäckte att masaierna hade helt raka fötter, blev helt fascinerad och tyckte att alla skor var helt felgjorda. Beställde sedan alla sina skor med helt raka tåhättor. Lär ha väckt mycket uppseende på sin tid, när han, med sina 1,90 i strumplästen gästade London, iförd svindyr stadskostym, ullpläd (han frös alltid i England) och rejäla båtar på fötterna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar