eftersom jag skulle till vårdcentralen och ta prover. Fastande, vilket är en verklig prövning för mig som behöver frukost, eller åtminstone kaffe för att kunna sätta den ena foten framför den andra och ta mig ur huset. Fraktades efter utstånden provtagning, vägning och mätning i ilfart till vårt
Strandbadshotell, som fått pris som
Sveriges mest romantiska hotell, för att få frukosten serverad. Underbart, men det är svårt att inte äta för mycket. Känner mig fortfarande som om jag aldrig skulle behöva äta något mer. Någonsin. Men gott var det. Och trevligt.
Hittade bland mycket annat på biblioteket en biografi om
Rebecca West, skriven av
Fay Weldon. Som är en av mina husgudar.
Rebecca West (författare, reporter) var totalt okänd för mig, men allt
Fay Weldon har skrivit är intressant och roligt. Så även den här. Skriven som ett brev till
Rebecca West år 1914, när denna är 21 år och just har fött sin son
Anthony. Den mer än dubbelt så gamle och dessutom gifte
H.G. Wells var pappa. Han med
Världarnas krig, ni vet. Härligt upplägg och så där underbart vasst som bara
Fay Weldon kan skriva. Hon lägger aldrig till rätta och viker aldrig en tum. Hennes
En hondjävuls liv och lustar (filmen är slätstruket mjäk jämfört med boken, men filmen är rolig den också) och
Landets hjärta rekommenderas varmt.
Nu kära vänner, skall jag ta itu med familjen
Soong.
Bild: Fusk och rena önsketänkandet, båda är från förra året. Det är kallt och grått hos oss och jag vill inte gå ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar