Göteborgsturen var lyckad, Kära Dotterns tapet vald enligt nedan. Färgerna har blivit helfel, tapeten har vit botten och mönstret går i silver. Lägenheten kommer att gå i vitt, svart, grått, lila och limegrönt. Skall bli så roligt att styla, kan knappt behärska mig.
Läser vidare i Marian Keyes-boken. Hon kör sitt koncept, lockar med långa beskrivningar och nerslag i människors liv, där hon antyder massor, men inte talar om något egentligen. Här handlar det om grannarna i ett hus och deras livsöden. Vi vet allt om deras vardag, men hela tiden skymtar någon dramatisk och förödande händelse i bakgrunden. Det fungerar på mig, jag är nyfiken som sjutton, så jag läser vidare. Lite i taget avslöjas mer och mer. I den här boken har hon dessutom med två polska unga män som är i Dublin och arbetar, ett nog så vanligt scenario, men hon tar det på pricken. Underbart skickligt presenterar hon kulturskillnaderna, med lika mycket sparkar och lika mycket humor åt båda håll. Däri ligger en hel del av hennes styrka. Hon ironiserar friskt men hela tiden kärleksfullt, hon är aldrig någonsin elak, bara rolig och oerhört träffsäker. Eftersom jag själv är gift med en polsk man tycker jag att det är underbart underhållande när hon skojar med kulturkrockarna.
Ha en trevlig torsdagskväll, vi ses i morgon!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar