Poesi och poeter

Det är knepigt det här med mr Cohen; alla melodier är varandra snubblande lika och han mullrar och mumlar till dem. Texterna är emellanåt som glimrande ädelstenar. Lyssnade på denna låt? detta poem? igår. Stängde av efter 45 sek. Tänkte "Äsch, vad var det här?" Vände tillbaka och spelade den igen. Och igen. Och nu sitter den där och jag blir inte av med den. Det gör ingenting. Det kanske är så ljuset kommer in? ;-)
För ca 10 år sedan upptäckte mr Cohen att han blivit svindlad på större delen av sina besparingar, inkl pensions- och välgörenhetsfonder, av en honom närstående person - alltså dubbelt svek. Vi snackar 5 miljoner dollar här, inte småsummor precis. Mr Cohen insåg vad klockan var slagen, satte på sig hatten igen (den kanske aldrig var av?) och gav sig ut i offentligheten på nytt. Han skrev ihop Book of Longing (poesi och teckningar) och ställde sig i en bokhandel för att signera den. Första framträdandet på många år. Det kom 3 000 pers, förorsakande trafikstockningar och kaos.
När Louise Penny ville använda sig av hans poesi för titeln till och i sin roman How the light gets in ringde hon upp honom för att få veta hur mycket hon skulle betala. Mr Cohen kollade med sina agenter och gav henne raderna. Gratis.  Som hon skriver: "I cannot begin to imagine the light that floods into that man."
Har sett honom live, men det är många år sedan. Han turnerar fortfarande, åtminstone var han ute en sväng förra året.