torsdag 28 oktober 2010

Vikten av gener

Såg ett progam om "Varför smala inte blir feta" igår. Det går förbluffande intressanta program tidigt på kvällen på TV. Det är efter kl 20.00 det spårar ur. Det här handlade om en studie gjord i England, ledd av en professor från Lindköpings universitet. Man lät 10 smala personer äta sitt dubbla behov av kalorier i fyra veckor för att se vad som hände. Alla gick förvisso upp i vikt. Två av försökspersonerna lyckades trots ihärdiga försök inte ens få i sig den stipulerade kalorimängden, en person byggde muskler istället för fett (de fick inte motionera, bara gå max 5000 steg/dag under den tid studien genomfördes) och alla gick ner till normalvikt ett par veckor efter studiens slut. Utan att göra något särskilt. Det känns inte särskilt rättvist, men så här är det. Avundas särskilt försökspersonen som blev mer muskulös istället för tjock. För övrigt var det ganska underhållande att se studiedeltagarna plåga i sig mängder med fett och socker med dystra miner. Så långt från paraplykost som tänkas kan."Porkpie" är tydligen en vanlig engelsk kaloribomb som helt undgått mig. Det var vad de stoppade i sig till frukost. Usch, vad läskigt det låter! Man menade att fetma var genetiskt betingad. Det är säkert sant, men icke desto mindre . . . Det är också sant att man blir tillvand på och beroende av t ex socker och det är ett beroende man kan göra sig av med. Portionsstorlek är också en vana . . . Det är alltså svårare för dem som har fetmagener, de känner inte något naturligt stopp och fortsätter äta för att det finns mat (kakor, godis). Själv har jag svårt att skilja på "trött" och "hungrig", och jag vet att det är vanligt att koppla ihop "uttråkad" och "hungrig" Det här är verkligen ett komplext problem. Tycker inte riktigt att programmet lyckades ge någon riktig förklaring till den våldsamma fetmaepidemi som drabbat oss här i västvärlden. Väntar med spänning på fler förklaringar.
Frossar nu lyckligt i fantasy och LE Modesitts Särlandsserie. Det visar sig att den är relativt nyöversatt, vilket förklarar varför den undgått mig. Vitt och kaos ställs mot svart och ordning. Bra tänkt och klart underhållande.
Bild: Fantasifull och ganska så smaskig tulpan. Är det inte tulpantider snart? Jag längtar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar