Senast sett:

WarHorse och The Hunger Games: Warhorse: 1a världskriget. Vacker häst. Tradig film. The Hunger Games däremot: Dystopisk framtidsvision (när var framtidsvisioner någonsin något annat?) väl genomtänkt och med Donald Sutherland som president Snow, bara det . . .  Intressant story, vi befinner oss i ett sorts modernt Romarrike med gladiatorspel som tv-underhållning, liiite tuffare än Robinson. Fantastisk filmat, så är Jennifer Lawrence också hur vacker som helst ur vilken vinkel som helst. Bygger på roman av Suzanne Collins. Nu avverkade vi båda filmerna under dagen, The Hunger Games först och det är ju möjligt att WarHorse bleknade lite i jämförelse.
Idag blir det möjligen The Return of Sherlock Holmes, om jag kan pressa fram den utan buffring från Kanal9Play  eller ev en Kommissarie Lewis, om jag inte kommer ihåg den alltför väl.
Stora bilden: Teater från det gamla Romarriket. Lilla bilden: Mina små blålila sötnosar i solljus. Hoppas de sprider sig ordentligt!

Hårt arbete

är vad vi ägnat oss åt idag. Först utfärd för att köpa plantor och så måsste man ju plantera dem också. Och det blir sällan som man tänkt. Eller, och det är möjligtvis värre, så har man inte tänkt innan man handlar (vanligt förekommande här i huset, åtminstone vad gäller växter). Och då står man där med sin vanligtvis rätt dyra, nyinköpta planta och vet inte var man skall sätta den. Den här gången gäller det knallröda doftpioner, underbart vackra bara de nu kommer upp. Har satt dem där vi troligtvis har andra pioner. Och nu minns jag inte om de är vita eller rosa.

Om vita är allt ok, om rosa är det en äcklig blaskrosa nyans som de vackert röda kommer att skära sig bedrövligt emot. Har just nu en otäck känsla av att det är rosa de är. Tja, tiden lär väl utvisa hur det blir.
Stora bilden: Vår välkommenkruka på framsidan. Skall ta en bättre bild en dag när inte solen hunnit flytta på sig.
De små söta blålila (favoritfärg) är också nedgrävda för dagen. (och där hängde sig bildöverföringen, återkommer med bild)
Hade stora förhoppningar på vad jag trodde var en riktig biografi om Maria Lang som jag beställt på biblioteket. Visade sig vara ett skrangligt litet häfte hopskrivet av en pensionär som inte skriver särskilt väl, men som gillar att läsa hennes deckare. Vem har bekostat tryckningen och varför? Är besviken. Och undrar varför ingen litteraturhistoriker  skriver en riktig biografi?? Fortsätter med Dorothy Sayers. Lorden och hans nyblivna lady har igensotade skorstenar i sitt smekmånadshus, rensningen sker med buller och bang och förödande resultat.
Sådär, fick de små blålila på plats till sist, men mycket krångel :-)

Passar på

Dagsfärska scillor, varsågoda. Vi har dem överallt i trädgården. Man får passa på att njuta av dem, blomningstiden är så kort. Hoppas solen lyser en stund till, har nyinköpta plantor att gräva ner. Skall bara ta en välförtjänt kaffe först. Jag har just fixat månadens fakturor och behöver belöning.(Absolut hatar att syssla med ekonomi, har gjort det mot betalning i många år. Då var summorna rejält mycket större, det här känns futtigt i jämförelse. Tyckte det var tråkigt då också, men då gav det åtminstone pengar, här försvinner de ju bara ;-)  )
Har nu trillat dit ordentligt på Dorothy Sayers. Läser Lord Peters smekmånad som jag borde kunna utantill, men den följer direkt på Kamratfesten och breven i början är så roliga. Kunde inte motstå att ta en sväng in på Bokbörsen. Det resulterade i en beställning av tre böcker, varav jag säkert läst två, men det var länge sedan. Vill minnas att hon hade en riktigt djävulsk mördare i en av dem, som använde luft i en injektionsspruta som mordvapen. Kan skrämma en diabetiker från vettet, kan jag försäkra. Brrr! Är dessutom störtförtjust i änkehertiginnan Honoria Lucasta och hennes vilt klösande katt Ahasverus. Läser min vana trogen allt jag kan komma över av en författare i taget. Det går inte alltid, ibland tröttnar man. Men oftast går det fint, om böckerna är välskrivna.
Nu blir det sol på uteplatsen, kaffe och Sayers. Ha det gott!

Mer film och fler blommor

Ser Ben Afflecks Argo, en film som påstår sig bygga på verkliga händelser. Det är allt ett skrangligt bygge, men visst var det en fritagningsincident i samband med revolutionen i Iran. Läste boken när det begav sig (1979) och undrar om det inte gjordes en film då också. Har ett vagt minne av amerikanskt flaggviftande som störde mig, men jag kan ha fel. Ben Affleck både regisserar och spelar huvudrollen i Argo och det gör han bra. Det görs en hel del med skakiga kameror och dålig bildkvalitet osv före att ge intryck av dokumentär, men så är det långt ifrån. Några vassa kommentarer om Hollywood som är ganska roliga, men man har ju hört dem. Filmen är väl hopkommen och spännande, men jag har problem med att man förvanskar verkliga händelser och action är inte min genre.
Såg Den unge Morse, del 2 igår. Hurra för SVTPlay! Tycker mycket bättre om den här serien än om originalet. Här har man lutat sig lite åt Sherlock Holmes-hållet och det är ju roligt. Tror att serien utspelar sig i tidigt 60-tal, alla svinryggsfrisyrer och klädstilen tyder på det. Man måste tänkt Mad Men när man funderade ut serie-idén, allt med 60-tal verkar gå hem just nu.
Bild: Senaste tillskottet i trädgården - våra nya liljemagnolior. Mer rosa än prakt-varianten, men de blir betydligt ljusare när de slår ut. Käre Maken har planterat och Hamlet har vattnat.

Massor av mord i Oxford

Eller rättare sagt det första. Läser Dorothy Sayers Kamratfesten och jag tror att det är i den det första mordet i Oxford sker. Eller nästan sker. Sedan dess har det mördats friskt i denna akademiska värld: De båda Morse-seriena, Lewis-serien, och åtminstone någon deckare till. För mig som älskar deckare och dessutom trivs så bra i akademisk miljö är Kamratfesten en önskebok. Köpte på mig den stiliga Dorothy Sayers-box som kom ut för något år sedan och som innehöll de fyra Harriet Vane/Lord Peter Wimsey-romanerna. Har förstås läst alla förut, men Kamratfesten har jag bara läst på originalspråk, och som den gavs ut 1935 och innehåller massor av för engelsk akademiskt liv specifika glosor så har jag säkert missat en del. Väldigt roligt är det i alla fall, Dorothy Sayers har sting i repliken och rolig är hon. Lord Peter föreställer jag mig numera som en blondare version av Hugh Laurie. Vore så tacksam om han fick rollen vid en eventuell nyinspelning. Detta, kära tv-producenter, är ett tips: kan man vattna ur Colin Dexters Morse-figurer så till den milda grad kanske man kan blåsa liv i Lord Peter Wimsey? Han är MYCKET bättre! Och bara tänk på all tjusig rekvisita som måste grävas fram!
Idag, kära vänner, skall vi iväg och inhandla en, eller kanske två?  magnolia/or. Vi har totalt glömt bort vilket eländigt krattande av vansinniga mängder löv magnolior för med sig. Nåja, det tar många år innan vi kommer så långt och man kan ju alltid lösa problemet genom att flytta Det var så vi löste problemet sist. ;-)
Bild: Tror att det faktiskt kan vara någon sorts snödroppe.

Mera kaffe, någon?

Läste någonstans att kaffesump skulle vara så bra mot ohyra på växter. Kaffesump är inte direkt någon bristvara i det här huset, så jag provade förra året.  Inte var rosorna fria från ohyra, men de var bättre. I år försöker vi hindra myrorna från att ta över bigarråträden. Vi vill gärna ha de fem bigarråer som kommer för oss själva. Dricker nu så mycket kaffe jag bara orkar, det går åt mängder med kaffesump :-)
(Lägg märke till  vårt utebord i "Nonwood". Vad tror ni det kan vara för material? ;-)  )

Har haft en fin helg med underbart vackert väder. Titta här: Till och med påskliljorna kommer upp, långt efter påsk, visserligen. I år blir de valborgsliljor.
Såg min favorit Miss Fisher på Kanal9Play igår. Fattar inte varför det nästan alltid krånglar (4 ggr av 5)  Antingen buffrar det hela tiden eller också kan man inte se nedersta textraden så man måste justera på datorn. SÅ ÄR DET INTE PÅ SVTPLAY!!! Hörde ni, Kanal9? Programmet är helt ljuvligt, från musiken via all rekvisita till Miss Fishers fantastiska kläder. I veckans program bland mycket annat en sagolik grå långklänning med paljetter + fantastisk  långsjal med päls nertill. (Avundsjuk SUCK här.)
Ägnar mig nu åt att drömma om vackra kläder och dricka mera kaffe.
Hej på er!

Vår favorit

Det här är mina vårfavoriter, åtminstone just nu. Scilla, men inte den lite mer mörkblå som jag varit van vid, den här har en ljusare, mer lila ton. Kan heta något med sibirica, men jag ids inte kolla.
Såg igår ett oväntat charmigt program på tv - Hugh Laurie spelar blues. Han tar oss till sina drömmars stad - New Orleans  - och spelar med sina idoler. Och han gör det bra. Denna megabegåvade person spelar SJU instrument. Han sjunger också. Hugh Laurie rodde dessutom i engelska juniorlandslaget och kom fyra i VM. För att inte tala om hans talang som skådespelare: Hans Wooster ställer alla i skuggan och det är så kul att se den superintelligente Laurie spela "the wealthy if intellectually negligible man-about-town Bertie Wooster" Visst är det underbart uttryckt? Försäkrar att Laurie lyckas se så korkad ut att man inte tror att han kan tänka två sammanhängande meningar i följd. Visste inte att han var en så skicklig musiker dessutom.  Rubriken ovan syftar inte enbart på bilden. Programmet finns på SVTPlay.
Har varit i film-butiken igen. Redovisar allt eftersom.

Searching för Sugerman

Har nu äntligen haft tid att se Bendjellouls så prisbelönta och mångomtalade dokumentär om Rodriguez. Jodå, det är en fantastisk story och den är väl, och jag måste säga också bildmässigt snyggt, berättad. Så har vi frågan om vad man kan utesluta ur en persons liv och fortfarande kalla det dokumentär. Den som vill får leta upp en artikel i DN som debatterar den frågan. Själv vet jag inte vad jag tycker. Visst kan man utesluta en hel del, men kanske inte just det som inte berättas här. man kan se det som att det är en fråga för oss i kultureliten ;-)), men det är en viktig fråga. Som sagt, jag kan inte bestämma mig. Hur som helst är det en fantastisk berättelse om en verkligt fantastisk person, och det kan ju vara gott nog.
Är nu klar med min personliga Maria Lang-revival. Har nu läst igenom alla böcker hon skrev fram till 60-talet (de är absolut de bästa) och några till. I Se, döden på dig väntar utgiven -55 lyckas hon få sin mordhistoria dels att följa Fredmans epistel nr 30 (Bellman, ni vet :-) ), dels att kretsa kring Drottningholmsteatern. Nu vill jag till Stockholm och ta mig en närmare titt på denna. Det är mycket 1700-tal i stämningen i boken, och jag är lite 1700-talsbesatt, så det passar bra. Den senaste jag läste var Farlig Drömmar - 58. Den är skickligt hopkommen, väldigt spännande, kanske lite väl många "lösningar" av gåtan innan den får sin upplösning. Dock får den mig att tänka på en eller möjligen två Agatha Christie böcker, den ena vad gäller inramningen, den andra har en liknande delintrig. Tja, allt är väl på något sätt redan skrivet, i en eller annan form, precis som när det gäller musik.  Maria Langs Mördaren ljuger inte ensam går fortfarande på bio. Åtminstone på Bergakungen i Göteborg.
Nu är frågan - Vad i allsindar skall jag läsa nu?
Bilder: Blir så lycklig av alla vårblommorna som kommer upp :-))

Morse, ung som gammal

Fick äntligen sett första avsnittet i den här nyhopkomna serien om kommissarie Morse som ung. Tänkte först att - Nu är de desperata, har idétorka, vill dra nytta Morse-serien, osv, osv. Och så är det säkert, vilket inte hindrar att den här serien faktiskt är riktigt bra. Nu var det ju skådespelaren John Thaw som så att säga "gjorde" Morse-serien, tillsammans med sin assistent Lewis (Kevin Whately). Lewis har nu egen serie och den är väl så bra som serien om Morse. Bättre manus och roligare spel mellan Lewis, nu kommissarie och hans assistent. Den här nya serien är mer brutal, sekvensen där en riktigt obehaglig typ får vad han förtjänar var faktiskt riktigt roligt. Jag hejade på från soffan, och då är jag ändå väldigt blödig. Kul med tidsaspekten också, vi förflyttas ju bakåt i tid med allt vad det innebär av rekvisitaproblem. Bra manus, kanske lite långsamt tempo i början, men det tog sig mot slutet. Tänker absolut se nästa avsnitt. Men denna urmjölkning av Colin Dexters Morse-romaner!! Det är inte mycket stämmer med böckerna längre och det är nog bara bra. Jag tyckte böckerna var för dystra och ointressanta.
Läser nu en nyinköpt Maria Lang; Vår sång blir stum, utgiven 1960. Här är hon som bäst, i studentmiljö och i Skoga, Här är Almi Graan (hennes alter ego) med och Puck och Einar Bure. Hon mördar friskt med alla medel, Maria Lang, i den här boken medelst sockerdricksflaska.
Bild: Mina små blåsippor, det slår ut nya blommor varje dag. Bilden är från igår. Idag har vi grått, kallt och blåsigt. De växter i vår trädgården, blåsipporna. Sune, den förre husägaren, som planterat dem där, lovar på heder och samvete att de är tagna från Småland, innan de blev fridlysta där också.
... och när jag med beklagande hade läst ut sista sidan på min deckare gick jag ut och kollade brevlådan och där låg TVÅ nya gamla! Hurra för Bokbörsen! :-))

SnowWhite and the Huntsman

Kära vänner! I den här filmen hittar man massor av blinkningar åt alla möjliga håll. Lite Kurosawas Ran i de trasiga fladdrande fanorna, lite Miyazakis Prinsessan Mononoke och kanske CS Lewis Narnia i hjorten som skogens gud? Till och med Disneys version av Snövit får sitt. Och naturligtvis finns Sagan om ringen där, men den är liksom stilbildande så det är i det närmaste omöjligt att undvika. Och visst är vår jägare lite lik Brad Pit i Snatch? Den ondskefulla dottningens bror är dessutom lik en ung Max von Sydow i Bergmans Det sjunde inseglet och bara det är ju fantastiskt. Det hela är roligt genomfört och sagor bygger ju på igenkänning. Det är faktiskt inte stöld när man gör så här, det är mera att se som hyllning. Manuset är verkligen bra - jag är imponerad, och alla effekter - det blir ju en del magi - är hur bra som helst. Hade väldigt roligt som ni märker, och filmen är faktiskt riktigt spännande också. Och rörande. Och otäck. Precis som en riktig saga skall vara :-)
För övrigt längtar jag så väldigt till Göteborg. Men inte efter resan dit. Skulle vilja ha den här lysande smarta uppfinningen i Star Trek  - "Beam me up, Scotty!" ni vet. Hade varit lösningen på mitt problem. Jag orkar liksom varken ta mig dit eller hem. Men vill så gärna gå och titta på NK, handla något fint på Korsetten (har stora planer + en Groupon Deal där), fika på något trevlig ställe, mm mm. Men det kommer!
Bild från förra våren. Men snart, ni! Är det så här det ser ut.

I Dimma Dold

 - Visst låter det som titeln på en deckare? Av Maria Lang, kanske? Men det är det inte, det var havet som dolde sig igår. Det känns väldigt konstigt att komma ner på stranden och höra - men inte se - havet. Nåja, dimman lättade, och idag har vi underbart vackert väder. Skall ut och krypa omkring i rabatterna en liten stund och hjälpa Käre Maken. I alla fall symboliskt ;-) Han jobbar verkligen för fullt.
Läser vidare i min Lessing-bok om kärlekar, och kan faktiskt inte tänka på så mycket annat än att snart är den tråkigt nog slut. Men hennes karaktärer lever vidare. Det är skickligt skrivet det!
Skall också försöka se en film idag, det blir nog den om Snövit, tror jag. Hoppas så att den är bra, men jag kan inte tänka mig annat.
Bild: Varsågoda, min finaste krokus!

Glädjeämnen och förtretligheter

Läser vidare i Lessings bok om kärlek i väntan på att dimman skall lätta. Hon analyserar och vinklar och vrider och hon har så rätt. Det har hon alltid. Tyvärr, måste jag säga. Bokens huvudperson är 65 år och jag känner mig lika upphöjt nedlåtande vad gäller de förälskelser och den besatthet vi kallar kärlek och jag tror också att de värsta känslorusen äntligen är över. Hormonellt betingat har jag alltid trott, och jag har varit ett värnlöst offer för mina hormoner alltför länge och i alltför hög grad. Doris Lessing menar att jag har fel. HJÄLP! Vill inte ha någon förändring nu, är väldigt nöjd som det är, tack.
Löser korsord också, det var länge sedan. Hittade en korsordstidning med Laleh på framsidan och med ett kryss om Judi Dench och ett om engelska humorserier. Måste vara gjort med tanke på mig. Hur roligt som helst. Men så kom jag till litteraturkrysset och där går jag bet. JAG! Som ändå läser en massa. Kan endast ta mig igenom det om jag går på nätet, men hur kul känns det?
Förtretligheten gäller CandyCruch Saga och nivå 65. Förbannelse över denna nivå!! Har säkert hållit på en vecka. Och dottern kom förbi den igår. Det är inte det att jag saknar ord för att uttrycka mina känslor, det är det att jag inte kan skriva ner dem för då stängs bloggen av.
Bild; Rosenapeln som inte blommar än. Men snart, hoppas jag. Det närmaste kärlek och romantik jag kunde hitta.
Undrar om inte dimman lättar nu? Då skall jag samla ihop mig och släpa ut hunden på promenad. Han ÄR lat, den rackarn.

Kärlekens teater

Årets snödroppar

Läser Lessing. Måste ha ett avbrott i Lang-läsandet, det blir lite ensidigt. Har dock köpt tre nya, gamla deckare av denna dam på Bokbörsen.  
Lessing är en enda nobelpristagare jag läser med behållning. Och läser om. Kärlekens teater, som kom ut -96, har jag inte haft nöjet att läsa tidigare. Hennes böcker får mig alltid att ge mig ut på tankefärder, och välgörande och intressanta sådana dessutom. Hon är en sådan klok kvinna. Och rolig, faktiskt. Hon är, ofta, endast skenbart seriös. Nu 93 år gammal, hoppas så att hon har fått ha sitt fantastiska intellekt i behåll. Har flera böcker kvar att läsa av denna min favoritförfattare, bl a två självbiografiska, men jag sparar dem för att ha att ta till när allt annat fallerar :-)
Beträffande många andra nobelpristagare har jag gjort pliktskyldiga försök, men liksom aldrig fastnat. Och årets, Mo Yan, kom jag inte ens igenom.
För övrigt, Kära Vänner, genomgår jag nu en teknisk kris: Kan inte få min skrivare att fungera och har på något konstigt sätt kvaddat min webbläsare Firefox. Ok, man kan naturligtvis ta till en annan, men det är ju på Firefox jag har alla bokmärken, och utan dem känner jag mig helt vilsen ute i molnet. Väntar nu på att allt skall lösa sig av sig självt. Det är inte den bästa metoden - jag vet, men jag har inte ork och framför allt inte lust att ta itu med det. Och då kan man lika gärna vänta och hoppas ;-)
Ha en fin dag, allihopa! Vi ses.

The Hobbit

Vi har äntligen masat oss iväg och hyrt några filmer. Vår filmhuthyrningsbutik är stor som en biosalong, fylld främst med godis och man får leta sig fram till filmerna längst in. Hittade dock The Hobbit, Searching for Sugarman och  Snowwhite and the Huntsman. Filmer jag gärna skulle sett på bio, men som vi missat.
Sprang naturligtvis till biografen och såg Sagan om Ringen-filmerna när de kom, men The Hobbit . . . ?  Boken är ett tunt litet häfte och hur kramar man ur tre filmer ur den? Jo, genom att hitta på, givetvis, och genom att INTE filma boken. Skulle säga att The Hobbit möjligen är i Tolkiens anda, men mer i Peter Jacksons. Och när det gäller Tolkien är jag purist. Filmen är seg i början, dvärgarna saknar karaktärer (utom prinsen, som är märkligt o-dvärgig) och det tycker jag är slarvigt. Dock tar sig det hela mot slutet och man blir engagerad. Till sist. Tur det, med tanke på att filmen är 2 tim och 45 min lång, och att det kommer två filmer till. Filmen är dock så uppenbart mycket bättre att se på bio, men vad skall man göra när man inte hinner?
Som ni ser är det undertecknad som valt filmerna, ingen golf, ingen action. Men Käre Maken ockuperar tvn om kvällarna och ser US Masters. Dess utom har han sett fler dåliga amerikanska actionfilmer än någon människa behöver ;-)
Idag, kära vänner, skiner solen, och vi skall masa oss ut. Hunden och  jag skall på promenad, Käre Maken skall leka i trädgården. Om han har en väldig tur får han hjälp när vi kommer hem.

Fel tåg?

"Jag kom på orätt tåg i världen-
Det är så svårt att hitta rätt.
Nu har jag åkt och åkt, och färden
Går bara vidare, och det är nätt
och jämnt man får sitt huvud luta,
och ingen har returbiljett"
Dikten har Bo Bergman skrivit och jag hittade den i Maria Langs Ingen returbiljett. Hon är ju inte den första som diktar ihop en mordhistoria på tåg, minns Agatha Christies Mordet på Orientexpressen. Inga likheter dock, då är det närmare till hands att tänka på Christies Den flygande döden. Utspelar sig då förstås i ett flygplan, men principen är densamma. Maria Lang är skicklig på det här med att passa in  litterära passager i sina mordhistorier, en litteraturhistoriker förnekar sig tydligen aldrig.
Missade Mission Impossible igår. CMore-kanalerna hade försvunnit ur tvn lika plötsligt som de kom. Vi får väl hyra filmen på något sätt istället.
Betr dikten: Så där kände jag mig under första delen av mitt liv. Men inte nu längre. Det är rätt tåg och det har till och med  sovvagn, jag kan luta mitt huvud ofta och så länge jag vill  :-) 
Bilden: Tåg och flyg, då är det ju båt kvar. På denna kan man äta middag. Avgår 18.00 och kör runt i älven medan du äter. I Dubai.

TV-tid

Regn och rusk idag, men som väl är fungerar tvn. Idag skall vi se en Mission Impossible, Ghost Protocol. Detta trots att Tom Cruise är en skådespelare jag undviker i görligaste mån. Han ger mig rysningar, och det är då inte av välbehag. I denna film skall han emellertid hoppa från Burj Khalifa och det kan ju vara värt att se. Det är så roligt att se filmer som utspelar sig på platser där man varit, som en liten reprisresa! Hoppas vi är rätt informerade bara. CmoreAction är kanalen. 14.40 är tiden.
Måste få tjata om Miss Fishers Murder Mysteries i Kanal 9, lördagar 10.00 igen. En tid som inte passar mig, men det finns ju Kanal9Play, KLÄDERNA!!! SCENOGRAFIN!!! Och manuset är inte så dumt det heller. Avslutning på senaste avsnittet var en riktigt rolig rysare. För oss med svarthumor. Dessutom är Miss Fisher själv bedårande söt!
Är nu klar med att plantera om mina pelargoner. Misstänker att allt jobb varit i onödan. Nja, kanske inte helt. En av tre kanske det kan bli något av. Skall bli spännande att se. Nu är det bara att vänta och vänta. Inte min bästa sida direkt.
Såg igår i SVTs naturprogram att det redan skall finnas vitsippor! Skall ut och leta med kameran i högsta hugg så snart det blir lite sol. Precis här där vi bor växer faktiskt inga, det kanske är för nära stranden och för mycket sand i jorden. Men vid Käre Makens golfbana måste de väl finnas?

En riktigt mysig dag

har det varit. Hamlet och jag har haft sovmorgon medan Käre Maken ilat till golfbanan i gryningen. Har ägnat dagen åt min privata Maria Lang-revival. Man hinner lätt en bok om dagen, de är inte så tjocka. Och väldigt lättlästa. Det påminner om när man läste Fem-böcker (eller Kitty-böcker eller vad det nu var) som barn och hade kommit över flera stycken på en gång! Maria Lang bygger oftast sina böcker kring en byggnad. Med varierande framgång; Ahlströmska skolan beskriver hon berömvärt, både i Farligt att förtära och Vi var tretton i klassen. Ett hyreshus i centrala Stockholm har huvudrollen i Ofärd i huset bor och där, som i flera av böckerna är det väldigt lätt att orientera sig, det finns dessutom fina ritningar. I vissa andra böcker är det mera - skall vi hålla oss till begreppet ojämnt? med beskrivningarnas förmåga att levandegöra. Roligt är det i vilket fall att läsa igenom - inte alla, bevare mig - men ganska många av hennes böcker i ett sträck. Läste igenom hennes autobiografi häromdagen av bara farten, men nu skulle jag vilja läsa vad någon annan har skrivit om henne. För det måste väl finnas en biografi? Skall fråga på biblioteket.
Har planterat om de flesta av pelargonerna. Blir det något av detta är det ett under. Dets er inte ut att finnas liv i dem alls. Arbetet fortsätter under morgondagen.
Har förresten lagt upp sida med vårblommor. Lyckades hitta blåsipporna till slut, men fler bilder kommer i takt med att våren gör detsamma.
Bilden: Hus, men varken från Skoga eller Stockholm. De här finns i Abu Dhabi.

Snurr!

"Åren går och ingenting förändras. Det börjar bli oroande. Varför är jag inte redan stor? Eller varför brinner inte skolan? Det är en ringa begäran. Men den står där den står och varje morgon klockan halv sju infinner jag mig för att höra gaslågorna susa över mitt huvud. Lärarna betrakta mig numera med misstro och tvinga mig stundom att läsa. Har jag tid att läsa? Nej." Citatet är från Hjalmar Bergman och han skrev detta på 1920-talet. Instämmer fullständigt i denna känsla och så när som på att vi började kl 8, inte 6,30 (vilken helvetisk tid att vara i skolan på!) och att gaslågorna bytts mot elektricitet är inget förändrat sedan min skoltid och jag skulle bli förvånad om det är så stor skillnad idag. A propo gårdagen om grundskolan.
Hittade vita krokusar till slut, men de finns inte i verkligheten, de är från förra året. Väntar med spänning på årets version.
Sliter idag med papper. Nödvändigt - men det tråkar ut mig så till den milda grad. På något sätt känns det som om det tar mer tid än det är värt. Oavsett hur fort det går. Om man kunde strunta i det ändå! Vad jag skulle vilja är att pyssla med mina övervintrade pelargoner, men efter pappersexercisen (som på något sätt alltid inkluderar ett evighetslångt väntande i div telefonväxlar) är orken slut. Har dock inhandlat krukor, pelargonjord och gödning. Pelargonerna ser heldöda ut och kan lika gärna vänta till i morgon.
Läser istället ny Maria Lang från Bokbörsen. Hittills har betalsystemen varierat intill förvillelse. Ett antikvariat ville ha pengar innan de skickade boken, ett skickade bok + faktura, ett skickade boken och ett mail om att jag skulle betala in på ett kontonummer. Hoppas innerligt att rätt antikvariat har fått rätt belopp för rätt bok.
Nu, mina vänner, tar jag kaffepaus, det har jag ärligt förtjänat. Och säkert ni också :-)
PS Håller på att göra en Sida (till vänster) med Vårblommor, men bilden på de fina blåsipporna som så många söker på kan jag inte hitta. Får vänta tills de blommar igen och ta en ny bild.

Grundskola

 Idag har grundskolan varit ordentligt på tapeten för min del.
Hade långt trevligt samtal med en gammal klasskamrat på förmiddagen. Dock ej om vår gemensamma skola. Alltid lika roligt, och så roligt det är att vänskap kan sträcka sig över alla år. Vår grundskola däremot var inte trevlig och inte mycket att förundra sig över. Maria Langs Ahlströmska däremot . . . Fick nämligen hennes Vi var tretton i klassen med posten idag, Har köpt den via Bokbörsen. Utspelar sig i ovanstående skola där ML arbetade som både lektor och rektor under många år. Handlar om en återföreningsfest för en förstaklass. Efter denna läsning kommer jag aldrig att delta i någon som helst återförening i något som helst sammanhang - det kan jag lova :-) Men skolan verkar ha varit av ett helt annat slag än den jag dessvärre kommer ihåg. Skolor är enligt mig något som inte blir roligt förrän man tagit sig upp till universitetet. Bortsett då från en och annan trevlig klasskamrat. Men på universitetet är det å andra sidan underbart! Åtminstone om man haft turen att läsa konstvetenskap i Göteborg på Stackells tid.
Kryper runt och fotograferar krokus. Det är den enda blomma som kommit upp än, och vi har visst bara lila :-) Tycker inte om gult, men det här är ju löjligt! Några vita måste jag väl ändå planterat?

Vår!!!

Godmorgon på er! Ja, jag vet att klockan snart är 11, men det är fortfarande morgon för mig! Och en vacker sådan är det. Har varit ute i morgonrock och tofflor för att fotografera de små krokusarna åt er. Måste göras tidigt när solen skiner på framsidan av huset. Visst är de söta? Snödropparna är en  gammal bild ur "arkivet" Nu blir det vårblomskavalkad, det kan jag lova, och jag struntar fullkomligt i att jag tar om samma bilder varje år. :-)
Läser skandalromanen Nana av Zola. Ansågs så förskräcklig när den kom ut att den person som översatte till svenska använde pseudonym. Handlar om en lyxhora och det mest förskräckliga är väl att Zola, (som uppfann naturalismen) beskriver så sanningsenligt han bara kan, utan försköningar och romantiserande. Vilket fick många att spärra upp ögonen. Emellertid är han något långrandig, så jag vet inte om jag orkar igenom hela boken. Den är dock en lysande skildring av sin samtid (senare hälften av 1800-talet) och av det Paris som roade sig. - Och så kan man fråga sig - Hade de så roligt? Det verkar inte så, kodordet här verkar vara "blasé". Men avsnittet om Nanas debut på teatern är roligt. Själv är jag oerhört tacksam att jag slipper gå på lokal och "roa" mig utan får ligga hemma och läsa mina böcker och glo på TV. Bones har bytts mot The Mentalist i tv3 20.00 på söndagar. Min favorit där är Cho som aldrig ler.
Nu, mina vänner, skall jag roa mig med att ta hunden på promenad.

Ruinerad?

Hej på er! Beklagar att jag inte hört av mig på länge men . . .
Dels har det varit påsk och dels har jag varit sjuk. Det ena hänger faktiskt ihop med det andra, dvs påskutbudet av choklad och godis gör inget i positiv riktning för mina sockervärden och så fick jag ett anfall av motionslust och gav mig ut och intervallsprang. I fattiga 10 min ca. Hade glömt att jag har astma och det var alldeles för kallt. Kombinationen fick mig att gå ned för räkning tämligen totalt. MEN NU ÄR JAG TILLBAKA!
Känner mig dock fortfarande som ruinen på bilden, ca 2000 år gammal och tämligen sliten.
Har i alla fall hunnit med att besöka Falkenbergs Brohjälpen + Röda Korset för att fynda Maria Lang-böcker. Hittade två, den ena om Skoga (Nora) Gullregn i november heter den, totalt ointressant för mig, dessutom hade jag läst den förut (men glömt bort titeln) och tyckt den var tråkig redan då. Den andra - Inga pengar till Vendela var helt ok. Hittade dessutom en Doris Lessing jag inte läst och Nana - Emile Zolas skandalomsusade roman. Har förstås läst den också, men det var så länge sedan och jag har en Zola-peroid.
Ruinerna är från Antalya och är romerska sådana. Akvedukten i Aspendos. Har inte hunnit fotografera vårblommor än, trots att vi faktiskt har några stiliga krokusar. Det kommer bilder så småningom!