Höstfärger

Hej på er! Försöker förgäves fotografera min vackra höstbukett jag fick från Patzys Blommor i Göteborg. Käre Maken var där för att hjälpa dem flytta kylrummet för snittblommor. Patzys skall flytta till annan lokal men är kvar på Centralstationen. Lyckas inget vidare. Med fotograferandet alltså. Ni får nöja er med en av solrosorna så länge. Kan behövas för att lysa upp i höstmörkret.
Läser vidare. Hann inte till biblioteket, det får bli i morgon om det inte regnar, så det är inte Leif GW jag läser, utan en litteraturhistorisk sak om Astrid Lindgrens sagor. Det verkar faktiskt som om jag läst det flesta, men jag minns inte riktigt den mörka sidan av dem. Får nog friska upp minnet. Det Lindgrenska språket är så underbart vackert och manar fram de ljuvligaste fantasibilder.
Gårdagskvällen ägnades åt det första avsnittet av säsong 2 av Downton Abbey. Slottet, min vänner, slottet! Så fantastiskt! Så är ju Maggie Smith fantastisk hon också. Det är väldigt roligt att se henne, redan hennes mimik räcker långt.
Idag har jag redan avverkat Anne på Grönkulla (ett avsnitt jag sett så många gånger att jag kan replikerna) och ett Forsyte avsnitt  jag missat i veckan. Tack och lov att det finns repriser.Tänker se ett program om George Clooney 16.00 på kanal 9. Säkert en repris det också.

Ingen ordning

Jag tänker läsa mig igenom Leif G.W. Perssons deckare, men jag får ingen ordning på ordningen. Dvs i vilken ordningsföljd de kommer. Har ju läst den första i hans trilogi om Palmemordet (den var inte så bra, men inte heller så dålig att man inte kan fortsätta). Har dessutom bokat in mig på hans biografi. Är nr 17 i kön. Känns som att försöka boka biljetter hos SJ. Nåja, förr eller senare kommer den ju. Måste till biblioteket, där finns åtminstone deckarna inne, det har jag kollat.
Vi har haft fullt upp, vi köpte ny tv igår. Massor av valmöjligheter och massor av information. Till sist blev det en 42" Panasonic plasmatv inhandlad på Expert. Måste rekommendera säljaren som verkligen la ner massor av tid och massor av expertis. Har nu efter sju sorger och åtta bedrövelser lärt mig ställa in alla bildfunktionerna. Är naturligtvis en ärkepedant när det kommer till bildkvalitet och därmed en fasa för alla säljare. Utom möjligen för den här - han var likadan. 42" är exakt vad vi får plats med, och med tanke på att vi sitter nästan i tvn känns det ganska överväldigande. Familjen Forsythe har plötsligt fått andra dimensioner.
Idag kommer Inglorious Basterds 21.00 på kanal 6. Skall se om den, jag såg den när den gick på bio 2009. Rå men rolig, vill jag minnas. Brad Pitts italienska är värd nästan vad som helst.

I morgon skall jag till Göteborg och fixa håret. Hade köpt en Groupon Deal för detta för någon månad sedan men när jag skulle boka tid visade det sig att hon inte hade någon förrän i FEBRUARI. (Har bokat den.) Får nu till min fasa betala fullt pris på NK. Men det har sina kompensationer. Där är de verkligen bra! Dessutom har de massagestolar.
Apropå Deals så har det kommit ett erbjudande om 50% på något från La Redoute. Hur skall jag kunna motstå det?
Hamlet  hälsar. Han har nytt halsband. Det var verkligen ingen deal på det.

Leif GW

Fortsätter läsa Leif GW Persson. Den första jag läste (efter Grisfesten, som jag faktiskt inte kommer ihåg)  - Mellan sommarens längtan och vinterns köld  - motsvarade inte förväntningarna. Den vill lite för mycket, spretar åt olika håll och håller faktiskt inte i vare sig stil eller intrig. Och att sparka på Hans Holmér (m fl) må vara befogat och i det närmaste oemotståndligt, men han är redan söndersparkad så det är en överloppsgärning. Boken utkom 2002.

Rönnbär. Vackra, inte sura

Nu är jag mitt i Den döende detektiven (2010)- och vilken skillnad! Välskriven, rolig och spännande. Vår hjälte - Johansson - har fått en stroke. Något som Leif GW upplevt själv. Och jag också, vilket gör att jag ler igenkännande mest hela tiden. Mitt problem var dock medfött, vad gäller både Leif GW själv och hans Johansson är orsakerna mer av det förvärvade slaget. Det talas med mycket och med stor kärlek om polsk bratwurst här. Patientrollen kan han dock väl och han ironiserar klart underhållande. Skall låna fler deckare (av senare datum) så snart jag kommer iväg till biblioteket.
Vad tvn beträffar har min Mike Hammer har av obegriplig anledning blivit utbytt mot en urdålig  gammal thrillerserie som heter Täcknamn Tortugas. Går helt enkelt inte att se, spelar Wordfeud istället. Det är din tur!

Väldigt stressad ;-)

Har haft fullt upp idag. Först var det Anne på Grönkulla. Hur någon kvinna kan komma på idén att nobba Morgan Harris för den tråkige Gilbert kan jag bara inte begripa. Så var det två avsnitt av Forsyte-sagan som jag missat i veckan. Det är verkligen ren oförfalskad njutning att se den. Tror att jag skall köpa på mig serien, kan tänka mig att se om den med jämna mellanrum.
Dessutom sken solen (det gör den fortfarande), så vi kände oss tvungna att ta ut Huliganen på strandpromenad. Nu är det final i Stockholm Open, men jag skall ta cykeln till affären, jag vill göra LCHF-glass (se tidigare inlägg från 4:e oktober) och det fattas grejor.

Favorit i repris.

Till Eva som vill ha vykort: Skall se vad jag kan göra. Och vad det kostar. Ringer dig i veckan, kan av någon obegriplig anledning inte svara på ditt mail.

Höstmys

Idag är det höstmörkt, regnigt och blåsigt. Vilket jag firar med tända ljus, bra böcker och massor av cappuchino i koppar så stora så det skulle ni bara inte tro. Lite tv också. Förbannelsen verkar ha lyft, iallafall tillfälligtvis. Det visar sig att veckans Forsythes går i repris på lördag och söndag, två om dagen. Hurra! Lite problematiskt, dock. Har missat några Bergerac också, och här kolliderar det med Käre Makens Stockholm Open. = tennis, om någon möjligtvis inte är insatt.
Boken är fortfarande Leif GWs, den är tjock och full av intriger och minsann inget man skumläser. Han har teorier här som jag aldrig hört viskas om, men som verkar fullt plausibla. Återkommer när jag kollat lite mer.
Bild: Fler ljus, här ett höstsammanplock. Tennfatet -  som faktiskt är stort som en vanlig tallrik -  köpte jag på loppis.

Kameliadamen

Kära vänner!
Idag har det digitala trasslet fortsatt, så förbannelsen är tydligen inte hävd. Nu köper jag snart Forsytheserien istället. Den kan omöjligt kosta så många kronor så gammal som den är och i svart/vitt dessutom. Det lilla jag har lyckats se hittills har varit SÅ BRA!
Istället har jag städat huset och här har jag faktiskt ett tips: Till er som är så otroligt korkade att ni liksom jag har vita mattor - GALLTVÅL! Fick mina mattor mycket renare än den kemtvätt för 500:-/st jag kostade på mina 800:-kronorsmattor (ok, det var rea). Fantastiskt!

Nu hinner jag inte skriva mer, tvn har äntligen gått igång.

Är helt besatt av min blommande kamelia. Idag har den första blomman slagit ut lite till. Och det finns massor av knoppar. Det blir nog en fotoföljetong här.

Digital förbannelse

Hej! Datorkrångel hela dagen fram tills nu. Och vad värre är, tv-krångel också. Vilket betyder att jag missat dagens Forsythes, ELÄNDIGT är vad det är. Missade igår också, men då var det mitt eget fel - jag var i Göteborg. Äntligen har jag fått köpt mina ljusstakar. Så här ser de ut:
Finns på Hallbergs Guld, reas till min stora förtjustning för halva priset (=325:- för båda).
Lägger ut en liten bild från NK också, men det blir den sista därifrån. Det visar sig att man inte får fotografera, eftersom detta tydligen görs i "beställningssyfte", dvs man fotograferar, visar sin bild för sin lokale tjuv, och denne (denna)  går sedan dit och snor det man vill ha i rätt storlek. Jag är här oskyldig som ett lamm och känner inte ens någon lämplig att visa eventuell bild för, ville ju bara visa lite mer av höstmodet för er.

Min kamelia blommar, efter 1 1/2 år. Det är väldigt roligt men är det inte väldigt fel? Borde den inte blomma på våren?

Väldigt vacker är den iallafall, se själva.

Har förutom dator- och tv-krångel också  haft problem med med min Iphone. Nix, inte samma leverantör, datorn och tvn är Telia Sonera, Iphonen är Telenor. Det verkar ha vilat en digital förbannelse över huset, nu har den förhoppningsvis lyft.

Höstregn

Hej! Här har vi regn och blåst. Tänker tillbringa dagen inne med tända ljus, Leif G.W. Persson stadigt i handen och Hamlet som värmedyna i knät. Mellan sommarens längtan och vinterns köld heter boken. Har inte läst Leif G. W. sedan Grisfesten, men nu är det dags. Bakom denne herres aningen trötta yttre finns ett spänstigt och vigt intellekt som glimrar till allt som oftast.  Men är verkligen svensk polis så fördomsfull, korkad, lat och alkoholiserad? Och språket . . . Himmelska makter -  om Leif G. W har rätt - skydda mig från svensk polis. Nåja, t o m Leif G. W. gör undantag. Johansson verkar ju riktigt normal. Karaktären Jarnerbring måste vara skriven för Persbrandt, man ser honom framför sig, och jag har inte sett en enda film. Skall kolla. Trevligt för honom i så fall att få spela kompetent skitstövel som omväxling mot bara skitstövel.
--------------------
Nähä, Det var Sven Wolter. Men han var ju för gammal redan då! Och -96 var den en Stig Engström. Ser fortfarande Persbrandt framför mig.

Det är inte sin snälla husse Hamlet kastar sådana dyrkande blickar på, det är hans smörgås.
Nu kallar min Iphone och Wordfeud, och jag väntat på Forsythes kl 13.15.

Anne på Grönkulla

Inte Grönkulla, men i alla fall grönt!

Boken om läsupplevelser av L. M. Montgomerys böcker om Anne (och Emily) har utkommit till minne av 100-års jubileet av Anne på Grönkullas utgivning på svenska 1909, året efter att den kom ut i sitt hemland. Min behållning är introduktionen där man får veta mer om författaren, och avslutningen som handlar om Prince Edward Island och alla de minnesplatser man kan besöka där. Roligt var också att så många kända personer skrivit om sina litterära möten. Mest underhållande var nog Tiina Rosenberg, som bidrar med nägra klockrena och roliga analyser. Vid det här laget vill jag också till Prince Edward Island. Det är det många andra som också vill, Anne och LM Mongomery är en av Prince Edward Islands främsta inkomstkällor, en kvarts miljon besökare varje år. Det finns en temapark i Avonlea (Cavendish) där man kan få klä ut sig och fotograferas i tidstypiska kläder och där skådespelare går omkring och låtsas att det är sent 1800-tal. Visste ni att jorden där är RÖD? Jag hade ingen aning. Besläktade själar heter boken, redaktör är Åsa Warnqvist.
Letade efter en bild från min egen trädgård jag tyckte skulle passa, men den har försvunnit.

I dag är vi trötta

Prinsessan själv, här med storebror Elias

 . . vi var på barnkalas igår, och vi är liksom inte vana vid ljudvolymen. Som ändå inte är så särskilt hög med tanke på hur många vi var. I alla fall. . . Tack för god förplägnad, särskilt  tårtorna gick hem här. Födelsedagsbarnet Wilma 1 år, var så näpen så det var nästan inte sant. Hoppas få bild så småningom.
---
Jaha, där kom den! Själv är jag urdålig på att ta porträtt- och fest-bilder, så jag låter bli.
--------------

Ägnar dagen åt att sköta alla blommorna, vi har sju orkidéer som blommar/skall blomma snart. Det är SÅ roligt! Har vi tur kommer några av dem att blomma ända till jul. Orkidén till höger här inte bara blommar, den doftar dessutom, en blandning av choklad och vanilj.
---------------
Har läst ut Trappornas hus av Barbara Vine (Ruth Rendell). Nej, det är inget för mig. Kan inte förlika mig med hennes karaktärer. Alldeles för handlingsförlamade och menlösa för min smak.  Läser nu istället en sammanställning av Läsupplevelser av Anne på Grönkulla. Passar fint till min söndagstv, serien går på kanal 7 kl 11. Nu blir det lite för mycket upprepningar, men jag bläddrar igenom och läser ibland. Så här när jag tänker efter undrar jag om inte jag, till skillnad från andra tycker bättre om filmatiseringen än om böckerna, alltså den från -87 med Megan Follows. Borde nog läsa om, och då på originalspråket, har förstått att det är  en hel del som inte kommer med i den svenska översättningen.

Forsythes

Avnjuter nu Forsythe-sagan, 13.15 i tv4guld. Den "riktiga" versionen alltså, den från 1967. Det finns en senare version, men den kommer inte ens i närheten. Dessvärre är det svart/vitt som gäller, men till och med det går att stå ut med. Det här är den första serie jag kan minnas att jag såg, och den var fantastisk då. Det är den fortfarande. Vilka skådespelare! Många av dem hittar man senare i engelska deckarserier. Festprissen "Monty" t ex hittar man ca 15 år senare i nästan samma roll, nu som Bergeracs ständigt fifflande fd svärfar, 20.00, vardagar, i samma kanal. Tror det är här med Forsythes jag grundlade min förtjustning för 1800-talsmodet, både vad gäller kläder och frisyrer. Så är ju storyn helt underbar, berättad med kärleksfull ironi och mycket värme. Man ändrar dock inställning med åren. Min på den tiden så beundrade Irene förefaller mig nu tämligen ogin mot den stackars Soames.
Väntar nu på att klockan skall bli 16.50, då Mike Hammer börjar. Älskar berättartekniken. Kopierad rätt av i en fantasy-film som jag började titta på härom kvällen - Franklin - som visserligen verkade ok, men som jag var för trött för att se klart.
Har idag haft en underbar morgon vid stranden med en mycket lycklig liten hund. Skall byta bild så snart jag hinner, ni är väl grundligt trötta på mina pelargoner vid det här laget. ----- Jaha, sådär, ny bild. Fler kommer, är det tänkt. Pelargonen är flyttad till gårdagen.

Jag har nu läst så många deckare att min första tanke när jag ser en svart, ilandfluten sopsäck är - "var är liket?" och jag tänker det med en viss förtjustning. Det har nog gått för långt här.

Det du inte såg . . .

Min kinkiga - -men vackra - engelska pelargon

. . . visade sig vara en hel del. Har nu läst ut Patrik Sjöbergs biografi med ovanstående titel. Det är väldigt lätt att tycka om Patrik Sjöberg. Han har tagit hjälp med skrivandet av Markus Lutteman och det är ett lyckat samarbete. Jag är imponerad. Man "hör" Patrik Sjöbergs röst när man läser och språket är stundtals helt underbart. Vad sägs om hans kommentar betr den beramade kokain"skandalen" under VM -95, där Sven Nylander till slut påstår att han använt kokan 6-7 ggr "Då" säger Sjöberg, "har jag varit med 8 av de gångerna". Det är lite för mycket fokus på skandaler och tråkigheter, nu inkluderar jag här inte avsnitten om Viljo Nousiainen och dennes övergrepp på sina adepter som ju boken till stor del har tillkommit för att berätta om. Här märks det tydligt hur svårt det är för Patrik Sjöberg att tänka på dessa kränkningar och hur komplicerat det är för honom med den lojalitet och tacksamhet han ändå känner. Heder åt Patrik Sjöberg för att han gör detta, trots att det uppenbart är så plågsamt för honom. Beträffande boken som helhet tycker att hade gärna fått dröja sig kvar vid sina succeer och sin karriär lite mer. Patrik, det är ok att glädjas åt och att vara stolt över sina framgångar!  Herr Sjöberg var verkligen en lysande idrottsstjärna på sin tid, och en lysande, rakryggad person är han fortfarande. Och rolig, det måste jag säga, man har roligt i hans sällskap. Har lagt till hans blogg i min blogglista längre ner till vänster. Jag vill fortsätta ha roligt.
Vi vinterbonade våra växter igår, satte stora krukor i säckar med isolering för att de inte skall frysa och tog dessutom in pelargonerna. Vilken tur - det var frost inatt, för första gången. Har nu förvaringsproblem, de skall stå ljust och svalt, ca 15 grader. Det får bli gästrummet, det är det enda jag kan stänga av och strunta i att ha värmen på. Får väl strunta i att ha gäster också, de klarar knappast 15 grader. Har vid det här laget 10 pelargoner, så alla får inte plats i gästrummet, några får klara vintern med elementvärme bäst de kan.
Läser nu Barbara Vines Trappornas hus. Jag tycker om den, vilket är mycket märkligt, jag har aldrig tyckt om Ruth Rendells böcker och det är samma person.

Poesi för själen och mera matnyttig dito

Min Sedum - igen!

Har just läst Tranströmers Minnena ser mig. Passande så här i Nobelpristider. Hans enda prosaverk - en tunn och mager liten historia på 56 1/2 sida ungdomsskildring. Med poetens precisa komprimerade ordval, vackert, effektivt. Beklagar att boken var så KORT. Vad hände sedan? Sörjer att jag inte har förmågan att läsa poesi. Det sägs att Tranströmer är så lättläst och så snart man nämner hans namn möts man av varma, lyckliga leenden. Det hjälper tyvärr inte mig.


Har gjort några desserter i LCHF-stil. Lägger in recepten i mitt inlägg om mat, 4 oktober. Här serveras både hallongräddglass och chokladkaka! Till Käre Makens förtjustning, men han äter fortfarande tålmodigt alla grönsaksgratängerna utan att klaga så värst mycket.....
___________

Citat ut Tranströmers bok: "Inom mig bär jag mina tidigare ansikten, som ett träd har sina årsringar. Det är summan av dem som är "jag". Spegeln ser bara mitt senaste ansikte, jag känner av alla mina tidigare."
Jfr Bodil Jönssons blogg I en nygammal tid, nedan t v.

Frukost i Kalmar

Åtminstonde i fantasin. Läser nu sista delen av Maria Gustavsdotters trilogi från 1500-talets Kalmar. Käre Maken är på golfbanan och Hamlet och jag har ätit frukost i favorit-läsfåtöljen. Min älskade Bruno Mattsonska sådan, apropå min nya etikett Design, som jag bara inte begriper varför jag inte skrivit om tidigare, det är ju ett av mina favoritämnen. Tja, skriva och skriva, men bilder skall det bli!
Satsborden som skymtar till höger är ritade av Hans J. Wegner, dansken med de fantastiska stolarna. Skall ta en bättre bild vid tillfälle. Allt han gör har på något sätt skulptural kvalité och är vackert att se på och stolarna för det mesta också förvånansvärt bekväma att sitta i . Hans J. Wegner har en revival just nu, massor av hans möbler är åter i produktion, till det mest fantasifulla priser. Mina bord är ärvda, tack ock lov!
Såg min älskade serie Anne på Grönkulla igår. Diana gifte sig, hela bröllopet var insvept i ett moln av spetsar. Underbara sådana, till och med broderierna var vackra. Suck, så romantiskt! Utan att ens ett ögonblick bli fånigt. Heder åt kanadensisk TV.
Idag skall jag se Shogun, TV4 Guld, numera min favoritkanal. Kan serien utantill, men det gör ingenting. Kläderna är FANTASTISKA här också! Älskar att se TV på dagen, särskilt när det regnar och blåser, som idag.

Georg Jensen och P. G. Wodehouse

Georg Jensens String

Hej på er!
Har trampat runt i Göteborg hela dagen, släpandes på kameran. Har jag tagit en enda bild? Icke! Men jag har äntligen lyckats köpa en fruktskål, efter minst ett års letande. Det blev en nyutkommen Georg Jensen. Modellen finns också som fat, jättefint, men tar massa plats. Foto kommer, förhoppningsvis i morgon. Idag är jag för trött.
-----
Och nu är det i morgon. Skål till vänster, varsågoda. Har också letat ljusstakar, och efter att ha sonderat marknaden noga står valet mellan ett par modernistiska i nysilver från Hallbergs och Georg Jensens dubbla.
F. Ö. kan jag rekommendera Espresso Houses Pekannötssnäckor. Det var vad jag åt till lunch. Kanske inte så närande - men gott.

Läser just nu Wodehouse om Wodehouse. Som jag älskade hans böcker när jag var liten. Han är fortfarande väldigt charmig och rolig och har den underbara egenskapen att han låter lustigheterna gå ut över honom själv. Anspråkslöshet ÄR charmigt. "Besvärlig faster-temat" i många av hans böcker verkar komma direkt ur verkliga livet. Sina föräldrar såg han inte mycket av under uppväxten. Det var internatskolor och lov hos div fastrar och mostrar som gällde.
Skall idag(dvs söndag, jag skriver på samma inlägg flera dagar nu för tiden) göra LCHF-glass. Det kommer att göra Käre Maken överlycklig. Möjligen mig också. Undrar hur glassmaskinen fungerar? Har inte använt den på åratal. Blir det bra lägger jag ut recept.
Bild: Röd kastanj. Inte så vanlig, men väldigt vacker. Från Göteborg, men inte från just idag.

Stadshusets dörr

Blå blomma till Tranströmer. Och Svenska Akademien.

Har suttit och tittat på dörren till Stockholms stadshus och väntat, tillsammans men så många andra, på Peter Englund och årets Nobelpristagare i litteratur. Grattis. Tomas Tranströmer! För egen del är jag oförmögern att ta till mig poesi, men jag bokade raskt hans självbiografiska Minnena ser mig på biblioteket. Inser att han är ett populärt och oväntat val. Ingen trodde väl att kommittén skulle våga välja en svensk! Men där ser man.
Tragglar annars vidare på Gaskells Hustrur och Döttrar, men får väl erkänna att jag har tröttnat. Det är en massa tjafs om absolut ingenting. Hittade bl a Wodehouse om Wodehouse på biblioteket, Bertie Woster och Jeeves skapares självbiografi. Kan inte vara annat än rolig.Känns väldigt frestande att ge upp Gaskell och börja på den istället.
På tv-fronten kan jag rekommendera Peder Lamms Slottsliv på tv8. Jätteintressant! Vilka underbara kulturskatter det finns. Ser repriserna, de passar mig bättre i tid.

Sjöberg är här

Hurra! Patrik Sjöbergs biografi har kommit! Det är en v äldig tur för jag har snart läst slut Hustrur och Döttrar. Skall nu skynda mig så jag hinner till biblioteket innan jag åker vidare mot Kungsbacka. Skall på utflykt idag. Här kommer blommor från Trädgårdsföreningen i Göteborg. Till oss alla!

LCHF, någon?

Krokus från i våras. Jag längtar redan dit.

Har efter Vetenskapens Världs inslag om LCHF (Low Carb, High Fat) för någon vecka sedan bestämt mig för att ge denna så omdebatterade diet en chans. Detta betyder INTE för min del att jag vräker i mig fett om någon nu trodde det, man måste fortfarande hålla lite koll på antalet kalorier man proppar i sig. Men jag använder rekommenderad sorts fett, dvs smör, olivolja och rapsolja. Och stryker HELT pasta, ris, potatis, vetemjöl. Och naturligtvis socker. En liten rostad rågbrödsskiva unnar jag mig till frukost, det får vara måtta i allt. Frossar istället på blomkål med ostsås och hackat ägg över, gratinerad svampfylld squash, aubergine med svampsås, mm mm. Skogschampignonerna är fantastiska nu, för att inte tala om blomkålen! Bacon, som annars är en stöttepelare i dieten tycker jag inte om, så det går bort. Äter alltså kött och grönsaker (ovan-jord-grönsaker) och mejeriprodukter. Såserna gör jag på sojagrädde och ost, för att få dem lite tjockare. Mätt blir man, det kan jag intyga!  Och sötsuget är borta, något jag annars drabbas av emellanåt och ger vika för direkt! Och, jag är inte lika trött direkt efter måltid, vilket borde betyda att mina sockervärden är jämnare. Har också bakat chokladkaka utan mjöl och utan vanligt socker, men det recptet måste jag modifiera, det blev inte som jag tänkt. Kan ha varit min racerugn som spökade. Gick omedelbart ner 1 kg när jag började med dieten för ca en vecka sedan, och det gränsar till det omöjliga, jag väger verkligen inte särskilt mycket. Gör alltså inte detta för viktens skull utan för att hålla min typ 2-diabetes i schack. Har visserligen fina värden, men man måste byta diet ibland, annars blir det för tråkigt! För den som vill kolla hur dieten fungerar finns det många bra sidor, det är bara att Googla. Argumentet mot den har dieten brukar vara att kolesterolvärdena går upp, men det finns faktiskt ingen forskning gjord på det, så vetenskapliga belägg saknas. Själv tänker jag gå och kolla mina värden om ett par månader. Mitt huvudsakliga argument mot är att det kräver massor av matlagning. Det finns liksom inga genvägar.Kan vara så att det bara är i början innan man kommit på riktigt hur man gör. Mitt huvudsakliga argument för är att det är JÄTTEGOTT!
Har nu fått till Chokladkakan, Caprese heter den, receptet är från någon damtidning, men här är det med tillägg:
200 g 70%-ig choklad (Lindts nya milda är perfekt!) smälts ihop med
200g smör.
200 g mandel skållas och mals till mjöl. Går fint i matberedare. Blandas med ovanst +
1 dl sötningsmedel och
4 msk kakao som siktas i smeten. Tillsätt
5 ägg, ett i taget under vispning.
häll smeten i smord form, grädda i ugnen i
150 grader. I min ugn gick detta på 30 min, kakan skall vara KLETIG!
Serveras gärna med vispad grädde, men går väldigt bra att äta under vilka omständigheter som helst. Min första kaka som jag hade inne  ugnen 40 min (enl recept skulle det vara 60 min!!) blev alldeles för torr, den fick då sällskap av inlagd persika. Väldigt god kombination men kanske inte så LCHF.
Hallonglass:
Dela tre ägg, vispa vitorna för sig och gulorna med 1,5 dl sötningsmedel. Vispa 3 dl grädde. Häll ihop och rör i ca 3-4 dl hallon. OBS! Tina dem först, annars händer konstiga saker i glassmaskinen. Om du har en sådan. Häll i glassmaskinen och kör den ca 35 min, det räckte för mig, annars kan man ställa smeten i frys i 4 tim. Om man fryser glassen blir den lite väl "isig", men äter man den direkt från glassmaskinen är den PARADISISK!

Tillbaka i 1800-talets England . . .

. . . med hjälp av Elisabeth Gaskell. Hustrur och Döttrar heter boken. Tyckte först att den var väl pratig och omständig i stilen men insåg sedan att den är skriven under andra delen av 1800-talet och då var det så man skrev. Försök läsa Anthony Trollope får ni se. Nu för tiden har vi mer bråttom och orkar sällan ta oss igenom ordmassorna. Med tanke på den tid boken skrevs i är det inte så anmärkningsvärt med pratigheten. Elisabeth Gaskell är samma tidsandas barn som Jane Austen, systrarna Brontë och ovan nämnda mr Trollope. Hittills andas boken mild ironi över människans ofullkomlighet och möjligen en något vassare dito över kvinnors brist på möjligheter. Här får doktorns dotter - stackars Molly - en styvmor (Hyacinth - bara namnet!) på halsen som med uppsträckta armar tar emot möjligheten att bli försörjd. Den i det närmaste olidligt goda och välmenande Molly är bokens huvudperson kring vilket alla historier kretsar. Doktorn  hunsas obarmhärtigt av sitt tjänstefolk och ser ingen annan lösning än att gifta sig och låta hustrun ta över problemet. Här finns den blivande hustrun Hyacints vackra dotter som modern med alla medel försöker hålla kvar i skola i Frankrike. Här finns den bördsmedvetna släkten Hamley med två söner, här finns naturligtvis greven och grevinnan i Stora Huset, här finns hemliga äktenskap och trassliga relationer till höger och vänster.Man anar massor av förvecklingstrådar åt alla håll. Underhållande och feel-good, det är vad det är. Hustrur och Döttrar är den sista av mrs Gaskells romaner. Hon dog medan hon skrev på slutkapitlet. 1865.
Bild: Min sedum. Som är en släkting till den Kinesiska kärleksörten som nu blommar i de flesta trädgårdar. Har satt mina sedum (jag har två) i krukor med sandblandad jord och inte alltför mycket vattning. Nu får vi se om de trivs.

Loppor och lip

Kära vänner; Om det inte blir fint väder snart blir jag tokig. Vill så gärna ta några bilder, bl a av mina senaste växt, jättevacker sedum, och jag vet precis hur jag vill att bilden skall vara. Men det kräver solljus.

Liten blomma vid stranden, en dag när solen lyste

Har idag varit på TVÅ loppmarknader och det inom gångavstånd från huset. Och då gillar jag verkligen inte att gå på loppis. Men nu var det saker jag letade efter, och då blir det ju annorlunda. Dels var det en fantastisk barnloppis tvärs över gatan i Hemvärnsgården där jag kunde ha köpt hur mycket fint som helst, men nöjde mig med vinröd kappa och mössa, tänkt till familjens minsta Wilma som snart fyller sitt första år.
Så var det mer sedvanlig loppis i Gamla Växthuset där jag hittade tre tenntallrikar. Har förgäves letat efter min egen (finare faktiskt) som jag tappat bort i någon flytt. Skall ha dem till ljus och höstsaker. Nu står faten i diskmaskinen, de behöver rejäl diskning. Många gånger skulle jag tro.
Mellan loppisarna har jag gråtit och skrattat över Anne på Grönkulla som vanligt på söndagar. I detta avsnitt dog Rachel Lyndes man. Den fantastiska Colleen Dewhurst som spelar Marilla gör henne verkligen bättre än jag någonsin kunde föreställa mig henne. Och Megan Follows Anne är perfekt.
Läser just nu  Viveca Stens I grunden utan skuld. Det är trevlig underhållning, men inte mer. Personkarakteristiken är tämligen medioker, men storyn och berättartekniken håller. Kan inte klaga på språket heller. Försökte läsa Kinsellas En shopoholics bekännelser men klarade bara några sidor. Där håller ingenting. Och då ligger ändå ämnet mig varmt om hjärtat.

Förklaringar

Ännu en ros från framsidan av huset

Har idag bättrat på gårdagens inlägg om Kärleken till Frank. Har insett att det är lättare för er som söker i texten efter något specifikt om jag håller mig till att skriva klart om ett ämne/inlägg istället för att ta upp det fler gånger. Sökfunktionen är inte den bästa och ni är många som söker.Vill du veta mer om Frank Lloyd Wrights privatliv får du alltså läsa gårdagens inlägg.