Mera Colette

Colettes make nr 2 var inte heller han den som nekade sig några amorösa äventyr trots äktenskapliga löften. Colette, nu beredd att leva på samma sätt, förförde hans unge son från ett tidigare äktenskap och skrev dessutom en vacker berättelse om det. Hon gifte så småningom om sig med en väsentligt yngre man, ett äktenskap som förefaller varit lyckligt. Colette var finsmakare, både gourmet och gourmand och berömd för det. Och för sin förmåga att njuta av livet. Hon skapade trädgårdar, odlade örter, tillverkade kosmetika som hon sålde i sin butik i Paris. De sista 20 åren av sitt liv var hon fjättrad till sin "flotte" - sin säng, pga sjukdom. Då kom en av Frankrikes då mest berömda "chefs" hem till henne och lagade middag. En enastående händelse som knappast beskärs vem som helst. Hennes böcker sägs, med anklagande tonfall, vara romantiska. Förefaller mig naturligt, hon växte upp i en tid då romantiken var på modet. Personligen föredrar jag romantiken, och hennes sänker sig INTE till dravel, framför solkig disktrasrealism. Hyllningsboken till henne, Colette, Det Goda Livet, innehåller mängder med recept. Författarna har lagt ner stor möda på autenciteten och har säkert lyckats. Roligt att läsa men inget jag tänker pröva: "Tag fyra kg smör . . . Hacka anklevern fint . . ." är inget för mig. Möjligen prövar jag något kosmetikarecept.
Letar passande bilder, men hittar ingen. Här duger bara en ros. Vänta lite, jag skall bara gå och fotografera Wojtans vackra påskblomma. - Så där ja, varsågoda!