Resa med liten hund

Här ser ha oskyldig ut, det är är BEDRÄGLIGT

 Verkligen inte det lättaste. Om hunden heter Hamlet, vill säga.Vad gäller pass och paragrafer är det enkelt, numera behövs bara passet, inget krångel med veterinärintyg och avmaskning (jo, till vissa länder, men det är inte så många). Så måste man beställa hundhytt på färjan. Betyder att man får en hytt utan matta i färjans akter. Resan tar ca 8 timmar. Det finns en hundlåda med kisspinne på akterdäck, men lådan är fylld med småsten och där kissar inte Hamlet. En kissnödig Hamlet är inte precis lugnare. Så är det alla oljud och alla som går förbi. Hamlet skäller ordentligt på samtliga oljud och samtliga passagerare. Han glömmer inte personalen heller. Det verkar vara oss han vaktar och vill varna, så när vi lämnade honom för att äta lunch var han först sur för det, naturligtvis, men sedan var han förvånansvärt tyst. Nu är det så att vi har en lägenhet i Miedzystroje, och vår vovve är inte van vid grannar. Han ser dem som fiender, gäller även husets vaktmästare och städpersonal. Och HISSEN! Hamlet vill gärna tala om när någon använder den. Som om det inte hördes alltför väl ändå. Detta kan ha varit Hamlets sista Polenresa. Dvs om jag inte hinner glömma hur jobbigt det var till nästa gång ;-)

Vi hann med fina promenader längs stranden och längs strandpromenaden där de vårvackra parkerna avlöser varandra. Till vår förtjustning har det öppnat en riktigt bra restaurang i hörnet av vår lilla gata Pomorska och Strandpromenaden. Hamlet var med på uteserveringen, tror nu att han äger restaurangen och skäller numera ut alla gäster som sitter där när han går förbi. Jag lyckades trots Hamlet äta riktigt god torsk med citronsås ena gången och en jättelik glassdessert med russin, nötter, chokladsås och tre sorters glass vid nästa besök. Har ätit massor av choklad också. Väldigt god i Polen och jättebillig. Köp INTE på färjan, deras priser gränsar till bedrägeri. Så måste man prova goffry också, en sorts tjock våffla med massor av grädde och sylt. De ser godare ut än vad de faktiskt är, men man måste äta minst en vid varje resa. Min diet under polenresorna skulle ge min läkare slag, så jag talar inte om det för honom.
Läser Carina Burman om Fredrika Bremer, det blev gott om tid till läsning medan Käre Maken målade :-) Men mer om detta en annan dag, jag är inte riktigt klar.
Det blev inte så många bilder; När det var fint väder hade jag inte kameran med och vice versa. Bjuder i alla fall på polska bakverk och den senast anlagda parken: