Louise Penny skriver så bra så man vill gärna dra ut på läsandet, men det är svårt! Hennes by Three Pines är en helt ljuvlig och totalt osannolik idyll, vinterbilderna är som julkort från förr, men det vägs upp av att byborna är allt annat än platta - de har färg och karaktär. Om man jämför med Agatha Christie som också beskrev lantlig idyll, men ingen LIDER någonsin i en Agatha Christe-deckare, ingen har ens en dålig dag, och böckerna består nästan bara av snabbtecknade karaktärer, nästan schabloner och så själva mordgåtepusslet. Vilket är en bidragande orsak till att hennes böcker är så vilsamma. Louise Pennys personer lever och interagerar. Har bara en liten invändning - måste det vara sådana mängder god mat i Three Pines-deckarna? Och så ofta? Det är väldigt svårt att att hålla ens den generösaste diet.
Bild: Förra årets amaryllis, årets är bara knoppar ännu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar