Mer om film

The Kings Speech utspelar sig i England (förstås) före WWIIs utbrott. En tid som jag inte varit särskilt intresserad av. Men lite har ju ändå fastnat, och det är så roligt att komma på att "Javisst, så var det ju!" Och det gör man ganska många gånger. Lustigt nog har jag kommit till samma epok i Hirdmans Den Röda Grevinnan. Här är det Mellaneuropa som gäller.
För att återgå till vårt besök i Bergakungens salar: Vi såg bröderna Coens True Grit också. En westernskröna. Inte så Coensk som man kunde vänta sig kanske, men helt ok. Om man gillar western-filmer. Det gör min man. Själv är jag måttligt intresserad. Men jag gillade verkligen språket. Och det återhållna agerandet. Filmen var nominerad i 10 kategorier på Oscarsgalan. Vet inte riktigt vad det säger. Ser hellre andra Coen-filmer. T ex Burn After Reading (underbar spionthrillerparodi) eller Oh, Brother, Were Arth Thou? (Odysseussaga i amerikanska södern) som kan ses hur många gånger som helst!
Måste nu dessvärre återgå till mina pappershögar. Inte roligt när vårsolen lyser utanför fönstret och man bara längtar ut.
Bild: Fler orkidéer. Insektsliknande denna gång. Fjärilar, kanske?