Karin Falk om Det svenska modeundret

Lek med kontraster

Lovade för ett tag sedan att skriva en resumé av denna nyutkomna och för oss klädgalna så intressanta bok. Den är en översikt över svenskt mode, och ett inlägg i modedebatten. Utgår från några av kapitelrubrikerna.  
Kan en väska också bara vara en väska?: Svaret på den frågan är enligt mig  Nej, men i kapitlet diskuteras också lyxkonsumtion och influenser och konsumtionssamhället vi lever i. Det svenska modeundret. Egentligen från sekelskiftet och framåt med start tidigt 90-tal med Filippa K, Johan Lindeberg, Anna Holtblad samt Tiger, Nudie, Whyred. Svenskt modes kodord: jeansbaserat, stilrent, funktionellt, bärbart. Skandinaviskt ljust, minimalistiskt, modernt och jämställt. Samtidigt finns avantgardet med konceptuellt och konstnärligt mode: Nakkna, Sandra Backlund, Helena Hörstedt. Kapitlet Det demokratiska modet handlar om politiker och deras kläder, basplagg, Katja of Sweden, Rohdi Heintz och Mah Jong - föregångarna till modeundrets designers. Plantskolan dvs HM med sin mode-för alla-filosofi och sin avsaknad av lyx. Och inte minst med sitt prispressande inflytande. Första vågen: Acne, som inte gör traditionell reklam utan kör "branded by doing", designen bygger ofta på kontraster, det andogyna.Tiger - passform, kvalité och material. Whyred - rebellanda och koppling till konstscenen. Cheap Monday - lättburet, billigt okomplicerat mode. Modevisning och modeveckor. Här diskuteras betydelsen av dessa och hur man skulle kunna agera bl a från statligt håll för att stärka Sveriges position i modevärlden. Andra vågen: Carin Rodebjer - användandet av kontraster för att ifrågasätta, ytterligheter, volumiöst och smalt, feminint och maskulint. Hope - avskalat, enkelt, klassiskt. Enkla linjer, välgjorda detaljer. V Avenue Shoe Repair. Yvigt, teatralt, dramatiskt. Dekonstruktion. Carin Wester - som gått från det avantgardistiska till sammanhållna kollektioner med moderna basplagg. Ifrågasätter könsroller. Det finns också ett kapitel där modebloggarna - en av den nyare maktfaktorerna - tas upp.
Det är svårt att skriva om något så föränderligt som mode, och det är mycket svårt att sätta ord på trender och företeelser. Karin Falk gör det bra. Låt er inte nöja med min hafsiga sammanfattning - läs boken!

Ny mailadress

Hej!

Mitt gamla hotmail-konto är kapat och nu kommer jag inte in där själv. Har alltså bytt adress: anette.b.wojtowicz@gmail.com. Skicka mig gärna ett mail, har blivit av med alla adresser!
Tänker se Highlander idag, 21.00, tv4film. Från 80-talet, action i fantasystuk.

Tillbaka

Skrea Strand, Julafton 2011, Disneydagstid

Hej på er! Har haft lite julledigt från bloggen, men nu är jag tillbaks.
Tack nära och kära för en fin jul!
Har passat på att läsa när jag har kunnat, bl a en Brunetti-deckare av Donna Leon. Hon skriver fantastiskt bra och man får förutom  deckarunderhållning reda på massor om Venedig och om hur människor lever och  resonerar i den delen av Italien. Ett land där man har att förhålla sig till korrumperade politiker, maffia, kyrka med makt. För den modeintresserade kan meddela att italienare tar sina kläder på allvar! Boken jag läste nu heter A Question of Belief, och är hennes näst senaste. Läser gärna hennes böcker i engelsk version. Det är inget fel på den svenska översättningen, men hon är ännu bättre på engelska. Längtar redan efter att få lägga vantarna på hennes senaste: Drawing Conclusions.
En god sak med julen är att TV-programmen är så mycket bättre än de vardagsvis är. Idag väntar jag på del 2 av Arne Dahls Misterioso, brutalare och blodigare än jag hade förväntat mig, men bra! Utmärkt casting, det är nästan så att jag känner igen personerna från böckerna, särskilt Söderstedt och Hjelm stämmer bra med mina inre bilder.
Jag kommer inte in på min mail och just nu orkar jag inte göra något åt det. Mitt mailkonto var kapat och efter att jag bytt lösenord blev jag utestängd själv! Så ni som väntar på svar vet varför det dröjer . . .

Tulpanfrossa

Jobbar idag på med alla möjliga projekt som jag fått för mig skall bli klara före jul. Bakar julklappar och syr ihop mitt stickade kuddvar i silkesgarn till soffkudde. Hade planerat två, men det spricker nog. Skall försöka fotografera, men det blir svårt att få fram strukturen. Granen är klar, den vackraste vi haft, tror jag. Det blev guldgran i år.
Presenterar här mina ljuvliga tulpaner som bergsäkert är överblommade på julafton.

Mer om svenskt mode

Hej alla!

En av mina julstjärnor. De höga krukorna är från Cult.

Karin Falks bok är verkligen ett välskrivet inlägg i modedebatten. Tänker nog skriva en kort sammanfatting när jag har läst klart, och då gör jag det som fortsättning på detta inlägg. Bloggens sökmotor är inget att lita på, så, det är bäst att inte sprida ut ämnet.

Närgånget

Läser nu på, så att jag kan börja skriva!
PS: Apropå mode, om än ej svenskt: Kolla in Vintage Girl's blog lite längre ner till vänster på sidan. Vilken klänning! Den skulle jag verkligen vilja ha.

Saffransskorpor

är vad jag bakar idag. Här är receptet:
120 g sötmandel
1 g saffran (lite mycket enligt Käre Maken, kan aldrig bli för mycket enligt mig)
2 ägg
2 dl socker (blandar Sötin och Canderel)
1 tsk salt
5 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
100 g hackad mörk choklad (Lindts 70% mild är perfekt)
1 äggvita till pensling

Mal 1/3 av mandeln fint (går bra med knivarna i matberedare) och hacka resten grovt. Stöt saffran med lite socker i mortel. Blanda saffran, mandel, ägg, socker och salt. Tillsätt 3 dl av mjölet blandat med bakpulvret. Blanda i chokladen, lätt mjölad och resten av mjölet, lite i taget. Forma till längder på bakplåtspapperklädd plåt. Pensla med äggvita. Ugn: 180 grader 15-20 min. Ta ut och skär upp i snittar medan längderna är varma. Sprid ut över plåten och torka i 100 grader 30-40 min.
Receptet har jag tagit från Femina som tagit det från Monika Ahlbergs Rosendahls Trädgårdscafé.
Mina skorpor är klara nu och kaffet  och damernas skidskytte väntar. Vänta får ni göra på bild, skall fota mina nya julstjärnor åt er har jag tänkt, men det måste bli mörkt först.
------------------------------------
Sådärja, varsågoda!
Hmm, blev visst inte så mycket julstjärnor utan mer adventsljusstake, ni får vänta tills imorgon!

Fashions

Läser nu Karin Falks nyutkomna bok om Det svenska modeundret. Jätteintressant för oss som är besatta av kläder och en utmärkt fortsättning på den kurs om Dräkt- och inredningshistoria som jag gick för något år sedan. Kursen behandlade tiden 1500 - 1900 så det är roligt att läsa om lite mer samtida händelser. Karin Falks bok behandlar egentligen 60-talet och framåt, med tonvikten lagd på 2000-talets svenska framgångar på modescenen, men det var roligt att bli påmind om t ex Sighsten Herrgård och hans unisexoveraller som jag faktiskt kommer ihåg, om än vagt. Dvs jag har en tydlig bild på näthinnan av honom i hans overall, en röd sådan, vill jag minnas. Faktiskt inte illa alls!

Har hunnit med ett par deckare också, bl a en deckarklassiker i nyutgivning av Ellery Queen: Och på den åttonde dagen. . . . Först utgiven 64, och fortfarande riktigt, riktigt bra. Rekommenderas. Skall hålla utkik efter fler deckare i klassikerserien.
På tv ser jag nu Criminal Minds kanal 5 kl 21.00, när jag kan. Prisbelönad serie, riktigt bra, har missat den tidigare. Vilken tur att allt går i repris alltid på någon kanal. Bones kan man nu se kl 8 på morgonen.
För er som ser på tv-nyheterna kan jag meddela att vi fortfarande inte flutit bort här i Falkenberg. Men några promenader längs Ätran kan det inte bli tal om på ett tag, våra vackra promenadvägar står under vatten. Och det har ÅSKAT!! Över havet. I december, det är ju inte klokt!

Vilken fantastisk Lucia!

Mitt eget Luciatåg

SVTs Luciafirande var i år från Göteborgs domkyrka. Så vackertdet var, både for öga och öra. Med Sofia Karlsson (se nedan), Jill Jonsson och alla de fantastiska körerna och med underbare Tomas von Brömssen som läste trollska texter. Detta är den enda morgon på året jag går upp tidigt utan att knota.
Hade bakat både lussekatter och skurna pepparkakor, här är receptet på de sistnämnda:
100 g smör
80 g strösocker (går fint med sötningsmedel)
75 g ljus sirap
195 g vetemjöl
12 g malen kanel
4 g malen ingefära
3 g malda kryddnejlikor
2 1/2 g bikarbonat, 50 g mandelspån
Blanda smör, socker och sirap i en bunke. Tillsätt övriga ingredienser och blanda snabbt ihop till en smidig deg. Pressa ihop degen i en avlång kakform, ca 1 1/2 l. Ställ kallt. Stjälp upp degen och skär i tunna skivor, lägg på bakpappersklädd plåt. Grädda i 165 grader ca 8 min.
Receptet har jag tagit i Femina nr 12 2011. Gör nu inte som jag som hade något krångel med min nyinköpta våg och tog ALLDELES för mycket av kryddnejlikorna. Då blir det inte pepparkakor - det blir PEPPARkakor. Tror nog man kan öka värmen till 175 grader också. Skär tunt, det skall bli ca 40-50 st. Jag gjorde 65 st av andra satsen (och de rekommenderade 3 g kryddnejlikor den här gången) - de blev perfekta!
I går var det säsongsavslutning (nr 4) i Från Lark Rise till Candleford.  Med två frierier och ett efterlängtat barn på väg. Blev helt förskräckt och fruktade det värsta, nämligen att detta var slutet på serien. Kastade mig över datorn och såg till min förtjustning att det finns en säsong till! Hurra!
PS Lussetåget går i repris kl 18.00, jag skall se det då också. Antagligen med fler lussebullar och PEPPARkakor.

Bergtagen

Fantastiskt, och till och med bättre än originalet, här bidrar det visuella till perfektionen. Såg av misstag slutet av veckans På Spåret och blev bjuden på denna helt underbara godbit. Ni kommer väl ihåg Kylie Minouge och Nick Caves mördarballad från -95? Nu är jag helt besatt och hör  (och ser) den till och med i drömmen. Fenomenet Freddie Wadling gör här Odjuret så underbart mot Sofia Karlssons perfekta Skönheten och förstärker en redan fantastisk ballad där en poetisk men ruskig text balanseras mot den vackra melodin. Helt tagen av upplevelsen! Har spelat den rätt många gånger nu.
Växte upp i samma område som Freddie, och vi gick i samma (förfärliga) skola. Kan inte påstå att jag känner honom, men jag kan skryta med att jag varit hemma hos honom med några kompisar, gissningsvis är detta tidigt 70-tal. Hans rum hade gjort dagens gothare överlyckliga, massor av skickligt gjorda fantasy-teckningar på väggarna, företrädesvis i svart. Och så mycket mysbelysning att man fick treva sig fram. Minns att han spelade egendomlig musik för oss, bara några takter ur varje låt. Jag var totalt förbluffad - han minns säkert inte det här, men för mig har händelsen etsat sig fast och är något jag minns med glasklar skärpa. Det finns en fin dokumentär om Freddie. En släkting till älvorna heter den. Och det är helt rätt.

Storm

Samma amaryllis som igår, men den är fortfarande fin!

Det blåser något så sanslöst, och eftersom vi har öppet hav till Danmark och helt platt de 500 m till stranden så kan jag försäkra att det både känns och hörs. Hamlet vill inte ut, han fruktar att han skall lyfta. Såg en flock kajor som flög iväg med vinden i blixtens fart, hann knappt blinka så var de förbi. De satte nog nytt flyghastighetsrekord.
Adventsskinkan står i ugnen och det börjar dofta helt underbart. Har idag dessutom stora planer på lussekattsbakning, men min bok lockar förföriskt och jag kan absolut tänka mig en cappuchino till. Vi får väl se hur det går!
-------------------------
Det blev Leif GW Persson som vann och nu är boken utläst. En reflektion m a p de två biografier jag nyligen läst: Gösta Ekman d ä som var en av sin tids vackraste män var faktiskt förskräckligt ful som barn. "Som en liten öltunna med taxben", som hans mor beskrev honom. Leif GW däremot var fullkomligt bedårande som liten gosse . . .

Gustavs grabb

Hej på er! Börjar nu komma i kapp med alla bilder jag lovat bort. I morgon är det din tur Eva! I värsta fall skickar jag bilden så får du fixa själv.
Här är den utlovade amaryllisen. Hur vacker som helst!
Läser Leif GW Perssons Gustavs grabb. Verkligt fin läsning. En inkännande tids- och miljöbeskrivning i början och i mitten, där jag är nu, är den spännande som en thriller. Han har en lysande intelligens, Leif GW, och den glimmar upp från sidorna. Han har ett skoningslöst drag också. Njutbar läsning, det här, tack, tack, författaren!
Annars är läget här som hos alla andra: pepparkakorna och lussekatterna skall bakas, och jag har tjuvstartat med skinkan, skall göra den i morgon. Är tänkt som adventsskinka. Så har jag ju en del julklappar kvar - så är det ju alltid - och jag tillhör den sorten som alltid gör allt i sista sekunden hur annorledes jag än planerar.
God kväll och på återseende!

ADVENT

Förra årets köksfönster. Ser exakt likadant ut i år.

Tur till Göteborg blir det i morgon. Skall se om jag kan hitta några julklappar. Tar med kamera och ser om jag kan hitta någon adventsstämning.
Skall också köpa våg, har hittat ett spännande recept på skurna pepparkakor med mandelspån, idiotiskt nog är receptet i gram. VARFÖR kan de inte ange ingredienserna i rymdmått? Det har man ju alltid till hands. Blir kakorna goda lovar jag att lägga ut receptet.
Väntar nu på Från Lark Rise till Candleford på svt1. En av de få serier jag följer. Har precis fått hem Spooks säsong 2 som jag tar till när tv-tablåerna är för tråkiga. Spooks gick visst 10 säsonger, så jag har många avsnitt kvar att glädja mig åt. OLIIIDLIGT spännande, bra manus och underbart välspelat.

Kapad?

Från Kullabergs strövområde

Det tillstötte ytterligare strul med min digitala värld. har antingen haft otäcka troll i datorn, alternativt har min mailadress blivit kapad. Varnar härmed för konstiga mail i mitt namn. Jag skulle ALDRIG skriva ett mail med amerikanskt språkbruk!!! Har du fått ett sådant från mig, släng omedelbart. Hoppas innerligt att ingen råkat illa ut! Byter nu mailadress.
Min dator har varit hos inlagd för översyn och rekreation i några dagar, men är nu friskförklarad och betydligt snabbare. Glad är jag för det, men jag har fortfarande inte fått till det trådlösa. Det är alltså fortfarande sängen, invirad i kabel som gäller som skrivplats för mig. Det är verkligen påfallande hur bortkämd man (jag) blivit och hur beroende man är av att datorn och framförallt åtkomsten till nätet fungerar. För Käre Makens del är det tvn som gäller, och visst saknade jag den när den var borta, men nu när den är tillbaka inser jag hur lite det är jag egentligen vill se. Men tvns nyheter är jag helt beroende av, trots tidningar och SvD i Iphonen.
Lovade återkomma om mexikanerna på Göteborgs Konstmuseum. Det går en mexikansk trend på våra konstmuseer - Akvarellmuseet i Skärhamn avslutar i dagarna sin mexikanska utställning som fått överväldigande fin kritik, och som jag dessvärre inte kunnat se. Åter till Göteborgs Konstmuseum:  Jo, det är en sevärd utställning. Tyngdpunkten är förstås lagd på Frida Kahlo, föll fullständigt för ett litet skimrande kollage i underbara färger med två fint tecknade flugor på. Intressanta "filmstjärne"-foton också. Har ni inte sett filmen om Frida Kahlo - se till att göra det! Huvudrollsinnehaverskan är så intill förvirring porträttlik att det är helt overkligt. Dessutom är filmen sevärd av andra skäl. Diego Rivera är framför allt muralmålare, och gör sig inte lika bra i tavelformatet men hans kallaförsäljerskor och hans stiliga filmstjärneporträtt (också med kallor) av Natasha Gelman i kallainspirerad klänning är verkligen fina.. Målningarna är hur hennes och hennes makes samling.
Ha en trevlig helg allihop och på återseende!

Kompatibilitet, finns det?

Bilden tagen inifrån Nimis

I alla fall brister den mellan mitt nya modem och min "bärbara" dator. Så lagom bärbar. Batteriet är så dåligt så jag måste ha den nätansluten ändå. Sitter fortfarande invirad i sladdar, bekvämt tillbakalutad bland alla kuddarna i sängen och det är ju bra, men det var inte så här jag hade tänkt. Vi skall nu och hämta vår 30 m långa nätkabel, här är det slut på det trådlösa mellan bredbandet och tvn. Fungerade uruselt, och jag slipper ytterligare en liten blinkande låda i sovrummet. Nu har jag faktiskt bara en låda, till skillnad mot tidigare fyra, + en vid tvn. Är sanslöst trött på sladdar, lådor och kopplingsscheman.
Nu borde det ju komma massor av bilder på Lars Vilks Nimis, men ingen av mina bilder är särskilt bra, dessvärre, och Nimis bör nog upplevas på plats. Konstverket är verkligen en upplevelse, både för ögat och sinnena. Man klättrar nämligen i det, och märkligt nog - och det är absolut en konst i sig -  är Nimis fullkomligt stabil. 160 000 spik lär ha gått åt, men det gäller ju att veta var man skall slå i dem också. Lars Vilks verk är taktilt, platsspecifikt, fascinerande. Och då har jag inte ens börjat fundera över rättsprocesserna.
Man går 2,2 km från parkeringen rakt in i Kullabergs naturreservat och så länge man kan GÅ är det ju helt ok. Så kommer den del av vägen när man snubblar och kanar nedåt på väg dit och kryper och klättrar på väg hem. Brant är det, och en höstdag med regn och dimma i luften är det glashalt och ganska så riskabelt. Men det är väl värt mödan. Bokskogen är overkligt trollsk och helt underbar och här kan jag stå till tjänst med en och annan bild, varsågoda:
Har varit i Göteborg och kollat Frida Kahlo och Diego Rivera också. Återkommer om detta i morgon.

Digtal katastrof

Vårt bredband har lagt ner. Saknar alltså telefon, dator och inte minst TV. Downton Abbey är inte riktigt det samma i Iphonen. Och allt som en gång var trådlöst är nu allt annat än . . .  Har nu skaffat nytt modem. Sitter helt invirad i sladdar och skriver snabbt medan jag väntar på hjälp i Telias kö för support. Det SKALL gå att köra trådlöst igen frågan är bara när och hur.

Har gjort massor sedan sist, bl a varit i Kullaberg och sett Lars Vilks Nimis, vilker var ett äventyr på flera sätt. Här är en skymningsbild på Kullens fyr. Vackert, inte sant?
Har läst Carina Burman om Gösta Ekman d ä. Underbart! En intressant person och C. B. är så skicklig i att sätta in personen i sitt sammanhang, alltså inte bara väl skrivet rent biografiskt, det är en fin tids- och miljöskildring också.
Återkommer när jag fått min digitala värld under kontroll igen. På återseende! Snart, hoppas jag.

Mer om Mr Smith

Hmm, får nog konstatera att böckerna är lite väl mycket äventyr, dvs huvudpersonerna har för mycket av hjälteglorior över sig. Synd, annars är det utmärkta tids- och miljöskildringar. Och som sagt, spännande är det.
Jämrar mig idag över min "plättar i luft", min vackra gröna växt som varit så stilig hela sommaren och hösten. Nu RUGGAR den, och har knappt ett blad kvar. Kräver dammsugaråtgärder snart varje dag. Tänker inte ge upp, den får gödning och kollas lite extra vad vattnandet beträffar. Funderar på att ge den lite ny jord också, fastän det antagligen är fel årstid. Måtte den återhämta sig, den var så fin!
Med orkidéerna går det bättre, 10 stycken är på gång och kommer att blomma under advent, helt underbart! Missköter dem som man skall, de dränks i vatten ca var 10e dag, i alla fall inte oftare, och sådär 1 gång i månaden får de bada i badkaret med orkidénäring.
Här är förra årets adventsorkidéer, årets blir inte sämre!

Caprese med kapriser

Ja, ja, samma blommor igen.Har liksom hakat upp mig här.

Min Caprese stod i ugnen i 25 min, började spricka på ytan vilket brukar tyda på att den är klar och kanske i torraste laget. Ryckte snabbt ut den ur ugnen. När jag skar upp den visade det sig att den fortfarande flöt i mitten, så mycket att det är svårt att skära. Men hellre det! Det går fint att sätta den i kylen. Nu är den lika lös som när jag sätter den i micron före servering. Detta med tider i ugnen varierar, t o m från gång till gång, och jag har en uråldrig kapriciös gammal spis som jag inte har lust att byta ut. Gillar inte induktionshäll, jag sölar när jag lagar mat och de är så jobbiga att få rena.
Leoparden jagar i mörker är en våldsam historia, mr Smith grottar ner sig i detaljer, men så var det väl dessvärre oerhört våldsamt i verkligheten också.  Men spännande det är det. Får faktiskt inte gjort mycket annat än att läsa. Hamlet klagar. Måste nog fortsätta, faktiskt. Hej så länge!

Söndagstv

Idag kan man ta igen allt man missat, det går massor av repriser. Har sett ett avsnitt av Lark Rise till Candleford, säsong 1, som vi missat. Dessutom Anne på Grönkulla, fortsättning. Denna sequel är verkligen helt kass, manuset är packat med händelser som hade mått bra av att få utvecklas och som det nu blir ingenting av. Ett välregisserat parti vid fältsjukhuset i Frankrike dock. Kommer naturligtvis att se de andra två avsnitten också, vilket betyder att ni får stå ut med mitt klagande två söndagar till.
Bilder kommer, jag skall bara baka en Caprese först.
--------------------------
Sådärja, Capresen står i ugnen. Recept se 4e okt. Är husets favorit för närvarande.
Här är fler blommor. Nu skall jag tillbaks till tvn för att se om jag kan hitta något. Annars blir det Wilbur Smith. Leoparden jagar i mörkret heter den. Det är inte fyrbenta rovdjur som avses.

Mr Smith, I presume?

Läser nu Wilbur Smiths Ballantyne- serie om Afrika. Han skriver fantastiskt bra och är verkligen insatt i sitt ämne. Han bor i Sydafrika där han har en farm och ett viltreservat. Den serie jag läser nu handlar om forna Rhodesia, nuvarande Zimbabwe, och jag tänker läsa de två sista böckerna i en svit av fem. Är de riktigt bra kanske jag ger mig på de första också, men de utspelar sig i en tid som jag inte är så intresserad av. I boken jag läser nu är det mitten av 1980-talet. Väldigt intressant. Mycket politik samtidigt med en personhistoria, och jag gillar hans huvudpersoner. Den första boken jag läste av Wilbur Smith var en spännande fantasyhistoria förlagd till ett historiskt Egypten, så fantasy var vad jag väntade mig, men den bok jag läser nu är absolut inte fantasy, den har journalistisk tyngd bortom berättelsen.
Idag väntar jag på Downton Abbey. Väldigt irriterande  att det samtidigt går en film jag gärna skulle vilja se på svt2: Miraklet i Lourdes, och dessutom repriseras  Ett fall för Frost på kanal 9, men den hinner man inte se klart.
Käre Maken  är på 90-årsuppvaktning. Hur många sådana får man gå på i sitt liv? Dessutom på Strandhotellet.
Bild: Mitt höstljusfat, uppgraderat sedan sist, bl a med SIAs fantastiska doftljus.

Färg och foto

Kära vänner! Har datortrassel och måste nog lämna in min dator för undersökning. Det blir tidgast på måndag, men jag vill gärna förvarna. Läser vidare på Leif GWs Palmemordstrilogi. Bitvis lysande, och intrigen är absolut inte otänkbar.
Vi har vackert väder för andra dagen i rad, igår sprang en lycklig Hamlet lös och ledig på stranden. Idag MÅSTE jag cykla till biblioteket!

Har lekt med bild och ljus: Jodå, samma blommor, olika ljusförhållanden. En bild ljuger mer än tusen ord.

Vem var han?

Läser Leif GWs deckare om Palmemordet, del 3. Vem var den hemlige rådgivaren? Han var med redan i del 1. Känner mig helt övertygad om att han har en förebild i verkligheten. Letar förgäves på nätet men har inte gett upp än. Är nu OMÅTTLIGT nyfiken.
Har annars en downperiod och får ingenting gjort, allra minst blir det några bilder. Ni får nöja er med gamla. Här är vår rosenapel från i våras.Visst är blommorna vackra?
Planerar att ta nya tag i morgon, det blir blomsteraffären där jag skall inhandla fräscha fotomodeller, och biblioteket. Har beställningar att hämta. Carina Burman om Gösta Ekman om jag inte minns fel.

Glad idag!

Har just upptäckt att en av mina favoritserier Från Lark Rise till Candleford fortsätter med nya avsnitt.. Idag svt1 kl 20.00. Och jag som trodde att serien var slut. Tur för mig, jag är ensam hemma med Hamlet. Käre Maken är tvungen att jobba i Göteborg.
Och Murakamis 1Q84 del 3 har precis kommit ut.
Hamlet delta i fototävling på Facebook. "Vi som älskar våra hundar". Här är han.

Vilken besvikelse!

Har just sett första delen av Anne i New York, inspelad 2000, en fortsättning av Anne på Grönkulla-serien. Denna fortsättning har jag lyckats missa. Så dåligt det var! Historian bygger inte på Montgomerys böcker, det är dessutom annan manusförfattare och annan regissör än i den så prisbelönade serien från -86. Dock samma skådespelare, dvs Megan Follows som Anne. Det är verkligen uruselt. När man ser serien från -86 blir man rörd till tårar och skratt hela tiden, här blir man mest upprörd över att man kan tillåta sig att spela in något så mediokert efter ett sådant mästerverk. Dessutom ser skådespelarna alldeles för gamla ut, det skall ha gått 5 är och det har i verkligheten gått 14. Det kan ingen make up dölja. Kläderna är möjligen tidstypiska, men så förfärligt fula, och Anne verkar ha tappat två tredjedelar av håret sedan sist. Tänker naturligtvis se klart serien, jag har ändå letat efter den de senaste 5 åren.
Läser nu Wilbur Smith, Det inre ögat. Fantasy, och riktigt hyfsad sådan. Begriper bara inte varför namnet Wilbur får mig att tänka på en söt liten gris. Är det någon barnfilm, kanske?
Bild: Skulptur som skall placeras på Stortorget här i Falkenberg. Finns i Stadsmuseet. Åtminstone grisen känns rätt här.

Långdistanslöpning

Höststilleben. Från mitt soffbord. Det är väldigt svårt
att hålla kameran stilla när man står på en stol,
lutad över bordet.

 Nej nej - inte jag - Haruki Murakami. Han med boken 1Q84. Har just läst igenom hans bok Vad jag pratar om när jag pratar om löpning. Titeln är en travestering av Raymond Carvers What we talk about when we talk about love. Vilken han bett om lov för att använda. Får mig att rysa, eftersom jag ofta travesterar helt ogenerat, låt vara att det är skillnad mellan en blogg och en bok. Måste medge att boken blir lite nördig emellanåt, men inte mer än som är rätt och riktigt med tanke på titeln. Murakami startade sin karriär som jazzklubbsägare och rökte på den tiden 60 cigarretter om dagen. Så fick han ingivelsen att skriva en bok och sadlade snart om till att bli författare  på heltid. Ett yrke som fick honom att inse att han måste  röra på sig också, om han inte skulle bli helt försoffad. Så han slog sig på långdistanslöpning, och springer sedan 30 år tillbaka ca 1 mil om dagen i genomsnitt. Denna motionsform medförde snabbt att han slutade röka, det gick liksom inte ihop. Han springer ett maratonlopp om året och slänger in en triathlontävling däremellan. Vilket betyder att han lägger cykel- och simnings-pass efter löpningen. OBS att han när boken skrevs var en bit över 50 år. Min undran är: När skriver han? Och när läser han? När lyssnar han på alla sina vinylskivor som han samlar? Inte nog med att han skriver lysande romaner, han översätter också,  han är underbart beläst och musik kan han massor om.
Själv är jag totalt oförmögen till långdistanslöpning.  Trots det är boken intressant, som allt Murakami skriver. Han är noggrann och omständlig men skicklig och aldrig tråkig. Här kommer man honom åtminstone lite in på livet, han är annars väldigt privat. Skall se om jag inte kan hitta några av hans böcker på biblioteket, hans senaste har jag redan.

Mer höstfärg

Samma bukett som igår, annan vinkel.

Varågoda! Höstblommor till alla. Fick äntligen till bilden.
Har varit på cykeltur (hade jag något val?) till centrum och biblioteket. Kom hem med rik bokskörd och massor av ljus.
Nu börjar Forsytes, måste greja kaffet. Återkommer!
-------------------------
I bokskörden finns en hel del, från Jan Mårtenson till Horace Engdahl och Murakami. Återkommer med recensioner. Skulle lånat Astrid Lindgrens sagor också, men det är begränsat vad man får plats med i cykelkorgen så det får vänta till nästa gång.
Har också handlat lackade röda ljus till jul, och SIAs gröna skogsdoftande ljus till mitt höstfat, se tidigare inlägg.
Skall försöka komma iväg till Falkenbergs museum i morgon. De har börjat en satsning med lokala designers, är  nyfiken på detta.

Höstfärger

Hej på er! Försöker förgäves fotografera min vackra höstbukett jag fick från Patzys Blommor i Göteborg. Käre Maken var där för att hjälpa dem flytta kylrummet för snittblommor. Patzys skall flytta till annan lokal men är kvar på Centralstationen. Lyckas inget vidare. Med fotograferandet alltså. Ni får nöja er med en av solrosorna så länge. Kan behövas för att lysa upp i höstmörkret.
Läser vidare. Hann inte till biblioteket, det får bli i morgon om det inte regnar, så det är inte Leif GW jag läser, utan en litteraturhistorisk sak om Astrid Lindgrens sagor. Det verkar faktiskt som om jag läst det flesta, men jag minns inte riktigt den mörka sidan av dem. Får nog friska upp minnet. Det Lindgrenska språket är så underbart vackert och manar fram de ljuvligaste fantasibilder.
Gårdagskvällen ägnades åt det första avsnittet av säsong 2 av Downton Abbey. Slottet, min vänner, slottet! Så fantastiskt! Så är ju Maggie Smith fantastisk hon också. Det är väldigt roligt att se henne, redan hennes mimik räcker långt.
Idag har jag redan avverkat Anne på Grönkulla (ett avsnitt jag sett så många gånger att jag kan replikerna) och ett Forsyte avsnitt  jag missat i veckan. Tack och lov att det finns repriser.Tänker se ett program om George Clooney 16.00 på kanal 9. Säkert en repris det också.

Ingen ordning

Jag tänker läsa mig igenom Leif G.W. Perssons deckare, men jag får ingen ordning på ordningen. Dvs i vilken ordningsföljd de kommer. Har ju läst den första i hans trilogi om Palmemordet (den var inte så bra, men inte heller så dålig att man inte kan fortsätta). Har dessutom bokat in mig på hans biografi. Är nr 17 i kön. Känns som att försöka boka biljetter hos SJ. Nåja, förr eller senare kommer den ju. Måste till biblioteket, där finns åtminstone deckarna inne, det har jag kollat.
Vi har haft fullt upp, vi köpte ny tv igår. Massor av valmöjligheter och massor av information. Till sist blev det en 42" Panasonic plasmatv inhandlad på Expert. Måste rekommendera säljaren som verkligen la ner massor av tid och massor av expertis. Har nu efter sju sorger och åtta bedrövelser lärt mig ställa in alla bildfunktionerna. Är naturligtvis en ärkepedant när det kommer till bildkvalitet och därmed en fasa för alla säljare. Utom möjligen för den här - han var likadan. 42" är exakt vad vi får plats med, och med tanke på att vi sitter nästan i tvn känns det ganska överväldigande. Familjen Forsythe har plötsligt fått andra dimensioner.
Idag kommer Inglorious Basterds 21.00 på kanal 6. Skall se om den, jag såg den när den gick på bio 2009. Rå men rolig, vill jag minnas. Brad Pitts italienska är värd nästan vad som helst.

I morgon skall jag till Göteborg och fixa håret. Hade köpt en Groupon Deal för detta för någon månad sedan men när jag skulle boka tid visade det sig att hon inte hade någon förrän i FEBRUARI. (Har bokat den.) Får nu till min fasa betala fullt pris på NK. Men det har sina kompensationer. Där är de verkligen bra! Dessutom har de massagestolar.
Apropå Deals så har det kommit ett erbjudande om 50% på något från La Redoute. Hur skall jag kunna motstå det?
Hamlet  hälsar. Han har nytt halsband. Det var verkligen ingen deal på det.

Leif GW

Fortsätter läsa Leif GW Persson. Den första jag läste (efter Grisfesten, som jag faktiskt inte kommer ihåg)  - Mellan sommarens längtan och vinterns köld  - motsvarade inte förväntningarna. Den vill lite för mycket, spretar åt olika håll och håller faktiskt inte i vare sig stil eller intrig. Och att sparka på Hans Holmér (m fl) må vara befogat och i det närmaste oemotståndligt, men han är redan söndersparkad så det är en överloppsgärning. Boken utkom 2002.

Rönnbär. Vackra, inte sura

Nu är jag mitt i Den döende detektiven (2010)- och vilken skillnad! Välskriven, rolig och spännande. Vår hjälte - Johansson - har fått en stroke. Något som Leif GW upplevt själv. Och jag också, vilket gör att jag ler igenkännande mest hela tiden. Mitt problem var dock medfött, vad gäller både Leif GW själv och hans Johansson är orsakerna mer av det förvärvade slaget. Det talas med mycket och med stor kärlek om polsk bratwurst här. Patientrollen kan han dock väl och han ironiserar klart underhållande. Skall låna fler deckare (av senare datum) så snart jag kommer iväg till biblioteket.
Vad tvn beträffar har min Mike Hammer har av obegriplig anledning blivit utbytt mot en urdålig  gammal thrillerserie som heter Täcknamn Tortugas. Går helt enkelt inte att se, spelar Wordfeud istället. Det är din tur!

Väldigt stressad ;-)

Har haft fullt upp idag. Först var det Anne på Grönkulla. Hur någon kvinna kan komma på idén att nobba Morgan Harris för den tråkige Gilbert kan jag bara inte begripa. Så var det två avsnitt av Forsyte-sagan som jag missat i veckan. Det är verkligen ren oförfalskad njutning att se den. Tror att jag skall köpa på mig serien, kan tänka mig att se om den med jämna mellanrum.
Dessutom sken solen (det gör den fortfarande), så vi kände oss tvungna att ta ut Huliganen på strandpromenad. Nu är det final i Stockholm Open, men jag skall ta cykeln till affären, jag vill göra LCHF-glass (se tidigare inlägg från 4:e oktober) och det fattas grejor.

Favorit i repris.

Till Eva som vill ha vykort: Skall se vad jag kan göra. Och vad det kostar. Ringer dig i veckan, kan av någon obegriplig anledning inte svara på ditt mail.

Höstmys

Idag är det höstmörkt, regnigt och blåsigt. Vilket jag firar med tända ljus, bra böcker och massor av cappuchino i koppar så stora så det skulle ni bara inte tro. Lite tv också. Förbannelsen verkar ha lyft, iallafall tillfälligtvis. Det visar sig att veckans Forsythes går i repris på lördag och söndag, två om dagen. Hurra! Lite problematiskt, dock. Har missat några Bergerac också, och här kolliderar det med Käre Makens Stockholm Open. = tennis, om någon möjligtvis inte är insatt.
Boken är fortfarande Leif GWs, den är tjock och full av intriger och minsann inget man skumläser. Han har teorier här som jag aldrig hört viskas om, men som verkar fullt plausibla. Återkommer när jag kollat lite mer.
Bild: Fler ljus, här ett höstsammanplock. Tennfatet -  som faktiskt är stort som en vanlig tallrik -  köpte jag på loppis.

Kameliadamen

Kära vänner!
Idag har det digitala trasslet fortsatt, så förbannelsen är tydligen inte hävd. Nu köper jag snart Forsytheserien istället. Den kan omöjligt kosta så många kronor så gammal som den är och i svart/vitt dessutom. Det lilla jag har lyckats se hittills har varit SÅ BRA!
Istället har jag städat huset och här har jag faktiskt ett tips: Till er som är så otroligt korkade att ni liksom jag har vita mattor - GALLTVÅL! Fick mina mattor mycket renare än den kemtvätt för 500:-/st jag kostade på mina 800:-kronorsmattor (ok, det var rea). Fantastiskt!

Nu hinner jag inte skriva mer, tvn har äntligen gått igång.

Är helt besatt av min blommande kamelia. Idag har den första blomman slagit ut lite till. Och det finns massor av knoppar. Det blir nog en fotoföljetong här.

Digital förbannelse

Hej! Datorkrångel hela dagen fram tills nu. Och vad värre är, tv-krångel också. Vilket betyder att jag missat dagens Forsythes, ELÄNDIGT är vad det är. Missade igår också, men då var det mitt eget fel - jag var i Göteborg. Äntligen har jag fått köpt mina ljusstakar. Så här ser de ut:
Finns på Hallbergs Guld, reas till min stora förtjustning för halva priset (=325:- för båda).
Lägger ut en liten bild från NK också, men det blir den sista därifrån. Det visar sig att man inte får fotografera, eftersom detta tydligen görs i "beställningssyfte", dvs man fotograferar, visar sin bild för sin lokale tjuv, och denne (denna)  går sedan dit och snor det man vill ha i rätt storlek. Jag är här oskyldig som ett lamm och känner inte ens någon lämplig att visa eventuell bild för, ville ju bara visa lite mer av höstmodet för er.

Min kamelia blommar, efter 1 1/2 år. Det är väldigt roligt men är det inte väldigt fel? Borde den inte blomma på våren?

Väldigt vacker är den iallafall, se själva.

Har förutom dator- och tv-krångel också  haft problem med med min Iphone. Nix, inte samma leverantör, datorn och tvn är Telia Sonera, Iphonen är Telenor. Det verkar ha vilat en digital förbannelse över huset, nu har den förhoppningsvis lyft.

Höstregn

Hej! Här har vi regn och blåst. Tänker tillbringa dagen inne med tända ljus, Leif G.W. Persson stadigt i handen och Hamlet som värmedyna i knät. Mellan sommarens längtan och vinterns köld heter boken. Har inte läst Leif G. W. sedan Grisfesten, men nu är det dags. Bakom denne herres aningen trötta yttre finns ett spänstigt och vigt intellekt som glimrar till allt som oftast.  Men är verkligen svensk polis så fördomsfull, korkad, lat och alkoholiserad? Och språket . . . Himmelska makter -  om Leif G. W har rätt - skydda mig från svensk polis. Nåja, t o m Leif G. W. gör undantag. Johansson verkar ju riktigt normal. Karaktären Jarnerbring måste vara skriven för Persbrandt, man ser honom framför sig, och jag har inte sett en enda film. Skall kolla. Trevligt för honom i så fall att få spela kompetent skitstövel som omväxling mot bara skitstövel.
--------------------
Nähä, Det var Sven Wolter. Men han var ju för gammal redan då! Och -96 var den en Stig Engström. Ser fortfarande Persbrandt framför mig.

Det är inte sin snälla husse Hamlet kastar sådana dyrkande blickar på, det är hans smörgås.
Nu kallar min Iphone och Wordfeud, och jag väntat på Forsythes kl 13.15.

Anne på Grönkulla

Inte Grönkulla, men i alla fall grönt!

Boken om läsupplevelser av L. M. Montgomerys böcker om Anne (och Emily) har utkommit till minne av 100-års jubileet av Anne på Grönkullas utgivning på svenska 1909, året efter att den kom ut i sitt hemland. Min behållning är introduktionen där man får veta mer om författaren, och avslutningen som handlar om Prince Edward Island och alla de minnesplatser man kan besöka där. Roligt var också att så många kända personer skrivit om sina litterära möten. Mest underhållande var nog Tiina Rosenberg, som bidrar med nägra klockrena och roliga analyser. Vid det här laget vill jag också till Prince Edward Island. Det är det många andra som också vill, Anne och LM Mongomery är en av Prince Edward Islands främsta inkomstkällor, en kvarts miljon besökare varje år. Det finns en temapark i Avonlea (Cavendish) där man kan få klä ut sig och fotograferas i tidstypiska kläder och där skådespelare går omkring och låtsas att det är sent 1800-tal. Visste ni att jorden där är RÖD? Jag hade ingen aning. Besläktade själar heter boken, redaktör är Åsa Warnqvist.
Letade efter en bild från min egen trädgård jag tyckte skulle passa, men den har försvunnit.

I dag är vi trötta

Prinsessan själv, här med storebror Elias

 . . vi var på barnkalas igår, och vi är liksom inte vana vid ljudvolymen. Som ändå inte är så särskilt hög med tanke på hur många vi var. I alla fall. . . Tack för god förplägnad, särskilt  tårtorna gick hem här. Födelsedagsbarnet Wilma 1 år, var så näpen så det var nästan inte sant. Hoppas få bild så småningom.
---
Jaha, där kom den! Själv är jag urdålig på att ta porträtt- och fest-bilder, så jag låter bli.
--------------

Ägnar dagen åt att sköta alla blommorna, vi har sju orkidéer som blommar/skall blomma snart. Det är SÅ roligt! Har vi tur kommer några av dem att blomma ända till jul. Orkidén till höger här inte bara blommar, den doftar dessutom, en blandning av choklad och vanilj.
---------------
Har läst ut Trappornas hus av Barbara Vine (Ruth Rendell). Nej, det är inget för mig. Kan inte förlika mig med hennes karaktärer. Alldeles för handlingsförlamade och menlösa för min smak.  Läser nu istället en sammanställning av Läsupplevelser av Anne på Grönkulla. Passar fint till min söndagstv, serien går på kanal 7 kl 11. Nu blir det lite för mycket upprepningar, men jag bläddrar igenom och läser ibland. Så här när jag tänker efter undrar jag om inte jag, till skillnad från andra tycker bättre om filmatiseringen än om böckerna, alltså den från -87 med Megan Follows. Borde nog läsa om, och då på originalspråket, har förstått att det är  en hel del som inte kommer med i den svenska översättningen.

Forsythes

Avnjuter nu Forsythe-sagan, 13.15 i tv4guld. Den "riktiga" versionen alltså, den från 1967. Det finns en senare version, men den kommer inte ens i närheten. Dessvärre är det svart/vitt som gäller, men till och med det går att stå ut med. Det här är den första serie jag kan minnas att jag såg, och den var fantastisk då. Det är den fortfarande. Vilka skådespelare! Många av dem hittar man senare i engelska deckarserier. Festprissen "Monty" t ex hittar man ca 15 år senare i nästan samma roll, nu som Bergeracs ständigt fifflande fd svärfar, 20.00, vardagar, i samma kanal. Tror det är här med Forsythes jag grundlade min förtjustning för 1800-talsmodet, både vad gäller kläder och frisyrer. Så är ju storyn helt underbar, berättad med kärleksfull ironi och mycket värme. Man ändrar dock inställning med åren. Min på den tiden så beundrade Irene förefaller mig nu tämligen ogin mot den stackars Soames.
Väntar nu på att klockan skall bli 16.50, då Mike Hammer börjar. Älskar berättartekniken. Kopierad rätt av i en fantasy-film som jag började titta på härom kvällen - Franklin - som visserligen verkade ok, men som jag var för trött för att se klart.
Har idag haft en underbar morgon vid stranden med en mycket lycklig liten hund. Skall byta bild så snart jag hinner, ni är väl grundligt trötta på mina pelargoner vid det här laget. ----- Jaha, sådär, ny bild. Fler kommer, är det tänkt. Pelargonen är flyttad till gårdagen.

Jag har nu läst så många deckare att min första tanke när jag ser en svart, ilandfluten sopsäck är - "var är liket?" och jag tänker det med en viss förtjustning. Det har nog gått för långt här.

Det du inte såg . . .

Min kinkiga - -men vackra - engelska pelargon

. . . visade sig vara en hel del. Har nu läst ut Patrik Sjöbergs biografi med ovanstående titel. Det är väldigt lätt att tycka om Patrik Sjöberg. Han har tagit hjälp med skrivandet av Markus Lutteman och det är ett lyckat samarbete. Jag är imponerad. Man "hör" Patrik Sjöbergs röst när man läser och språket är stundtals helt underbart. Vad sägs om hans kommentar betr den beramade kokain"skandalen" under VM -95, där Sven Nylander till slut påstår att han använt kokan 6-7 ggr "Då" säger Sjöberg, "har jag varit med 8 av de gångerna". Det är lite för mycket fokus på skandaler och tråkigheter, nu inkluderar jag här inte avsnitten om Viljo Nousiainen och dennes övergrepp på sina adepter som ju boken till stor del har tillkommit för att berätta om. Här märks det tydligt hur svårt det är för Patrik Sjöberg att tänka på dessa kränkningar och hur komplicerat det är för honom med den lojalitet och tacksamhet han ändå känner. Heder åt Patrik Sjöberg för att han gör detta, trots att det uppenbart är så plågsamt för honom. Beträffande boken som helhet tycker att hade gärna fått dröja sig kvar vid sina succeer och sin karriär lite mer. Patrik, det är ok att glädjas åt och att vara stolt över sina framgångar!  Herr Sjöberg var verkligen en lysande idrottsstjärna på sin tid, och en lysande, rakryggad person är han fortfarande. Och rolig, det måste jag säga, man har roligt i hans sällskap. Har lagt till hans blogg i min blogglista längre ner till vänster. Jag vill fortsätta ha roligt.
Vi vinterbonade våra växter igår, satte stora krukor i säckar med isolering för att de inte skall frysa och tog dessutom in pelargonerna. Vilken tur - det var frost inatt, för första gången. Har nu förvaringsproblem, de skall stå ljust och svalt, ca 15 grader. Det får bli gästrummet, det är det enda jag kan stänga av och strunta i att ha värmen på. Får väl strunta i att ha gäster också, de klarar knappast 15 grader. Har vid det här laget 10 pelargoner, så alla får inte plats i gästrummet, några får klara vintern med elementvärme bäst de kan.
Läser nu Barbara Vines Trappornas hus. Jag tycker om den, vilket är mycket märkligt, jag har aldrig tyckt om Ruth Rendells böcker och det är samma person.

Poesi för själen och mera matnyttig dito

Min Sedum - igen!

Har just läst Tranströmers Minnena ser mig. Passande så här i Nobelpristider. Hans enda prosaverk - en tunn och mager liten historia på 56 1/2 sida ungdomsskildring. Med poetens precisa komprimerade ordval, vackert, effektivt. Beklagar att boken var så KORT. Vad hände sedan? Sörjer att jag inte har förmågan att läsa poesi. Det sägs att Tranströmer är så lättläst och så snart man nämner hans namn möts man av varma, lyckliga leenden. Det hjälper tyvärr inte mig.


Har gjort några desserter i LCHF-stil. Lägger in recepten i mitt inlägg om mat, 4 oktober. Här serveras både hallongräddglass och chokladkaka! Till Käre Makens förtjustning, men han äter fortfarande tålmodigt alla grönsaksgratängerna utan att klaga så värst mycket.....
___________

Citat ut Tranströmers bok: "Inom mig bär jag mina tidigare ansikten, som ett träd har sina årsringar. Det är summan av dem som är "jag". Spegeln ser bara mitt senaste ansikte, jag känner av alla mina tidigare."
Jfr Bodil Jönssons blogg I en nygammal tid, nedan t v.

Frukost i Kalmar

Åtminstonde i fantasin. Läser nu sista delen av Maria Gustavsdotters trilogi från 1500-talets Kalmar. Käre Maken är på golfbanan och Hamlet och jag har ätit frukost i favorit-läsfåtöljen. Min älskade Bruno Mattsonska sådan, apropå min nya etikett Design, som jag bara inte begriper varför jag inte skrivit om tidigare, det är ju ett av mina favoritämnen. Tja, skriva och skriva, men bilder skall det bli!
Satsborden som skymtar till höger är ritade av Hans J. Wegner, dansken med de fantastiska stolarna. Skall ta en bättre bild vid tillfälle. Allt han gör har på något sätt skulptural kvalité och är vackert att se på och stolarna för det mesta också förvånansvärt bekväma att sitta i . Hans J. Wegner har en revival just nu, massor av hans möbler är åter i produktion, till det mest fantasifulla priser. Mina bord är ärvda, tack ock lov!
Såg min älskade serie Anne på Grönkulla igår. Diana gifte sig, hela bröllopet var insvept i ett moln av spetsar. Underbara sådana, till och med broderierna var vackra. Suck, så romantiskt! Utan att ens ett ögonblick bli fånigt. Heder åt kanadensisk TV.
Idag skall jag se Shogun, TV4 Guld, numera min favoritkanal. Kan serien utantill, men det gör ingenting. Kläderna är FANTASTISKA här också! Älskar att se TV på dagen, särskilt när det regnar och blåser, som idag.

Georg Jensen och P. G. Wodehouse

Georg Jensens String

Hej på er!
Har trampat runt i Göteborg hela dagen, släpandes på kameran. Har jag tagit en enda bild? Icke! Men jag har äntligen lyckats köpa en fruktskål, efter minst ett års letande. Det blev en nyutkommen Georg Jensen. Modellen finns också som fat, jättefint, men tar massa plats. Foto kommer, förhoppningsvis i morgon. Idag är jag för trött.
-----
Och nu är det i morgon. Skål till vänster, varsågoda. Har också letat ljusstakar, och efter att ha sonderat marknaden noga står valet mellan ett par modernistiska i nysilver från Hallbergs och Georg Jensens dubbla.
F. Ö. kan jag rekommendera Espresso Houses Pekannötssnäckor. Det var vad jag åt till lunch. Kanske inte så närande - men gott.

Läser just nu Wodehouse om Wodehouse. Som jag älskade hans böcker när jag var liten. Han är fortfarande väldigt charmig och rolig och har den underbara egenskapen att han låter lustigheterna gå ut över honom själv. Anspråkslöshet ÄR charmigt. "Besvärlig faster-temat" i många av hans böcker verkar komma direkt ur verkliga livet. Sina föräldrar såg han inte mycket av under uppväxten. Det var internatskolor och lov hos div fastrar och mostrar som gällde.
Skall idag(dvs söndag, jag skriver på samma inlägg flera dagar nu för tiden) göra LCHF-glass. Det kommer att göra Käre Maken överlycklig. Möjligen mig också. Undrar hur glassmaskinen fungerar? Har inte använt den på åratal. Blir det bra lägger jag ut recept.
Bild: Röd kastanj. Inte så vanlig, men väldigt vacker. Från Göteborg, men inte från just idag.