Vasaloppssöndag

Går upp tidigt för att få se starten varje år. Det är något helt magiskt och fullkomligt overkligt att se 14 000 människor på startlinjen för att köra 9 mil på skidor. Vilken prestation det är, grattis allihop! Och vilket evenemang! Det ser så härligt ut så till och med jag känner en liten, liten aning av lust att vara med. Nu vet jag ju med mig att det är det absolut sista jag skulle kunna - kortdistans är min grej, om jag nu har någon grej över huvud taget ;-) Men det ser fantastiskt ut! Och så vackert det är i Dalaskogarna med massor av snö på jättelika granar.

Läser vidare i Martin Olczaks Akademimorden. Konstaterar att författaren har en lång rad barn- och ungdomsböcker bakom sig, vilket förklarar varför personporträtten känns så pass onyanserade. För så är det ju oftast (alltid) i ungdoms-, för att inte tala om barnböcker och det är ju egentligen inte bra där heller. Nu är det så att boken inte bygger på persongalleriet, den bygger på en idé, och idén är rolig. Särskilt för oss litteraturnördar.

Bilder: Konstig tulpanbild, men jag gillar färgen så den får passera. Och så en av mina älskade orkidéer.

PS: RUT-hunden hälsar - han har ledigt idag.