Till gamla tanters försvar

Ni skall nu inte tro att min gamla mamma saknar hjälp. Nejdå, hon har hemtjänst, men hemtjänsten hjälper inte till med det hon egentligen skulle behöva hjälp med. Till exempel kylskåpet. Eller de andra köksskåpen. Det kan vara så att det inte ingår i deras arbetsuppgifter, det kan vara så att hon inte släpper dem i närheten av sagda -skåp, vad vet jag. Min mamma är 84 år gammal, tämligen dement och ser dessutom dåligt. Hon var på sin tid vad hygien beträffar i det närmaste fanatisk och mitt barndomshem var ett rent, om inte helvete, så i alla fall väldigt rent. Om tanten visste hur det ser ut hade hon, för att citera Lena Nymans Söderböna "Mulat på direkten". Men det gör hon inte. Vet hur det ser ut alltså. Och jag tänker inte tala om det. Det är bättre att städa på och hålla tyst.

Såg Kommissarie Zen igår. Roms hederligaste (nåja) polis. Intrigen är snudd på lysande och välspelad är den också. Så är det ju väldigt roligt att återbesöka Rom, för mig som för så många andra, favoriten bland städer. Man ser monument och andra sevärdheter fladdra förbi i rasande takt. Och vilka lägenheter! Oj oj, kolla får ni se. Ny kostym hade kommissarien denna gång, lika underbart välskräddad som den förra. I svart, eller möjligen mörkt grått. Michael Dibdin, som skrev 11 böcker med Kommissarie Zen i huvudrollen bodde många år i Italien, där han undervisade på universitetet i Perrugia.

Bild: Mina engelska pelargoner från i somras. Har försökt övervintra dem, men jag vet inte riktigt hur det går än.