Läser vidare om Karen Blixen, sedd ur svenska ögon. Dyrkande herrar, en likaledes dyrkande Barbro Alving och en sur Alice Lyttkens. Den sistnämnda fäster jag inget avseende vid, jag läste hennes självbiografi som dels var ALLDELES för lång, dels skriven med en självgodhet och total brist på humor (det ena är väl möjligen en följd av det andra) som förstörde hennes böcker för mig. Boken om Karen Blixen sedd med svenska ögon handlar med nödvändighet om Karen Blixen som författare, inte Afrikaresenären. Den är verkligen intressant, och det blir ännu tydligare för mig vilken enastående skicklig författare hon var. Varför fick inte hon Nobelpriset? Hon var definitivt på tal. Nåja, det kommer väl. Här framkastas också teorier - en del tänkvärda - en del väldigt konstiga. Och naturligtvis tas hennes syfilis upp. Som det påstås att Bror Blixen skulle smittat henne med. Det verkar osannolikt. Han var knappast den trognaste av män, och om han hade haft syfilis hade halva Kenya och stora delar av skånska adeln strukit med :-) Nej, han skröt inte, han var tyst som muren, men det finns gott om andra källor. I boken påstås att Karen Blixens far var smittad, därmed modern och att Karen bar på smittan från födseln. Idén är Crister Enanders. Tja, varför inte?


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar