Halsbrytande

Stor recension av Fay Weldons sjävbiografiska Auto da Fey i GP idag. Har precis läst klart hennes senaste bok innan dess, En styvmors dagbok. Den är hemsk. Och rolig. Hemskt rolig. Och otäck, som faktiskt alla hennes böcker. I biografin får man veta att hon heter Franklin. Föräldrarna hade tänkt sig en son. Kan vara en del av föklaringen till hennes ständiga pysslande med gender. För den som bara sett En hondjävuls liv och lustar på film kan jag säga att filmversionen är en tolkning som bara Hollywood kan göra av riktigt otäck och dyster genuskritisk historia. Som bitvis är väldigt rolig den också. Hoppas hon tjänade massor av pengar. Faktum är att resultatet, alltså den lättviktiga hämndfilm det blev av boken, väl passar in i någon av henns böcker. Läser Fay Weldon med en sorts skräckblandad förtjustning och håller nästan andan under tiden. Hon är underbart intelligent, skriver lysande och har en riktigt otäck sardonisk humor. Svart, svart, svart. Men roligt! I En styvmors dagbok lyckas hon dessutom tämligen kärleksfullt (elller kanske inte så kärleksfullt ändå) driva med psykoanalysen, både Freud och Jung får sina kängor.
Minns också en underbar tv-serie som hette I landets hjärta.
Hon är, till min häpnad, född 1931. Trodde hon var mycket yngre, möjligen 40-talist. Så underbart att vara så vass vid så pass imponerande ålder.
Bild: Den supersnygga cykelhjälmen Hövdingen, fotograferad på Rhösska. Kan kanske behövas vid läsning av den här omtalade damen. Hjälmen kommer i produktion i sommar. Pris? Dyyyr!