Mer om Fashion Stories

Utställningen var omfattande. Uppskattade nog delen med scenkläder bäst. Här kunde man hitta Petra Medes klänning från när hon var confranciere för Melodifestivalen, en fantastisk svart sak som Nanne hade haft, också i någon Melodifestival och dessutom azerbaijanska klänningen från gissningsvis 2004. Lars Wallin har mycket att göra i Eurovision Song Contest-sammanhang. Så fanns där kostymerna för baletten Gustav III, helt otroligt vackra - och från en för mig okänd uppsättning som hette Fantasia. Man måste säga - så otroligt vackert, vilket fantastiskt hantverk och vilka underbara material! Och det gäller genomgående. Klänningen på söndagens bild tillhörde en kollektion han gjort för Svenskt Tenns jubileum - klänningarna är uppsydda i Julius Frank mönster. Den röda klänningen uppe till höger tycker jag är underbart läcker, men jag skulle nog ännu hellre vilja ha dräkten som vi bara ser ryggen på. Tror att den hörde till herr Wallins examenskollektion. Det fanns också massor av teckningar, och man kunde följa den kreativa processen - som anses så viktigt i utställningssammanhang. Teckningarna var absolut helt ljuvliga! Och roliga. Är väldigt glad att jag åkte upp, utställningen är absolut värd en resa! Beklagar bara att man inte fick ta bilder. Antar att Lars Wallin oroar sig för att de skulle kunna användas i ett kommersiellt sammanhang, och det med rätta. Nu är det ju inte så här, snarare tvärt om, så jag tar mig friheten. Skulle också gärna velat se utställningen en gång till, för att riktigt kunna ta till mig allt, men nu fanns det tyvärr inte tid till det.
Får dock medge att detta med tidiga morgonresor inte är helt min melodi. I alla fall inte tre dagar i rad som det nu råkade bli. Idag - min första "lediga" dag sov jag till kl 10. Minns inte när det hände sist.
Har fler bilder från stockholmsbesöket - det var ett jättefint hotel med betoningen på design, bilder kommer alltså.

Fashion Stories

Man fick inte fotografera! Men jag hann ta några bilder innan jag hittade skylten, jag letade faktiskt. Om konstnären - i det här fallet Lars Wallin - inte vill att man skall ta bilder får man faktiskt respektera det. Har i alla fall ett par bilder till som kommer inom kort.
Lars Wallins utställning Fashion Stories på Waldemarsudde var absolut värt en resa. Är nu dessvärre alldeles för trött för att berätta, och i morgon blir det tåg igen till Göteborg och frisören. Puh och pust så jobbigt, skall sedan hålla mig hemma i månader!
Idag börjar en ny säsong av Från Lark Rise till Candleford, svt1 21.00, missa inte detta, och Bones kommer 20.00 i tv3. Hurra! Minns inte hur länge sedan det var som det gick TVÅ program jag ville se samma kväll.
Återkommer när jag piggnat till.

Mot Stockholm!

I morgon, vid en tidpunkt då jag normalt sover gott (07.19), tar jag tåget till Stockholm. Kära Dottern och jag skall på Lars Wallins utställning på Waldemarsudde. Vi skall bo på relativt nyöppnade Hotel Nobis vid Norrmalmstorg och hoppas hinna en glasutställning i Hallwylska palatset också, det ligger på vägen till Djurgårdsfärjan. För er skull, och för min, hoppas jag man får fotografera. Om så är fallet blir det många bilder på bloggen. Lovar i alla fall att berätta om hur det var.
Claude Izners Mordet i Eiffeltornet var en besvikelse. Särskilt som jag verkligen gillar pusseldeckare och gärna historiska sådana och hade sett fram emot att stifta bekantskap just denna författare som jag läst så mycket positivt om. Historisk detaljrikedom står det på baksidan. Jo, detvill jag lova och det är ingen måtta på detaljerna heller. På bekostnad av intrigen som är i det närmaste obefintlig och då dessutom personkarakteristiken är usel, blir helheten inte mycket att ha. Detektiven, bokhandlaren Victor Legris är definitivt korkad och dessutom övernervös. Snacka om antihjälte. Och jag tror faktiskt inte att det är meningen. Måste vara väldigt uttråkad om jag skall läsa bok nr två - Mordet på Rue Morgue. Boken fick franska deckarpriset 2003 - kom det inte ut några andra deckare det året?
Läser nu istället Ken Folletts Giganternas fall, som kom ut 2010. Han med Svärdet och spiran, ni vet, filmatiserad och gick på tv4 för några månader sedan. Giganternas fall är ett epos om 1900-talet, nästan 900 s, så här har jag att göra. Personkarakterisering är hans forte och han får till intrigen också.
Bild: Våra ormbunkar, ljus och skuggstudie. Blev bättre än förväntat.

Afrikahuset

Vedervärdiga Volvon startade, lunchen på Campus var ok med extra plus för en magnifik salladsbuffé, och så var det dags för Afrikahuset. Ligger ca 5 km norr om Varberg och har öppet hela sommaren. Det är sista säsongen, huset skall säljas och ägarna flyttar för att öppna ett nytt Afrikahus på ännu så länge okänd ort. Vilket betyder att ALLT i huset är till salu. Till inte allför blygsamma priser. Obs att mannen i huset är naturfotograf, och en duktig sådan, en del av hans bilder är fantastiska! Här är några av mina: Borde haft blixt med mig, det var väl mörkt i huset, men hoppas ni ändå för ett intryck av hur det såg ut. Vi bjöds på kaffe och äppelkaka och så var det ju den obligatoriska shoppen. Där de hade bl a jättefina T-shirts för barn. Själv köpte jag en cd med afrikansk musik som jag gillar på det högsta, det afrikanska hantverket höll hög klass, men det är inte rikigt i min smak.
Beklagar livligt att bloggen är så svårredigerad vad gäller kombinationen text och bild. Skulle SÅÅ gärna ha större möjligheter här. Då ni!

Mordet i Eiffeltornet

Är på väg till Varberg för lunch med en av mina föreningar på Campus. Måtte maten vara god och Vedervärdiga Volvon starta. Det är lite si och så med den saken. "Du kan ju be någon dra igång dig", sa maken, lämnade ett rep och tog den andra bilen, den som alltid startar. Lämnar här en lång lucka så att ni kan föreställa er vad jag tycker om detta. Lägg också märke till att epitetet "käre" har fallit bort.
- - - - - - - - - - - - -
Hittade den första Victor Legris-deckaren på biblioteket häromdagen. Nu är författaren aktuell med deckare nr 2: Mordet på Rue Morgue. (Blinkning åt Edgar Allan Poe.) Genre: Pusseldeckare, 1800-talsmiljö. I första boken får vi besöka världsutställningen i Paris 1889, då Eiffeltornet först presenterades. Jättehärligt! Victor Legris är bokhandlare, här blir det många blinkningar åt världslitteraturens klassiker. Det är ju roligt, i alla fall om man fattar vem de blinkar åt. Claude Izner är pseudonym för systrarna Liliane Korb och Laurence Lefèvre, som - naturligtvis - själva är bokhandlare och säljer böcker längs Seines kajer samtidigt med författandet.
Har alltså gjort paus i Hobbs fantasy om mördare. Det är lite för många blodiga slagsmål och för lite fantasy. Tar väl upp den igen så småningom.
Hittade också en 800 s lång Ken Follett på biblioteket.
Bild: Min fina röda orkidé från Wapnös trädgårdsmässa. Färgen är aningen för gul på bilden, det röda är ännu rödare i verkligheten.

Djävulsorkidén och litteraturen

Denna fantastiska växt fanns på Wapnös trädgårdsmässa. Visst ser den levande ut? Som om den öppnat munnen för att ta ett bett? Och visst har den morrhår? Den är jättestor, närmare en meter hög och jag vill gärna ha ett exemplar. Kanske nästa år.
Läser vidare på Hobbs Assassin-serie. Det står bland omdömena att hennes böcker glimmar som diamanter bland genrens många zirkoner. Kan ligga något i det, böckerna är bra, men i mina ögon är diamanterna tämligen oslipade och inte överträffar hon Katharine Kerrs Deverry-serie på långt när. Nåja, jag håller bara på med Hobbs bok nr tre, och hon har skrivit så där en tolv-fjorton stycken. Det jag saknar är helhetsbilden i hennes fantasyvärld. Den är inte så spännande, faktiskt. Måxte nog säga att den är tämligen fantasilös (ursäkta, det var omöjligt att låta bli). Det kan ju ske förändringar här. Hoppas på nästa serie. Det är en underbar sak det här att hitta en författare som man gärna läser, och som har skrivit MÅNGA böcker. I nästan alla fantasyserier talas det mycket om läkemedelsörter och magiska dito. Här hör min djävulsorkidé verkligen hemma.

Trädgårdsmässa på Wapnö

Wapnö är vår lokala slott, med jättejordbruk och stort mejeri. Det enda lokala vi har, nu när Arla flyttar till Danmark. Vi besökte den årliga trädgårdsmässan i slottsparken i fredags, massor av utställare, högklassigt särskilt vad trädgårdsväxter beträffar. Kom hem med underbart vacker perukbuske, (bild kommer,) orientaliska liljor - Black Out - i rött och svart och dessutom en röd (obs) orkidé, den första jag sett i den färgen. Solen lyste, musikanterna spelade, det var lagom mycket folk och alltså så trevligt som något kan bli.
Vi fikade på slottsverandan på baksidan som vätter mot slottsträdgården: hembakat bröd, hemgjord färskost, kalvdans med hemgjord hallonsylt och vispgrädde. På vägen tillbaka till parkeringen hittade vi dessutom italiensk glass - det här var en dag när min GI-diet fick stryka på foten. Man kunde ha ätit lunch, men kålpudding är varken min eller Käre Makens favorit. Wapnö slott serverar lunch onsdag-fredag varje vecka, husmanskost som baseras på den egna produktionen. Vi var också och kollade kossornas mjölkningskarusell och "barnkammaren" med alla kalvarna som var så söta så man ville ta med en hem. Allt var verkligen hur fint som helst. Ett jättetrevligt arrangemang. Min enda lilla protest gäller den ganska märkbara doften av gödsel som vilar över alltihop. Jodå - de säljer gödsel också. Under parollen "Bara det bästa är gott nog". Jo, jag inser att doften är oundviklig, men det hindrar inte att jag lider!
Trots doften: Vi återkommer gärna nästa år, då skall vi köpa fler liljor, och jag suktar efter en fantastisk djävulsorkidé som vi desvärre inte köpte. Men jag har den på bild! Kommer så småningom.
Lilla bilden: Detta söta lilla odjur simmade i dammen ovan. Jodå, det rörde sig faktiskt, fastän det såg ut som om det var gjort av sten. Det vete fan hur det går till!

Sci-fi bokhandeln - ännu ett paradis

Har nu inhandlat hela Hobbs Assassin-svit, tre böcker. Härligt tjocka och med liten text. Underbart, även om det numera innebär läsglasögon på, för min del. Här har jag att göra länge. Inhandlade också ett lasersvärd till Elias som snart fyller fem år och som delar min passion för Star Wars som tydligen har renässans på dagis just nu. Jättekonstigt, barn i dagisålder har väl inte sett Star Wars-filmerna? Skulle tagit bilder inne i denna fantastiska affär, men det var så dåligt ljus, det regnade ute och belysningen (som så mycket annat) i detta mitt älsklingstillhåll är skum.
Såg tv4s Kommissarie Anna Travis igår. Del 1 av 3, obs sammanhängande avsnitt. Riktigt bra, spännande, fast kanske lite för verklighetsnära för att vara helt i min smak. Verkligheten är helt enkelt inte min grej. 21.00, onsdagar, alltså.

Bild: Röd kastanj i parken på baksidan av Park Aveny. Bland de vackraste träd som finns. Från min gårdag i Göteborg.

Åter i Fantasyns värld

Det blev Hobb och inte Murakami, som du kan se i blogglistan. Läser alltså Assassins Apprentice och den är riktigt bra. Välskriven, Hobb har ett rikt språk och använder det väl, spännande och överraskande. Mördarens lärling, visar det sig, ingår i diplomatiska delegationer, för att vara behjälplig med s a s handfastare diplomatiska åtgärder. Som matförgiftmingar, olyckor o liknande. Skulle kunna ligga verkligheten alltför nära om man tänker närmare efter. Definitivt i den obestämda medeltid där fantasy nästan alltid utspelar sig. Måste nu tilbaka till Göteborg och SciFi-bokhandeln för att köpa fler av hennes böcker. Köpte bara första delen, hon skriver i serier om tre böcker men hennes serier utspelar sig i samma värld och hänger ihop. Tänker nu leva i den här fantasyvärlden tills jag tröttnat, och det dröjer. Här i verkligheten är det inte så roligt, det är blåsigt, regnigt och kallt, så det är ett lätt val, soffan och fantasyland är vad det får bli. På återseende!
Bild: Syrenerna, en dag när vädret var vänligare.

Bonesbrist

Det var ingen Bones igår! Surade kollossalt över detta faktum och känner mig lurad på konfekt. Min favoritserie utgick p g a en totalt meningslös ishockeyfinal som Sverige dessutom förlorade. Stort. Tröstade mig med mina havrekakor, som jag vid det här laget är helt beroende av. (Se Recept.) Måste ransonera dem - hur mycket GI de än är kan det inte vara bra att stoppa i sig 10 stycken om dagen. Särskilt inte för en diabetiker och antagligen inte för någon annan heller.
Klar med Clavells Shogun. En underhållande skröna där komplicerade intriger avlöser varandra och blodet sprutar så till och med Tarantino ligger i lä. Det fina med att läsa romaner förlagda till historisk miljö är att de så att säga aldrig blir inaktuella. Men man får tänka på att den tid och den kultur de skrivits i alltid avspeglar sig i romanen, vilka intensioner om autencitet författaren än haft.
Vacklar nu mellan att läsa Murakamis 1Q84, inhandlad på Sci-fibokhandeln häromdagen. Eller fantasyn Robin Hobbs Assassins Apprentice, från samma ställe. Lutar åt den senare, är lite övermätt på det japanska just nu.
Vi har inte det mest paradisiska vädret just nu, det blåser och är ganska kallt, men Huliganen och jag tänker gå på promenad ändå. För att göra oss förtjänta av thé, några havrekakor (max 3!!), soffan och bok. Ja, Huliganen läser väl inte så mycket, men han sover snällt bredvid medan jag gör det. Havrekakorna däremot gillar han.
Bild: Rosenapeln i dagsljus.

Vilken klänning!

Vet inte om rätt låt vann, men det var i alla fall rätt klänning! Visst var det Lars Wallins? Herrarnas kostymer var i alla fall av honom. Så snyggt! Och helt ok låt också, för den delen, jag kommer t o m ihåg refrängen. Erik Saade har jag lite svårt för, men Bounces koreografi var en fullträff till låten!
Satte mig igår full av förväntansfull elakhet framför tvn och så gillade jag de fyra första bidragen! Jag kom helt av mig. Men så kul för Azerbaijan! Tyckte först att det var vansinnigt att göra en så stor satsning ekonomiskt, för ett så pass fattigt land(? är det inte en oljenation??) men när man vinner går ju satsningen hem, och Azerbaijan finns mumera på kartan. Och tänk, nästa år är hela Europa där, åtminstone för några timmar. Stort grattis!
Idag, kära vänner, ligger jag i soffan med min bok (Clavells Shogun). Kommer på sin höjd att baka en omgång havrekakor. I väntan på Bones på TV3 20.00. Sedan får jag äntligen gå och lägga mig igen!
Bild: Mina älskade liljejonvaljer, växer massor i vår trädgård under en tujahäck. Har en bukett inne som fyller hela rummet med doft. Helt ljuvligt!

I sagornas värld

Försöker fota vår fantastiska och numera välupplysta rosenapel åt er, men det är svårt! Skulle behöva använda stativ, och/eller blixt. Det blir vid nästa försök. Den här bilden har, möjligen tack vare oskärpan, i alla fall en nyans av saga och fantasi som jag gillar. Trodde först att ju mörkare natt ju bättre, men så är det nog inte. Skall försöka hålla mig vaken tills mörkrets inbrott och göra nytt försök.
Har ju i detta projekt, att hålla mig vaken alltså, i kväll hjälp av Eurovisionsschlagerfestivalen som jag älskar att hata och den här gången är det verkligen ett riktigt bottenskrap i final. Har dock ett gott öga till finländske Paradis-Oskar (bara namnet fick mig på fall) som är helt ljuvlig med sin förmenta oskuldsfullhet och sin pekoral om världsfred, underbart vacker röst! Och de irländska tvillingarna Jedward. Uppiggande. Min favorit, det norsk/swahiliska bidraget åkte ut direkt. Hon var fantastisk, och kunde verkligen dansa (och sjunga). Till skillnad mot sååå många andra. Så snyggt! Var väl inte helt förtjust i guldbyxorna med rosett där bak, men ok, hon bar i alla fall upp det med stil.
Läser, med stort nöje, om Clavells gamla japanska skröna Shogun. Har en stark känsla av att den är helt omöjlig rent historiskt, men underhållande, det är det.
Ha en fin helg!

Specialsida

Har nu gjort en specialsida (kolla till höger!) med bilder från Rhösskas Cocktailutställning. Varsågoda.

Modehype

Plötsligt möts man av mode överallt. Var häromdagen och tog en noggrannare titt på Rhösskas utställning Cocktail. (Gör en sida här bredvid för dig som är extra intresserad, men det får nog bli imorgon.) Stor retrospekt utställning av Alexander McQueens verk i New York i sommar. Så är det Lars Wallin på Waldemarsudde. Och i morse var Gudrun Sjödén i min morgontv. Ett fenomen i modevärlden med helt egen stil och helt eget varumärke sedan 30 år tillbaka. Jag kan dessvärre inte ha hennes kläder, varandes stor som en ordinär 12-åring, men vad bryr hon sig om det? Denna dam exporterar för 1/2 miljard om året, och då börjar man ju undra hur stor omsättning hon egentligen har. Är inte bara sin egen chefsdesigner utan styr också sin egen affärsverksamhet med fast hand. Imponerande. Hon menar att det är denna dubbelroll som klarat henne undan branchens annars så vanliga konkurser. Ett tips till Lars Wallin som ju vill in i konfektionsbranchen kanske?
Bild; Från Rhösskas Cocktail. Jean Paul Gaultiere, om jag inte minns fel. I alla fall ett av de första inköp som Ted Hesselbom gjorde som nyutnämnd museichef.

Halsbrytande

Stor recension av Fay Weldons sjävbiografiska Auto da Fey i GP idag. Har precis läst klart hennes senaste bok innan dess, En styvmors dagbok. Den är hemsk. Och rolig. Hemskt rolig. Och otäck, som faktiskt alla hennes böcker. I biografin får man veta att hon heter Franklin. Föräldrarna hade tänkt sig en son. Kan vara en del av föklaringen till hennes ständiga pysslande med gender. För den som bara sett En hondjävuls liv och lustar på film kan jag säga att filmversionen är en tolkning som bara Hollywood kan göra av riktigt otäck och dyster genuskritisk historia. Som bitvis är väldigt rolig den också. Hoppas hon tjänade massor av pengar. Faktum är att resultatet, alltså den lättviktiga hämndfilm det blev av boken, väl passar in i någon av henns böcker. Läser Fay Weldon med en sorts skräckblandad förtjustning och håller nästan andan under tiden. Hon är underbart intelligent, skriver lysande och har en riktigt otäck sardonisk humor. Svart, svart, svart. Men roligt! I En styvmors dagbok lyckas hon dessutom tämligen kärleksfullt (elller kanske inte så kärleksfullt ändå) driva med psykoanalysen, både Freud och Jung får sina kängor.
Minns också en underbar tv-serie som hette I landets hjärta.
Hon är, till min häpnad, född 1931. Trodde hon var mycket yngre, möjligen 40-talist. Så underbart att vara så vass vid så pass imponerande ålder.
Bild: Den supersnygga cykelhjälmen Hövdingen, fotograferad på Rhösska. Kan kanske behövas vid läsning av den här omtalade damen. Hjälmen kommer i produktion i sommar. Pris? Dyyyr!

Rhösska. Igen.

I morgon skall jag gå på Rhösska. Med kameran. Och Eva. Skall bli roligt. Hoppas det blir några fina bilder till bloggen. Hoppas också att de är klara med caféet som så snöpligt var utröjt för renovering när jag var där sist. Annars blir det väl fika på Condeco på Avenyn som vanligt.

Läser just nu några deckare av Kathy Reich - Bones i verkligheten. Hennes första böcker var sannerligen inte bra, men hon har bättrat sig väsentligt med åren. Brant inlärningskurva har den damen. Lite för många interna (amerikanska/kanadensiska) hänsyftningar som jag inte begriper, lite väl enkel berättarteknik emellanåt, men oerhört välgjort faktaarbete. I Dödligt beslut fördjupar hon sig i bikervärlden, och det gör hon med den äran. Kanske ingen stor litteratur det här, och mycket är väldigt likt Patricia Cornwell, men väl god underhållning och det är gott nog.

Det har till min fasa varit kallt här hos oss de senaste dagarna. Det goda med det är att vårblomningen varar längre. Men både jag och hunden fryyyser!

Bild: En av mina engelska pelargoner har överlevt vintern. Hurra! Bilden är sedan förra året, men den blommar nu lika vackert igen.

Ett bra drag

Skall för en gångs skull puffa för ett klädföretag, nämligen GOOD MOVES (googla, så dyker det upp). Man kan beställa via nätet, alternativt ringa. Har handlat av dem vid två tillfällen, och är supernöjd! Deras plagg håller hög kvalitet - svårt att hitta annars i dessa dagar. Köpte två toppar i viskos/silkesjersey häromdagen, och de är verkligen fina. Rekommenderas alltså härmed.

Är äntligen klar med Errol Trzebinskys Silence will speak. Som biografi över Finch Hatton har den begränsat värde, det fanns nog faktiskt inte tillräckligt mycket material, men som introduktion till Karen Blixens litterarur är den förnämlig. Insiktsfull och välskriven. Rekommenderar gärna Karen Blixens böcker, riktiga klassiker. Hennes Mitt Afrika är en skenbart enkel berättelse, där varje mening tyngs av pregnans. Lättläst om man vill. Till och med Ernest Hemingway sa att den bästa boken om Afrika (från denna tid) skrivits av "Blixs fru" Obs att han själv skrev en, (Afrikas gröna berg) men jag får nog hålla med. Mitt Afrika är bättre. Hennes sagor är av annan sort, kräver mer av sin läsare, men för den som har förmågan att bara flyta med väntar här en verkligt stor läsupplevelse.

Bild: Borde här ha varit den vita buskros som bär Karen Blixens namn. Det är det inte, men den är ganska lik!

Grannens gräs

Kära vänner, idag har vi varit och inhandlat ännu mer belysning till vår snart blommande rosenapel. Har tänkt fotografera den till er, under förutsättning att jag lyckas hålla mig vaken tills det blir tillräckligt mörkt.
Bild 1: Något oskarp men just därför härlig bild av tulpan som jag egenhändigt planterat för något år sedan. Det borde komma upp massor av likadana, men det gör det INTE.
Tragglar på med Finch Hatton. Nu handlar det om jakt och safaris. Massor av människor med för mycket pengar och för lite vett åkte till Kenya och sköt vilt på allt som rörde sig. Vår hjälte talade redan då om finessen med fotosafaris och värdet av viltvård. Vi talar här om tiden kring 1920 -30. Han var ute i god tid, och rätt hade han, synd bara att ingen lyssnade (tillräckligt mycket). En hel del restriktioner kom faktiskt till stånd, men ett meningslöst slaktande var vad det var. Jag har faktiskt svårt för att läsa det här, man blir så ARG 80 år i efterhand, och särskilt meningsullt är ju inte det.
À propå att Pattie Smith fått Polarpriset: I motiveringen bskrivs hon som "en Rimbaud med Marshall-förstärkare". Lysande!!
Är grannens gräs grönare? Jo, här hos oss får man nog medge att så är fallet. Det beror på att de klipper det så regelbundet, minst en gång varje sommar. Det fina med en föga botanikintresserad granne är att vår trädgård framstår som ett under av ordning i jämförelse. Och så är det ibland, men långt ifrån alltid. Dock har de fin rosenripps, lilla bilden. Har krupit runt i granens buskage enbart för er skull. Hoppas ingen såg mig!

Wallin på Waldemarsudde

Mogontv är verkligen mitt favoritsätt att vakna. Har idag sett intervju med Lars Wallin, han med de fantastiska nobelklänningarna, ni vet. Hans klänningar är helt underbara, men något för dyra för min kassa. En av klänningarna han visade i studion gick loss på 51 000:-, brudklänningarna från 30 000:- och uppåt. Nu är han aktuell med stor utställning på plats som ovan, med start 7 maj, öppen hela sommaren. Han tänker också ge sig in i konfektionsbranschen. Käre Lars, jobba snabbt, jag står utanför affären och väntar på att första kollektionen skall komma ut. Adress till hemsidan, varsågoda: http://www.larswallin.com/ Väl värt ett stockholmsbesök. Beundrar hans känsla för material och form såväl som färg och inte minst hans förmåga att klä rätt person i rätt klänning. Skulle verkligen vilja ha en Lars Wallin-stass, men när skulle jag använda den? Knappast något man rensar ogräs i trädgården i. Vilket är vad jag skall ut och göra nu, medan solen skiner. Men, kära vänner, här är faktiskt kallt!
Idag har jag dessutom kursmöte kl 12, men jag hoppar nog kursen den här gången och hoppas jag kan göra klart den till hösten istället. Vädret är alldeles för vackert och jag har alldeles för mycket annat roligt att göra.
Bild: Har faktiskt något Lars Wallinskt över sig.

Out of Africa

är fortfarande en fantastisk film som tål att ses om. Underbart filmad, underbart välspelad, underbar dialog (väldigt ovanligt!!) Tragglar annars fortfarande med biografin om Finch Hatton som jag läser för att jag inte vill läsa kurslitteratur. Blir jag aldrig vuxen??
Har haft trevlig helg med verkligt trevlig gäst, tack för besöket Helena! Falkenberg visade sig från sin bästa sida, men det kan man inte säga om Hamlet som var i det närmaste olidlig och ville ha uppmärksamhet hela tiden Som en bortskämd 3-åring! Han fick promenera mycket, det var enda sättet att hålla honom lugn.
Nu ligger han minsann snällt och tyst och vaktar ytterdörren.
Idag kommer Bones, hurra! Kanal 3, 20.00. Sedan, hurra, hurra, kan jag gå och lägga mig, det ser jag fram emot.
Bild: Vackra blommor som jag nu torkar i tvättstugans mörkaste hörn för att spara.