Höststämning

Läser Louise Pennys The Beautiful Mystery (andra gången) och lyssnar på gregoriansk körsång. I mobilen, en raspig inspelning från 1964. Hittar inte den här i datorn, så ni får nöja er med en annan inspelning. Kan vara lika så gott, man kan få nog av gregoriansk körsång, faktiskt, åtminstone raspig sådan.

Louise Pennys första bok Still Life har filmatiserats, jag tror för kanadensisk tv. Har läst massor av kommentarer. Man klagar på att varken Beauvoire (kriminalassistenten) eller Gamache (kommissarien) bryter på franska, att kvinnan som äger bokhandeln är för mager och att Clara inte är tillräckligt rufsig i håret. Och att Ruth (poeten) varken är tillräckligt full eller tillräckligt elak. Säkert fullt berättigade klagomål allihop, särskilt detta med brytningen sticker, om inte i ögonen så åtminstone i öronen, detta skall vara Quebec!! Vill ändå väldigt gärna se filmen. Hur gör man, tror ni?

Father Brown (söndagar, kanal 8, 18.56! obs den obegripliga tiden) var helt ok. Detta är städade, i det närmaste trevliga mord. Minimalt med våld. Jo, mordoffret dör, men det är minimalt med blod som skvätter. Skönt som omväxling :-) Jo, det är väldigt engelskt och väldigt stereotypt engelskt 50-tal. Väldigt roligt.

Vi har fått höst. Den kom i förrgår. Nu gillar jag hösten, oväder är ett så gott skäl att ligga hemma och läsa, tända ljus och sätta på mera kaffe. Så det gör jag. Nu!