Prodigy

Marie Lus Prodigy tilltalade mig inte riktigt lika mycket som den inledande romanen Legend. Älskade dock hennes beskrivning av de företagsdominerade staterna, företagsmakt utdraget till sin komiska men förskräckande spets. Bra gjort, Marie Lu!  Hon fick till ett spännande slut också, som gör att man omöjligt kan låta bli att läsa den avslutande delen Champion som kom ut i november förra året. Borde väl vara översatt och klar när som helst nu.
Har börjat på Veronica Roths Divergent. (Intressant det här att man slutat översätta boktitlarna till svenska.) Hon skriver bra, det gör hon, men idén . . . jag vet inte riktigt. Människor uppdelas i olika, ganska märkliga kategorier, förenklande nedmontering av personligheter. Tja jag har bara börjat. Det kanske tar sig.

Ser Konstdeckarna på tv, SVT2 18.00. En underbar serie med min Fiona Bruce som undersökande journalist och konstkännaren Philip Mould, också han från Engelska Antikrundan, som expert. En bransch full av fiffel och rackarspel och verkligt spännande är det. Och det skall sägas - det finns verkligt goda förfalskare därute. Det här programmet känns som om de gjort det bara för mig - konst och deckare i ett  :-)

Bilderna är fortfarande från Halmstad. Där finns faktiskt andra blommor än tulpaner.