Forsythes

Avnjuter nu Forsythe-sagan, 13.15 i tv4guld. Den "riktiga" versionen alltså, den från 1967. Det finns en senare version, men den kommer inte ens i närheten. Dessvärre är det svart/vitt som gäller, men till och med det går att stå ut med. Det här är den första serie jag kan minnas att jag såg, och den var fantastisk då. Det är den fortfarande. Vilka skådespelare! Många av dem hittar man senare i engelska deckarserier. Festprissen "Monty" t ex hittar man ca 15 år senare i nästan samma roll, nu som Bergeracs ständigt fifflande fd svärfar, 20.00, vardagar, i samma kanal. Tror det är här med Forsythes jag grundlade min förtjustning för 1800-talsmodet, både vad gäller kläder och frisyrer. Så är ju storyn helt underbar, berättad med kärleksfull ironi och mycket värme. Man ändrar dock inställning med åren. Min på den tiden så beundrade Irene förefaller mig nu tämligen ogin mot den stackars Soames.
Väntar nu på att klockan skall bli 16.50, då Mike Hammer börjar. Älskar berättartekniken. Kopierad rätt av i en fantasy-film som jag började titta på härom kvällen - Franklin - som visserligen verkade ok, men som jag var för trött för att se klart.
Har idag haft en underbar morgon vid stranden med en mycket lycklig liten hund. Skall byta bild så snart jag hinner, ni är väl grundligt trötta på mina pelargoner vid det här laget. ----- Jaha, sådär, ny bild. Fler kommer, är det tänkt. Pelargonen är flyttad till gårdagen.

Jag har nu läst så många deckare att min första tanke när jag ser en svart, ilandfluten sopsäck är - "var är liket?" och jag tänker det med en viss förtjustning. Det har nog gått för långt här.